Asụsụ Kara (Papua New Guinea)
Kara | ||
---|---|---|
Spoken in: | New Ireland Province, Papua New Guinea | |
Total speakers: | 5,000 | |
Language family: | Tustrunizit Malayo-Polynesian Oceanic Western Meso-Melanesian (New Ireland) Tungag–Nalik KaraTempleeti:Infobox Language/script | |
Language codes | ||
ISO 639-1: | none | |
ISO 639-2: | —
| |
ISO 639-3: | leu
| |
Note: This page may contain IPA phonetic symbols in Unicode. |
Kara (nakwa Lemusmus ma ọ bụ Lemakot ) bụ asụsụ Austronesia nke ihe dị ka mmadụ 5,000 na-asụ na 1998 na mpaghara Kavieng nke New Ireland Province, Papua New Guinea .
Laxudumau, nke a na-asụ n'ime obodo Lakudumau, bụ mgbanwe na Nalik .
fonology
[dezie | dezie ebe o si]Consonants
[dezie | dezie ebe o si]Labial | Alveolar | Velar | Uvula | |
---|---|---|---|---|
Ihu imi | m | n | ŋ | |
Plosive | p b | t d | g | q |
Nke na-ese okwu | ɸ β | s | ɣ | |
Trill | r | |||
N'akụkụ | l |
Kara nwere consonants iri na anọ. A na-ahụ consonants otu n'ime isi okwu, n'etiti ụdaume n'etiti ụdaume abụọ, n'ikpeazụ na n'usoro nke na-erughị okwu abụọ n'etiti . Consonants na-enweghị olu /p, t, q, ɸ, s/ mepụta ụyọkọ na consonant nke abụọ. Consonants nwere olu /b, d, g, β, ɣ/ na-apụta na mbụ na mkparịta ụka. Ha na-apụta dị ka nkwenye nke abụọ nke ụyọkọ. Otu ihe atụ ga-abụ [βalβal] 'osisi sap'. Ọ dị ịrịba ama na olumba dị iche iche na-agbanwe ojiji nke consonants. West Kara dochie /s/ ya na /z/ oge ọ bụla ọ ga-aga n'ihu ụdaume, na interpolate /ɸ/ ya na [h] tupu ụdaume na [ʔ] na njedebe nke okwu. [1]
Okwu nwere ihe kariri otu mkpuruokwu na nucleus nke /a/ nwere nsogbu ịdaba na syllable ikpeazụ.
- [,ɾʊɾu.βeəq] 'muddy'
Okwu na-enweghi mkpuruokwu nwere nucleus nke /a/ ma ọ bụ nkeji okwu mechiri emechi nwere nrụgide na-ada na syllable mbụ.
- ['ja.mu] 'axe'
Ụtọ asụsụ
[dezie | dezie ebe o si]Kara na-agbaso usoro ngwaa–isi-okwu – ihe, ma na-eji mmegharịgharị maka imepụta ahịrịokwu dị mgbagwoju anya. Asụsụ ahụ na-ekpebi na a ga-amatarịrị akụkụ ahụ na okwu ikwu dị ka nke mmadụ nke na-eme ka o kwe omume inwe enweghị ike ịwepụ.
Ngwaa
[dezie | dezie ebe o si]A na-eji ngwaa dị na Kara na-agafe agafe, nke pụtara na ngwaa ndị dị na Kara nwere ụdị dị iche iche nke na-ekpebi ka ịsụ asụsụ si esi n'etiti ihe na ngwaa ahụ. A na-eji ntụgharị ngwaa chọpụta ma asụsụ a na-asụ ọ̀ dị n'etiti mmadụ abụọ na-arụsi ọrụ ike na-ekwu okwu, karịa onye na-ekwu okwu na onye na-ege ntị. Dịka ọmụmaatụ: ngwaa [kuus] 'sị' nwere onye mmalite mana ọ nweghị onye ga-agwa ya okwu.
Mgbanwegharị
[dezie | dezie ebe o si]Mgbanwegharị na-apụta n'okwu nwere mgbanaka mgbanaka mbụ. A na-ekwu consonant emegharịrị emegharịgharị n'ime otu okwu ahụ.
- [βipʰɪs] 'secured/confined' (cf. [pʰɪs] 'tie')
- [βipʰrt] 'striking' (cf. [pʰrt] 'hit'
- [βibɪt] 'lying' (cf. [bɪt] 'lie'
- [ɤuqʰus] 'talking' (cf. [qʰus] 'say')
Ihe onwunwe enweghị atụ
[dezie | dezie ebe o si]Isi | 1s ikike | 2s ikike | 3s ikike | Pụtara |
---|---|---|---|---|
[nasə] | [nasaq] | [nasam] | [nasənə] | 'nwunye' |
[mɘtʰɘ] | [mɘtʰaq] | [mɘtʰam] | [mətʰɘnɘ] | 'anya' |
[βəsa] | [βɘsaq] | [βɘsam] | [βəsanə] | 'nwanne' |
[mi] | [mieq] | [mim] | [minə] | 'azụ' |
[ɤu] | [ɤuəq] | [ɤum] | [ɤunɘ] | 'afọ' |
Rịba ama na ọtụtụ n'ime ụdị mmadụ nke abụọ enweghị [ə] ; nke a na-eme n'ihi na usoro dị ka /iɘ, uɘ, oɘ, eə/ na-eme naanị tupu /ɤ/ ma ọ bụ /q/ . Kemgbe /ɘ/ bụ ụdaume nke abụọ n'usoro, /ə/ a na-ejikọta ma ọ bụ ehichapụ tupu nkwenye ọ bụla ma e wezụga /ɤ/ na /q/ .
Ihe ndetu
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ Kpọpụta njehie: Invalid
<ref>
tag; no text was provided for refs named:0
Akwụkwọ akụkọ
[dezie | dezie ebe o si]- Schlie, Perry (1989). "Breaking in on the Kara net", in Karl Franklin: Studies in Componential Analysis. Ukarumpa: SIL, 73–82.
- Schlie (1996). Kara Organised Phonology Data. SIL International. Archived from the original on 2007-11-13.
- Schlie (1993). "A Kara phonology", in John M. Clifton: Phonologies of Austronesian languages 2. Ukarumpa: SIL, 99–130.
- Schlie (1989). "Ways and means of communication in Kara", in Karl Franklin: Studies in Componential Analysis. Ukarumpa: SIL, 39–46.
- Dryer (2013). A Grammatical Description of Kara-Lemakot. Canberra, ACT: Australian National University. ISBN 9781922185099.