Asụsụ Haya
Haya Luhaya, Oruhaya | ||
---|---|---|
Spoken in: | Tanzania | |
Total speakers: | 1.3 million | |
Language family: | Nnijer–Kongo Atlantic–Congo Volta-Congo Benue–Congo Bantoid Southern Bantoid Haya | |
Language codes | ||
ISO 639-1: | none | |
ISO 639-2: | —
| |
ISO 639-3: | hay
| |
Note: This page may contain IPA phonetic symbols in Unicode. |
Haya (Oruhaya) bụ asụsụ Bantu nke ndị Haya nke Tanzania na-asụ, na ndịda na ndịda ọdịda anyanwụ nke oke osimiri Victoria. Na 1991, e mere atụmatụ na ọnụ ọgụgụ ndị na-asụ Haya dị 1,200,000 [1] Ndị ikwu ya kacha nso bụ asụsụ Nyambo, ọ nwekwara njikọ chiri anya na asụsụ ndị ọdịda anyanwụ Uganda dị ka Nyoro-Tooro na Nkore-Kiga bụ ndị niile na-etolite otu akpọrọ Rutara.
Maho (2009) kewara JE221 Rashi dị ka onye kacha nso na Haya. O nweghị koodu ISO, mana koodu ISO 639-3 kpuchiri ya.
Ọmụmụ ụdaolu
[dezie | dezie ebe o si]Mkpụrụ okwu
[dezie | dezie ebe o si]Akpụkpọ ahụ | Alveolar | Palatal | Velar | Mkpịsị aka | ||
---|---|---|---|---|---|---|
Ụgbọ imi | m | n | ɲ | |||
Plosive/Africate |
enweghị olu | p | t | t͡ʃ | k | |
kwuru okwu | b | d | d͡ʒ | ɡ | ||
Ihe na-esiri ike | enweghị olu | f | s | ʃ | h | |
kwuru okwu | z | |||||
Ihe atụ | l | j | w |
Mkpụrụedemede
[dezie | dezie ebe o si]N'ihu | Central | Ịlaghachi azụ | |
---|---|---|---|
Elu | i iː | u uː | |
N'etiti | e eː | o oː | |
Ala Dị Ala | a aː |
Mgbe ụdaume dị elu /i, u/ na-esote ụdaume na-abụghị nke dị elu, a na-aghọta ya dị ka ụda [j, w].
Ụda ụda
[dezie | dezie ebe o si]Ụda abụọ dị na Haya; elu /v́/ na ala /v̀/ .[1]
Asụsụ
[dezie | dezie ebe o si]Oge a na-akpọ
[dezie | dezie ebe o si]Haya nwere tenses itoolu. Ndị a bụ ihe na-aga n'ihu ugbu a, ihe na-eme ugbu a, ihe na-eme n'oge gara aga na nke zuru oke, n'akụkụ abụọ n'ọdịnihu na oge atọ gara aga. Ọdịnihu F2 na-ezo aka n'ọdịdị dị anya ebe F1 na-ezo aka n'ọdịnihu dị nso. P1 na-ezo aka n'oge gara aga - ihe ndị mere na mbụ n'ụbọchị, P2 na-ezo aka na ihe ndị mere ụnyaahụ na P3, nke kachasị anya gara aga, na-ezo aka na ihe ndị mere tupu ụnyaahụ.[1]
Hụkwa
[dezie | dezie ebe o si]- [Ihe e dere n'ala ala peeji] 1949. Akwụkwọ ntuziaka nke asụsụ Haya. Bukoba (Tanganyika): White Fathers Printing Press.
- Byarushengo, Ernest Rugwa; Duranti, Alessandro; Hyman, Larry M[ichael]. (Ebipụta.) Ọdịdị ụtọ asụsụ: phonology, ụtọ asụsụ, okwu. (Southern California oge ụfọdụ akwụkwọ na asụsụ (SCOPIL), nke 6.) Los Angeles: Ngalaba nke Asụsụ, Mahadum nke Southern California. peeji nke 213.
- [Ihe e dere n'ala ala peeji] Lusíba, die Sprache der Länder Kisíba, Bugábu, Kjamtwára, Kjánja und Ihángiro. Mitteilungen des Seminars für orientalische Sprachen, 7 (III. Abt.), peeji nke 150-200.
- Kaji, Shigeki [Ihe e dere n'ala ala peeji] Haị. (Akwụkwọ nkuzi maka ọzụzụ asụsụ.) Tokyo: Institute for the Study of Languages and Cultures of Asia and Africa (ILCAA), Tokyo University of Foreign Studies.
- Kaji, Shigeki 2000. Ha nwere okwu. (Eshia na African lexicon series, no. 37.) Tokyo: Institute for the Study of Languages and Cultures of Asia and Africa (ILCAA), Tokyo University of Foreign Studies. peeji nke 532.
- [Ihe e dere n'ala ala peeji] 1922. Asụsụ nke asụsụ Hay Boxtel (Holland): Prokuur van de Witte Paters. peeji nke 294.
- Maho, Jouni & Bonny Sands. 2002. Asụsụ nke Tanzania: akwụkwọ edemede. (Orientalia et africana gothoburgensia, No. 17.) Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. [Ihe e dere n'ala ala peeji] ISBN 91-7346-454-6
- [Ihe e dere n'ala ala peeji] 1912/13. Die Sprache der Baziba na Deutsch-Ostafrika. Zeitschrift für Kolonialsprachen, 3, peeji nke 1-33, 81-123, 201-229.
Ihe odide
[dezie | dezie ebe o si]Njikọ mpụga
[dezie | dezie ebe o si]- https://web.archive.org/web/20061004195910/http://www.african.gu.se/tanzania/weblinks.html
- http://www.linguistics.berkeley.edu/CBOLD/Docs/TLS.html (Ebe nrụọrụ weebụ a nwere ndepụta okwu Haya.)
Templeeti:Languages of TanzaniaTempleeti:Narrow Bantu languages (Zones E–H)Templeeti:Narrow Bantu languages (Zones J–M)