Gaa na ọdịnaya

Asụsụ Huon

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Asụsụ Huon bụ ezinụlọ asụsụ, nke a na-asụ na Huon Peninsula nke Papua New Guinea, nke ekesara n'ime atụmatụ Trans <span typeof="mw:Entity" id="mwCw">–</span> New Guinea (TNG) mbụ, na William A. Foley chere na a ga-ewepụta njirimara TNG ha. Ha na-ekerịta asụsụ Finisterre obere klaasị ngwaa mechiri emechi na-ewere prefixes pronominal ihe ụfọdụ n'ime ha bụ cognate n'ofe ezinaụlọ abụọ ahụ (Suter 2012), ihe na-egosi na ha nwere njikọ.

Ọdịdị dị n'ime

[dezie | dezie ebe o si]

Huon na Finisterre, na njikọ dị n'etiti ha bụ Kenneth McElhanon (1967, 1970) mara ya. O doro anya na ha bụ ezinaụlọ na-asụ asụsụ. Huon nwere alaka abụọ doro anya, Eastern na Western. Asụsụ ndị ọdịda anyanwụ na-enye ohere ka ndị na-agụkọ ọnụ n'okwukwe-ikpeazụ (p, t, k, m, n, ŋ), ebe asụsụ ndị ọwụwa anyanwụ ewepụla ọdịiche ndị ahụ ka ha bụrụ abụọ, glottal stop (dere c ) na imi velar (McElhanon 1974: 17). E wezụga nke ahụ, nhazi ọkwa dabere na lexicostatistics, nke na-enye nsonaazụ nhazi ọkwa dị obere.

  • Ezinụlọ Huon
    • Alaka Eastern Huon
      • Huon Atụmatụ
        • Ndịda ọwụwa anyanwụ Huon: Kâte, Mape
        • Sene
        • Osimiri Masaweng : Migabac, Momare
      • Kovai
      • Tobo-Kube
      • Dedua
    • Alaka Western Huon
      • Burum (Mindik), Borong (Kosorong)
      • Kinalakna, Kumokio
      • Mese, Nabak
      • Komba, Selepet - Timbe
      • Nomu
      • Ono
      • Sialum

Kâte bụ asụsụ obodo .

Ntụaka

[dezie | dezie ebe o si]

anya na ha bụ ezinaụlọ na-asụ asụsụ. Huon nwere alaka abụọ doro anya, Eastern na Western. Asụsụ ndị ọdịda anyanwụ na-enye ohere ka ndị