Gaa na ọdịnaya

Asụsụ Karenni

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Karenni ma ọ bụ Red Karen (Kayah Li: ꤊꤢꤛꤢ꤭ ꤜꤟꤤ꤬ ; Burmese ), nke a maara na Burmese dị ka Kayah ( Burmese ), bụ olumba Karen nke ihe karịrị ọkara nde ndị Kayah (Red Karen) na-asụ na Burma .

A kọwawo aha Kayah dị ka "aha ọhụrụ ndị Burmese chepụtara iji kewaa ha na Karen ndị ọzọ".

A kọrọ na 260,000 na-asụ Eastern Kayah na Burma na 100,000 na Thailand na 2000, na Western Kayah na 210,000 na Burma na 1987. Ha dị iche iche. N'ime olumba ndị ọdịda anyanwụ bụ Yintale na kayahManu ( Manumanaw na Burmese).

Nkesa na iche

[dezie | dezie ebe o si]

Eastern Kayah na-asụ na:

  • Obodo Shadaw, Kayah State (n'ebe ọwụwa anyanwụ nke Thanlwin River )
  • Langkho district, Shan State

Olumba Kayah Eastern bụ Upper Eastern Kayah na Lower Eastern Kayah, nke nwere nghọta n'etiti ha. Ụdị okwu dị iche iche nke obodo Huai Sua Thaw (Lower Eastern) bụ ihe a ma ama maka otu olumba abụọ ahụ. Eastern Kayah nwere ihe isi ike ịghọta Western Kayah.

A na-asụ Western Kayah na steeti Kayah na steeti Kayin, n'akụkụ ọwụwa anyanwụ nke Osimiri Thanlwin . A na-asụkwa ya na obodo Pekon dị na ndịda steeti Shan .

  • Olumba ugwu: Shan State (n'ebe ugwu nke Loikaw )
  • Olumba ndịda: Obodo Hpruso na Dimawso (ndịda Loikaw )

Olumba nke Western Kayah bụ akụkụ nke olumba continuum nke ụdị Central Karen dị na Thailand. Ha gụnyere:

  • Olumba ugwu nke Western Kayah
  • Olumba ndịda nke Western Kayah
  • Dawtama
  • Dawnnyjekhu
  • Songlog
  • Chi Kwe
  • Wan Cheh

Yintale, nke a kọrọ na ụdị Western Kayah dị iche iche, na-asụ n'ime obodo 3 nke obodo Hpasawng, mpaghara Bawlache, steeti Kayah .

A na-asụ Kawyaw, nke dị ka Western Kayah, na obodo 23 dị n'akụkụ oke obodo Bawlake na Hpruso, na mpaghara ọdịda anyanwụ Kyebogyi nke steeti Kayah .

Olumba Kawyaw bụ Tawkhu na Doloso, bụ́ ndị a kọrọ na ha siri ike nghọta.

Consonants

[dezie | dezie ebe o si]
Consonants na Eastern Kayah [1]
Labial eze /



Alveolar
Mkpesa-<br id="mwASQ"><br><br><br> alveolar Palatal Velar Glottal
Na-egbu egbu /



Mmekọrịta
enweghị olu p t k ( ʔ )
achọsi ike tɕʰ
kwuputara b d
Nke na-ese okwu ( v ) s ( ɕ ) ( ʝ ) h
imi m n ( ɲ ) ŋ
Odika <small id="mwAXk">n'akụkụ</small> l
etiti w  j
  • A na-anụ /sʰ/ dị ka palato-alveolar [ʃ] n'ihu ụdaume dị elu.
  • A na-anụ /ŋ/ dị ka palatal [ɲ] n'ihu ma ọ bụ n'etiti ụdaume. [2]
  • /ɾ/ nwekwara ike ịnụ dị ka trill [r]. [3]
Consonants in Western Kayah[2][3]
Labial Dental Alveolar Post-alv./

Palatal
Velar Glottal
Plosive voiceless Templeeti:IPA link Templeeti:IPA link Templeeti:IPA link
aspirated Templeeti:IPA link Templeeti:IPA link Templeeti:IPA link
voiced Templeeti:IPA link Templeeti:IPA link Templeeti:IPA link
Affricate Templeeti:IPA link
Fricative voiceless Templeeti:IPA link Templeeti:IPA link Templeeti:IPA link
aspirated Templeeti:IPA link
voiced Templeeti:IPA link Templeeti:IPA link Templeeti:IPA link
Nasal Templeeti:IPA link Templeeti:IPA link (Templeeti:IPA link) Templeeti:IPA link
Rhotic Templeeti:IPA link
Approximant <small id="mw8w">lateral</small> Templeeti:IPA link
central Templeeti:IPA link Templeeti:IPA link
  • /tɕ/ nwekwara ike bụrụ nke a na-aghọta mgbe ụfọdụ dị ka [ɕ].
  • /j/ nwekwara ike ịnụ dị ka palatal fricative [ʝ].
  • /ŋ/ nwekwara ike ịnụ dị ka palatal [ɲ] mgbe tupu ụdaume ihu na /j/.
  • /ɻ/ nwekwara ike ịnụ dị ka trill [r] n'etiti okwu mmesi ike.
  • /w/ nwekwara ike ịnụ dị ka [v] na mgbanwe efu.
  • A na-anụ nkwụsị glottal [ʔ] n'ọnọdụ mmalite efu tupu ụdaume mbụ. [1]
Udaume na Western Kayah
N'ihu Central Azu
Elu i ɯ u
Elu-etiti e ə ɤ o
Ala-etiti ɛ ɔ
Dị ala a
Diphthong ɯᵊ
Udaume ume
N'ihu Central Azu
Elu ɯ̤
Elu-etiti ə̤ ɤ̤
Ala-etiti ɛ̤ ɔ̤
Dị ala
Diphthong ɯ̤ᵊ
Udaume na Eastern Kayah [1]
N'ihu Central Azu
Elu i ɯ u
Elu-etiti e ɤ o
Ala-etiti ɛ ə ɔ
Dị ala a
  • /ə/ nwekwara ike ịnụ dị ka ebe etiti [ʌ̈].

Usoro edemede

[dezie | dezie ebe o si]

Dịka Aung 2013 siri kwuo, Manumanaw Karen enwebeghị edemede ahaziri ahazi. Ndị ozi ala ọzọ bụ́ ndị Katọlik ji mkpụrụ akwụkwọ Latịn, bụ́ nke e ji mee ihe n’akwụkwọ okpukpe, gụnyere nsụgharị Bible, jiri mkpụrụ akwụkwọ sụgharịa sụgharịa ya. E hiwela kọmitii akwụkwọ akụkọ Manumanaw Karen ma na-eji SIL na-emepe emepe mmemme ịgụ na ide, na-eji mkpope akwụkwọ dabere na edemede Burmese, nke mere na ndị Katọlik na ndị Baptist nabatara ya. [4]

Manumanaw Karen mkpụrụedemede Latin
a b c d e è g h j i î k kh l m n o ô p ph r s sh t ht w y

A na-egosi ụda olu site na iji caron, ụda olu ma ọ bụ na-enweghị mgbakwunye nke ndị a na ụdaume: ⟨ á, é, è́, í, î́, ó, ố, ò́, ú, û́ ⟩, ⟨ ǎ, ě, è̌, ǐ, îǔ̌, ǒ̌, ô̌,û ⟩ A na-eji diaeresis dị n'okpuru ebe a gosi ụda ume na ụdaume: ⟨ a̤, e̤, i̤, o̤, ṳ ⟩ .

Western Kayah mkpụrụedemede Latin
a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t v w x y z

A na-eji digraph asaa eme ihe.

Digraph
ng ht kh ph th ny gn

A na-agbakwunye ụdaume ise nke mkpụrụedemede ahụ site na mkpụrụedemede anọ nwere ụda olu na-anọchi anya ụdaume nke ha.

Udaume
a e i o è ô

A na-anọchi anya ụda site na iji nnukwu ụda olu na karon n'elu ụdaume. E ji umlaut gosi olu iku ume n'okpuru mkpụrụedemede ụdaume. Mkpụrụokwu ụdaume ume ume nwekwara ike inwe ụda olu na-egosi ụda olu.

Ụda
Elu a e i ú ihe
Ọkara ǎ ǐ ǒ ǔ è̌ ò̌ ô̌ û̌
Eku ume è̤ ọ̤ ô̤ ṳ̂

Ntụaka

[dezie | dezie ebe o si]
  1. 1.0 1.1 1.2 Solnit (1986). A grammatical sketch of Eastern Kayah (Red Karen). University of California at Berkeley. 
  2. 2.0 2.1 Bryant (1996). Notes on Western Kayah Li (Western Red Karen) phonology. PYU Working Papers in Linguistics 1: Payap University, 66-104. 
  3. 3.0 3.1 Wai (2013). A descriptive grammar of Kayah Monu. Chiang Mai: Payap University. 
  4. Aung (2013). A Descriptive Grammar of Kayah Monu (Master's thesis). Payap University. Archived from the original on 2020-05-02. Retrieved on 2025-03-09.

Ọgụgụ ọzọ

[dezie | dezie ebe o si]

Njikọ mpụga

[dezie | dezie ebe o si]