Gaa na ọdịnaya

Asụsụ Haya

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Haya
Luhaya, Oruhaya
Spoken in: Tanzania
Total speakers: 1.3 million
Language family: Nnijer–Kongo
 Atlantic–Congo
  Volta-Congo
   Benue–Congo
    Bantoid
     Southern Bantoid
      Haya
Language codes
ISO 639-1: none
ISO 639-2:
ISO 639-3: hay

Haya (Oruhaya) bụ asụsụ Bantu nke ndị Haya nke Tanzania na-asụ, na ndịda na ndịda ọdịda anyanwụ nke oke osimiri Victoria. Na 1991, e mere atụmatụ na ọnụ ọgụgụ ndị na-asụ Haya dị 1,200,000 [1] Ndị ikwu ya kacha nso bụ asụsụ Nyambo, ọ nwekwara njikọ chiri anya na asụsụ ndị ọdịda anyanwụ Uganda dị ka Nyoro-Tooro na Nkore-Kiga bụ ndị niile na-etolite otu akpọrọ Rutara.

Maho (2009) kewara JE221 Rashi dị ka onye kacha nso na Haya. O nweghị koodu ISO, mana koodu ISO 639-3 kpuchiri ya.

Ọmụmụ ụdaolu

[dezie | dezie ebe o si]

Mkpụrụ okwu

[dezie | dezie ebe o si]
Akpụkpọ ahụ Alveolar Palatal Velar Mkpịsị aka
Ụgbọ imi m n ɲ
Plosive/Africate
enweghị olu p t t͡ʃ k
kwuru okwu b d d͡ʒ ɡ
Ihe na-esiri ike enweghị olu f s ʃ h
kwuru okwu z
Ihe atụ l j w

Mkpụrụedemede

[dezie | dezie ebe o si]
N'ihu Central Ịlaghachi azụ
Elu i iː u uː
N'etiti e eː o oː
Ala Dị Ala a aː

Mgbe ụdaume dị elu /i, u/ na-esote ụdaume na-abụghị nke dị elu, a na-aghọta ya dị ka ụda [j, w].

Ụda ụda

[dezie | dezie ebe o si]

Ụda abụọ dị na Haya; elu /v́/ na ala /v̀/ .[1]

Asụsụ

[dezie | dezie ebe o si]

Oge a na-akpọ

[dezie | dezie ebe o si]

Haya nwere tenses itoolu. Ndị a bụ ihe na-aga n'ihu ugbu a, ihe na-eme ugbu a, ihe na-eme n'oge gara aga na nke zuru oke, n'akụkụ abụọ n'ọdịnihu na oge atọ gara aga. Ọdịnihu F2 na-ezo aka n'ọdịdị dị anya ebe F1 na-ezo aka n'ọdịnihu dị nso. P1 na-ezo aka n'oge gara aga - ihe ndị mere na mbụ n'ụbọchị, P2 na-ezo aka na ihe ndị mere ụnyaahụ na P3, nke kachasị anya gara aga, na-ezo aka na ihe ndị mere tupu ụnyaahụ.[1]

  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] 1949. Akwụkwọ ntuziaka nke asụsụ Haya. Bukoba (Tanganyika): White Fathers Printing Press.
  • Byarushengo, Ernest Rugwa; Duranti, Alessandro; Hyman, Larry M[ichael]. (Ebipụta.) Ọdịdị ụtọ asụsụ: phonology, ụtọ asụsụ, okwu. (Southern California oge ụfọdụ akwụkwọ na asụsụ (SCOPIL), nke 6.) Los Angeles: Ngalaba nke Asụsụ, Mahadum nke Southern California. peeji nke 213.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Lusíba, die Sprache der Länder Kisíba, Bugábu, Kjamtwára, Kjánja und Ihángiro. Mitteilungen des Seminars für orientalische Sprachen, 7 (III. Abt.), peeji nke 150-200. 
  • Kaji, Shigeki [Ihe e dere n'ala ala peeji] Haị. (Akwụkwọ nkuzi maka ọzụzụ asụsụ.) Tokyo: Institute for the Study of Languages and Cultures of Asia and Africa (ILCAA), Tokyo University of Foreign Studies.
  • Kaji, Shigeki 2000. Ha nwere okwu. (Eshia na African lexicon series, no. 37.) Tokyo: Institute for the Study of Languages and Cultures of Asia and Africa (ILCAA), Tokyo University of Foreign Studies. peeji nke 532.  
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] 1922. Asụsụ nke asụsụ Hay Boxtel (Holland): Prokuur van de Witte Paters. peeji nke 294.
  • Maho, Jouni & Bonny Sands. 2002. Asụsụ nke Tanzania: akwụkwọ edemede. (Orientalia et africana gothoburgensia, No. 17.) Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. [Ihe e dere n'ala ala peeji]   ISBN 91-7346-454-6
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] 1912/13. Die Sprache der Baziba na Deutsch-Ostafrika. Zeitschrift für Kolonialsprachen, 3, peeji nke 1-33, 81-123, 201-229. 

Ihe odide

[dezie | dezie ebe o si]
  1. 1.0 1.1 Byarushengo (1977). Haya Grammatical Structure. Southern California Occasional Papers in Linguistics, 6: Los Angeles: Department of Linguistics, University of Southern California, 3–7.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":0" defined multiple times with different content

Njikọ mpụga

[dezie | dezie ebe o si]

Templeeti:Languages of TanzaniaTempleeti:Narrow Bantu languages (Zones E–H)Templeeti:Narrow Bantu languages (Zones J–M)