Gaa na ọdịnaya

Asụsụ Hruso

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Hruso, makwaara dị ka Aka (Angka), bụ asụsụ Arunachal Pradesh India. Ogologo oge a na-eche na ọ bụ asụsụ Sino-Tibet, ọ nwere ike ịbụ asụsụ dịpụrụ adịpụ . [1] Ndị mmadụ 3,000 na-asụ ya n'ime obodo 21 dị na Thrizino Circle, West Kameng District . [2] Ndị Hruso bi na mpaghara South East Kameng ma gbadoro anya na Ndagwurugwu Bichom River, ma na-asụ Bekee, Hindi, na Miji na mgbakwunye na Hruso.

Bangru (Ləvai), nke a na-asụ n'ókè Tibet, nwere ike ịbụ ihe metụtara Hruso, mana o yikarịrị ka ọ bụ olumba nke Miji .

Dị ka Ethnologue si kwuo, a na-asụ Hruso n'ime obodo ndị a nke Thrizino Circle, West Kameng district, Arunachal Pradesh, na India.   A na-asụkwa Hruso na obodo Pisang, Seppa Circle, East Kameng district .

Ọnọdụ

[dezie | dezie ebe o si]

Ethnologue depụtara asụsụ dị ka 6b, ma ọ bụ “egwu”, otu a ka enwere ike ikwu na ihe atụ ọzọ, ebe ELP, ma ọ bụ Edangered Languages Project, na 20% doro anya depụtakwara ya dị ka "egwu."

Olumba/ụdị dị iche iche

[dezie | dezie ebe o si]

Akwụkwọ Hruso nke Robert Shafer dere, kwuru na olumba abụọ e kewara Hruso. A maara nke mbụ na Campbell na-edekọ ya na asụsụ nke abụọ amara na Anderson, Hesslmeyer na Payne na-edekọ ya. Ọzọkwa olumba A nwere ụfọdụ ihe dị iche iche na okwu ma e jiri ya tụnyere olumba B. Olumba A makwaara na a na-edepụta nkenke ma bụrụ ihe ochie karịa olumba B nke nwere ntakịrị ihe ndekọ ndekọ n'azụ ya.

Olumba A 1 Anderson hhu, k'ii "mmiri", Hess. xu. Na. diaha (p. 9), diak'a (17) " echi ". Na. yo "taa", ya "ugbua". Na. k'sesi " ewu" (6), k's8 (18), H. kisie, P. k'esi, k'isi. Ogige. gle "ụkwụ", P. -ksi, si-, si, Na. -ị, H. si. 2 Ịta; p. 17, iri nri. 3 Na na-yu "ear emerald". 4 Consonant yiri ka ọ na-agbapụta n'ime mgbọrọgwụ a n'asụsụ ụfọdụ na ụdaume ma eleghị anya na-adapụta, ma eleghị anya n'ihi *-s ndị a. Mana asụsụ ndị a edekọchaghị nke ọma ka ọ bụrụ ihe ndabere maka nkwubi okwu. [3]

Ntụaka

[dezie | dezie ebe o si]

abụọ amara na Anderson, Hesslmeyer na Payne na-edekọ ya. Ọzọkwa olumba A nwere ụfọdụ ihe dị iche iche na okwu ma

  1. Hruso. Glottolog 4.3 (2020).
  2. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; no text was provided for refs named Blench2011
  3. Shafer (1 January 1947). "Hruso". Bulletin of the School of Oriental and African Studies, University of London 12 (1): 184–196. DOI:10.1017/s0041977x00079994. 

Njikọ mpụga

[dezie | dezie ebe o si]