Gaa na ọdịnaya

Asụsụ Idun

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Idun
Dýya
Ugboro Ugboro
A mụrụ ya  Naịjirịa
Ógbè Steeti Kaduna
Ndị na-asụ asụsụ ala
78,000 (2012)[1] 
Koodu asụsụ
ISO 639-3 ldb
Glottolog idun1241

Idun (Idũ), ma ọ bụ Dũya (Dunya, Adong, Lungu, Ungu), bụ asụsụ Plateau na-adịghị mma nke Naijiria. Nhazi ya ejighị n'aka, mana ọ nwere ike dị nso na Ashe.

Obodo nta

[dezie | dezie ebe o si]

Ndị na-ekwu okwu na-ebi na Ramindop B, Ọndofã̀, Udou, Táymɛ̀̃, Adar, Igbà, Mɛ̀mdɔr, Hùrtɔ̀̃, Àgbàŋànɔr, Ùmbùmbàŋ, Jàja, nkwdam, Kùkaŋ, Ọkare, Ùnwĩĩ, Igbayinɔr, Ɨ̀ Kaduna, Ɨ̀ Gìká nɨ́ Ɨ̀sèrélè. Aha obodo ndị Hausa bụ Shinkafa, Yèlwa, Jabe Panda, na Gunduma.

Ọmụmụ ụdaolu

[dezie | dezie ebe o si]

Mkpụrụ okwu

[dezie | dezie ebe o si]
  Bilabial Ọmụmụ anụmanụ Alveolar Post-alveolar Retroflex Palatal Akpụkpọ ahụ Velar Akpụkpọ ụkwụ Mkpịsị aka
Kwụsị b d-mw='{"parts":[{"template":{"target":{"wt":"IPA","href":"./Template:IPA"},"params":{"1":{"wt":"t"}},"i":0}}]}' data-ve-no-generated-contents="true" id="mwSg" lang="und-Latn-fonipa" title="Representation in the International Phonetic Alphabet (IPA)" typeof="mw:Transclusion">t d c ɟ k ɡ k͡p ɡ͡b
Ụgbọ imi m n ŋ
Tap ɾ ɽ
Ihe na-atọ ụtọ r
Ihe na-esiri ike v-no-generated-contents="true" id="mwmQ" lang="und-Latn-fonipa" title="Representation in the International Phonetic Alphabet (IPA)" typeof="mw:Transclusion">f v s z ʃ ʒ x ɣ h
Africate p̪͡f b̪͡v t͡s d͡z
Ihe atụ j ɥ w
N'akụkụ (l)1

1. Naanị n'okwu ndị a gbazitere n'oge na-adịbeghị anya, ọtụtụ n'ime ha sitere Ndị Hausa

Mkpụrụedemede

[dezie | dezie ebe o si]
  N'ihu Central Ịlaghachi azụ
N'akụkụ i u
Ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ nso ɪ ʊ
N'etiti e o
Open-Mid ɛ ɔ
Emeghe a

Mkpụrụedemede niile ma e wezụga ụdaume dị nso /ɪ/ na /ʊ/ nwere ike ịpụta ogologo, nasalised ma ọ bụ ha abụọ; ụdaume /ɪ/ ma /ʊ/ na-efu maka ndị na-eto eto na-ekwu okwu.

Enwere ụda larịị atọ na Idun, yana ụda na-arị elu na ụda ọdịda na-esite na ụda larịị dị n'akụkụ.

Edensibia

[dezie | dezie ebe o si]
  1. Idun at Ethnologue (18th ed., 2015) (subscription required)

Njikọ mpụga

[dezie | dezie ebe o si]