Asụsụ Guiqiong
Q
| Language name | ||
|---|---|---|
| Spoken in: | — | |
| Region: | — | |
| Total speakers: | — | |
| Language family: | Default | |
| Language codes | ||
| ISO 639-1: | none | |
| ISO 639-2: | —
| |
| ISO 639-3: | — | |
| Note: This page may contain IPA phonetic symbols in Unicode. | ||
Guiqiong (autonym: ɡuʨhiɐŋ ; simplified Chinese ) bụ asụsụ Qiangic nke Sichuan, China. [1] Enwere ọdịiche dị na phonology nke olumba, ma nkwurịta okwu ga-ekwe omume. Ụdị abụọ ma ọ bụ atọ nwere obere nghọta na ndị ọzọ.
O nwere ike ịbụ otu asụsụ dị ka Sötati-pö na mbipụta mbụ nke Ethnologue .
Sun (1991) akwụkwọ Guiqiong nke Maiben Township 麦本乡, Yutong District 鱼通区, Kangding County康定县, Sichuan (Sun 1991:227).
E kewara asụsụ Qiangic ka ọ bụrụ ụyọkọ asụsụ abụọ. A na-ekewa Guiqiong ka ọ bụrụ ụyọkọ Qiangic akọwapụtara na usoro okwu ya. Ụyọkọ asụsụ Qiangic a gụnyekwara Zhaba, Queya, Ersu, Shixing, na Namuzi.
N'èzí obodo ha, ndị ọkà okwu na-eji asụsụ Chinese na-ekwurịta okwu. Asụsụ Chinese na-emetụta Guiqiong nke ukwuu, ebe ọ nwere ọtụtụ okwu mbinye.
Asụsụ Guiqiong na-eji ụda anọ na enweghị edemede ederede. N'agbanyeghị na Guiqiong enweghị edemede ederede, ọ nweela nke ọma ịgafe site n'ọgbọ ruo n'ọnụ ọnụ.
Asụsụ enweghị ọnụnọ na mgbasa ozi taa.
ozi izugbe
[dezie | dezie ebe o si]Ọnụ ọgụgụ ndị ọkà okwu
[dezie | dezie ebe o si]Ọnụ ọgụgụ ndị na-asụ asụsụ a ogologo oge bụ naanị atụmatụ. Ọ siri ike ịnye ọnụ ọgụgụ ziri ezi nke mmadụ ole dị n'ihi na kemgbe e hiwere Republic of China, gọọmentị ewerela ndị Guigiong dị ka akụkụ nke obere Tibet. N'ihi nke a, ọnụ ọgụgụ mba enweghị ike ịnye ọnụ ọgụgụ gọọmentị nke ndị Guiqiong. [1]
| Labial | Alveolar | Post-alv. | Retroflex | (Alveolo-) Palatal |
Velar | Uvular | |||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| plain | sibilant | ||||||||
| Nasal | m | n | ɳ | ɲ | |||||
| Stop/ Affricate |
voiceless | p | t | t͡s | t͡ʃ | t͡ʂ | t͡ɕ | k | q |
| aspirated | pʰ | tʰ | t͡sʰ | t͡ʃʰ | t͡ʂʰ | t͡ɕʰ | kʰ | qʰ | |
| voiced | b | d | d͡z | d͡ʒ | d͡ʐ | d͡ʑ | ɡ | ||
| Fricative | voiceless | f | ɬ | s | ʃ | ʂ | ɕ | x | |
| voiced | v | z | ʒ | ʐ | ʑ | ɣ | |||
| Sonorant | w | l | j | ||||||
| Ụyọkọ mbụ | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| mp | nt | nts | ntʂ | ntʃ | ntɕ | ŋk |
| mpʰ | ntʰ | ntsʰ | ntʰ | ntʃʰ | nɕʰ | kwʰ |
| mb | nd | ndz | ndʉ | ndʒ | ndʉ | ʉ |
Udaume
[dezie | dezie ebe o si]Guiqiong na-amata njirimara ụdaume asatọ dị iche iche.
| N'ihu | Central | Azu | |
|---|---|---|---|
| Mechie | iy | ị | |
| N'etiti etiti | o | ||
| N'etiti | ọ | ||
| Oghere-etiti | ɛ | ọ | |
| Oghere dị nso | ɐ |
A na-ejikwa imi imi na diphthong akọwapụta okwu.
Hụkwa
[dezie | dezie ebe o si]- Ndepụta okwu Guiqiong (Wiktionary)
Ntụaka
[dezie | dezie ebe o si]arụ ụka na myirịta nke myirịta dị n'etiti Kaman na Zakhring bụ ịgbazinye ego, nanarị ise. A na-asụ ya n'ime obodo
- ↑ 1.0 1.1 Li (2015). A Grammar of Guìqióng: A Language of Sichuan. ISBN 9789004293045.
Ọgụgụ ọzọ
[dezie | dezie ebe o si]- Sun Hongkai et al. 1991. Zangmianyu yuyin he cihui 藏缅语音和词汇 [Tibeto-Burman phonology and lexicon] . Chinese Social Sciences Press.
- Ju Namkung. 1996. Ndepụta ụda olu nke asụsụ Tibeto-Burman. (STEDT Monograph Series, 3.) Na Ju Namkung (ed.) Berkeley: Center for Southeast Asia Studies. xxvii+507pp.
- Lee, Jiang. 2015. A Grammar nke Guìqióng: Asụsụ Sichuan. (Asụsụ nke Mpaghara Himalaya Ukwu, 5/15.) Leiden: Brill. xii+452pp.
- Lee, Jiang. 2014. A Grammar nke Guìqióng. Mahadum Bern. 341p. (Nka mmụta doctoral).
- Anyanwụ, Hongkai. 1985. Liujiang liuyu de minzu yuyan ji qi xishu fen lei. Minzu Xuebao 3. 98-274.
- Anyanwụ, Hongkai. 1990. Asụsụ nke ụzọ agbụrụ agbụrụ na Western Sichuan. Ọmụmụ asụsụ nke mpaghara Tibeto-Burman 13. 1-31.
- Abụ, Lingli [宋伶俐]. 2011. Ọmụmụ nke Guiqiong [贵琼语研究]. Beijing: Ụlọ mbipụta nke agbụrụ [民族出版社]. ISBN 9787105116041