Gaa na ọdịnaya

Asụsụ Kayan (Borneo)

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Kayan (Kajan, Kayan kwesịrị ekwesị) bụ ụyọkọ olumba nke ndị Borneo na-asụ . Ọ bụ ụyọkọ nke olumba nwere njikọ chiri anya nwere oke nghọta n'etiti, ma n'onwe ya bụ akụkụ nke otu Kayan-Murik nke asụsụ Austronesia .

Baram Kayan bụ asụsụ azụmaahịa mpaghara. Bahau bụ akụkụ nke ụyọkọ olumba, [ ] <span title="The text near this tag needs further explanation. (July 2020)">bụghị</span> agbụrụ Kayan.

Nhazi nke ime

[dezie | dezie ebe o si]

Glottolog v4.8 na-ahazi ụyọkọ olumba dị ka ndị a:Templeeti:Clade

fonology

[dezie | dezie ebe o si]

Ihe a dabere na olumba Baram:

Consonants

[dezie | dezie ebe o si]
Labial Alveolar Palatal Velar Glottal
Ihu imi m n ɲ ŋ
Na-egbu egbu /



Mmekọrịta
enweghị olu p t ( tʃ ) k ʔ
ike
kwuputara b d g
Nke na-ese okwu β s ( ʃ ) h
Pịa / Trill r
N'akụkụ l
Odika w j
  • /r/ can be heard as either a tap [ɾ] or a trill [r] in free variation.
  • /k/ can be heard as [x] when in free fluctuation with [k] in word-medial position.
  • /ɲ, ŋ/ can be realized as more fronted [ɲ̟, ŋ̟] when preceding high vocoids.
  • /dʒ/ may also be heard as a palatalized stop [dʲ] in free fluctuation.
  • /s/ may also be heard as [ʃ] in free variation, and may also fluctuate to a stop sound [tʃ].
N'ihu Central Azu
Mechie i u
N'etiti ɛ ə ɔ
Mepee a
  • Ekwuru na ogologo [Vː] na-eme na mgbanwe efu ma ọ bụ n'ọnọdụ ikpeazụ.
  • /i/ enwere ike ịnụ dị ka [ɪ] n'ọkwa mbụ ma ọ bụ nke etiti, ma ọ bụ na mgbanwe n'efu na [i] .
  • /ə/ nwekwara ike ịnụ ka [ɘ] n'ọnọdụ okwu-etiti.
  • /a/ enwere ike ịnụ dị ka [ɐ] tupu etiti ma ọ bụ ikpeazụ /ʔ/ ma ọ bụ /h/ .
  • /ɔ/ enwere ike ịnụ ka [o] mgbe tupu a /ʔ/ ma ọ bụ /h/, ma ọ bụ na mgbanwe na [ɔ] . [1]

Njikọ mpụga

[dezie | dezie ebe o si]

chiri anya nwere oke nghọta n'etiti, ma n'onwe

  1. Cubit (1964). Kayan phonemics, 409–423.