Asụsụ Gutian
Gutian ( / ˈɡ uː tiən / ) bụ asụsụ ekpochapụghị nkewa nke ndị Gutian na-asụ, bụ ndị chịrị obere oge na Sumer dị ka usoro ndị eze Gutian na narị afọ nke 22 TOA. Ndị Gut bi n’agbata ugwu Zagros na Taịgris . Ọ dịghị ihe a maara banyere asụsụ ahụ ma e wezụga ịdị adị ya na ndepụta aha ndị ọchịchị Gutian na Sumerian King List, nke nwere ike igosi akụkụ nke asụsụ ahụ.
Ihe akaebe
[dezie | dezie ebe o si]Asụsụ Gutian enweghị ihe odide ederede na isi mmalite ndị dị ugbu a na-enye nkọwa ole na ole banyere asụsụ ahụ, na-enye naanị ndepụta aha ndị ọchịchị site na ọchịchị Gutian na Mesopotemia na Ndepụta Eze Sumerian na otu aha onye ọchịchị Sharlag n'otu afọ nke onye ọchịchị Alaeze Ukwu Akkadian Shar-kali-sharri . [1] [2] Ihe odide Sumerian King List dị iche iche dekọtara ndị eze Gutian dị iche iche n'usoro dị iche iche. Aha ụfọdụ nwere ike ịbụ site na otu ndị ọzọ, na nnyefe nke aha enweghị ntụkwasị obi. [3]
Okwu ndị ọzọ
[dezie | dezie ebe o si]Gutian gụnyere n'ime ndepụta asụsụ ndị a na-asụ na mpaghara ahụ dị na mbadamba nkume Sag B, ederede nkuzi sitere na oge etiti Babilọn nke nwere ike sitere n'obodo Emar . Ederede a depụtakwara Akkadian, Amorite, Sutean, " Subarean " ( Hurrian ) na Elamite . [4] Enwekwara aha maka "onye ntụgharị asụsụ Gutean" na mbadamba nkume si Adab . [5]
Ntụaka
[dezie | dezie ebe o si]ogo ka Bekee na-emetụta Dutch. Ha abụọ bụ naanị ndị otu ezinụlọ asụsụ Bunuban . N'adịghị
- ↑ Year-names for Sharkalisharri. University of California Los Angeles.
- ↑ The Sumerian king list. The Electronic Text Corpus of Sumerian Literature. Faculty of Oriental Studies, University of Oxford.
- ↑ Michalowski (2017). "Ancient Near Eastern and European isolates", in Campbell: Language Isolates. Routledge, 19–58. ISBN 978-1-317-61091-5.
- ↑ Heimpel (2003). Letters to the King of Mari. Eisenbrauns. ISBN 978-1-57506-080-4.
- ↑ Wilcke (2007). Early Ancient Near Eastern Law: A History of Its Beginnings : the Early Dynastic and Sargonic Periods. Eisenbrauns. ISBN 978-1-57506-132-0.