Gaa na ọdịnaya

Asụsụ Hrusish

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Asụsụ Hrusish ma ọ bụ Ndịda Ọwụwa Anyanwụ Kamengic nwere ike bụrụ ngalaba Sino-Tibet na Arunachal Pradesh, ugwu ọwụwa anyanwụ India . Ha bụ Hruso (Aka) na Mijiic . [1] Na Glottolog, Hammarström, et al. [2] anaghị anabata Hrusish, ma na-ewere myirịta dị n'etiti Hruso na Miji n'ihi okwu mgbazinye ego.

George van Driem (2014) na Bodt & Lieberherr (2015) [3] na-eji aha Hrusish, ebe Anderson (2014) na-ahọrọ Southeast Kamengic .

Okwu atụnyere

[dezie | dezie ebe o si]

Tebụlụ nkọwa okwu ndị a na-esote nke ihe okwu Hrusish (Bangru, Miji, and Hruso ) sitere na Anderson (2014), yana mgbakwunye Bangru data sitere na Li (2003). Hruso data Anderson's (2014) sitere na ndetu ubi Anderson na nke Simon (1970). Anderson's (2014) data Miji sitere na ndetu ubi nke ya yana Simon (1979) na Weedall (2014). Data Bangru sitere na Ramya (2011, 2012).

Gloss Bangru (Li 2003) Bangru (Anderson 2014) Miji (Anderson 2014)[1] Hruso (Anderson 2014)[1]
sun dʑu˥wai˥˧ dʒu dʒo ~ zuʔ; zo ~ ʒʲoʔ dʒu ~ dʑu; dʲu
snow də˧˩ɣai˥ tene dɨlen; təlɛn tʰiɲɲo
ashes laʔ˥bu˥˧ lag-bow maj-bu xukʰes-pu
mother's brother - kiː-ni a-kʰiw; akju a-kʰi
son mə˧˩dʑu˥ mu-dʒu-ɲiːib zu sou ~ sa ~ seu
I ȵoŋ˥ ɲo(ʔ) ɲaŋ
we ga˧˩ni˥ k-aɲi aɲi ɲi
bear si˥tsuaŋ˥ sutʃow ʃutsaŋ sitso ~ sutso
insect(s) bə˧˩loŋ˥ beloŋ-siɲi biluʔŋ; bəɫuʔŋ; biluŋʰ bəlu
nose mə˧˩ȵi˧guaŋ˥˧ mi-niː-ko ɲi un-su ~ nu-su
hand mə˧˩gai˥ me-gej (mə)gi əgzə
thumb ('hand' + 'mother') - me-gej-nea gi-nuiʔ; gi-batʃo əgzə-i-aɲ
saliva, spit - je ʒeʔ ze-mdʑiu; əʒʲəxu ~ əɣʲəxu
sleep dʑe˥ zeu dʒi dʒum
dream dai˥mu˧˩mu˥ tjameiː tajme tʰimjeu
four bu˧˩rai˥ poraji bli; b(ə)le pʰiri; pʰiji
five buŋ˥ puŋ bungu, buŋu pʰum ~ pʰóm
six rai˥˧ reh reʔ; reʔ ~ réʔ rijɛ; ʑje
seven muai˥˧ moji myaʔ, mjaʔ mrjo; mrɔ
eight sə˧˩cai˥˧ sagaik sɨgiʔ, sɨgeʔ; səguj səgzə ~ sɨgdʒɨ ~ sɨɣdʒɨ
nine sə˧˩təŋ˥ sataŋ sɨtʰɨn; stʰɨn; stən stʰə; stʰɨ ~ stʰə
ten rəŋ˥ raŋ lin; lən ʁə; ʁɨ ~ ʁə
bow - karaik gɨriʔ; gəri kʰiri
dry mə˧˩ci˥ miː-kji mɨ-kʰyang; məkjaŋ kʰrou
mother a˧˩nai˥˧ aːneja aɲʲi aɲi; aɲ
red ja˧˩dʑu˥˧ ja-tʃuk mu-tsu tsu
stream - wu-dʒu vu-zuʔ 'creek' xu-sa
shoulder mə˧˩pu˥zi˥ m-podʒ pas-t(ʰ)uŋ; pastoŋ ə-pos-tu
finger mə˧˩gai˥tsuo˥˧ me-gej-tʃowa gi-tsoʔ; məgitso əgzi-tsə
pig ʑəu˥˧ dʒu ʒo; ʒoʔ vo
bird ('bird' + 'son/child') pu˥dʑu˧˩ pu-dʒu buzu(ʔ); bɨ-zɨ ~ b-zɨ ~ bə-zu ~ bə-zə; bə-zuʔ mu-su
seed - mete tʰei-zʰo; (me)tẽ isi; dʒʲe; ʃe-die

Nrụgharị

[dezie | dezie ebe o si]

Bodt & Lieberherr wughachiri ya Proto-Hrusish (2015). Bodt & Lieberherr (2015:101) rịba ama na Proto-Hrusish na-egosiputa mgbanwe ụda sitere na Proto-Tibeto-Burman *s- to t -, nke ha mara na emewokwa n'asụsụ Bodo-Garo, Kuki-Chin, Tangkhulic, Central Naga na Karbi. Proto-Tibeto-Burman *-l na -r furukwa na Proto-Hrusish.

Ụdị Proto-Hrusish arụgharịrị arụgharịrị site na Bodt & Lieberherr (2015) ka enyere n'okpuru.  

Ọgụgụ ọzọ

[dezie | dezie ebe o si]

Ntụaka

[dezie | dezie ebe o si]

asụsụ India na China. Ogologo oge a na-eche na ọ bụ asụsụ Sino-Tibet, ọ nwere ike ịbụ

  1. 1.0 1.1 1.2 Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; no text was provided for refs named Anderson2014
  2. Glottolog 4.4 - Hruso.
  3. (2015) "First notes on the phonology and classification of the Bangru language of India". Linguistics of the Tibeto-Burman Area 38 (1): 66–123. DOI:10.1075/ltba.38.1.03bod. 
  • Anderson, Gregory DS 2014. Na nhazi nke asụsụ Hruso (Aka) . Akwụkwọ ewepụtara na 20th Himalayan Symposium Languages, Nanyang Technological University, Singapore.
  • George van Driem (2001) Asụsụ nke Himalaya: Akwụkwọ ntuziaka asụsụ agbụrụ nke Greater Himalayan Region. Brill.