Gaa na ọdịnaya

Asụsụ Kedang

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Kédang (Kdang, Dang, Kedangese) bụ egwuregwu a na-na mpaghara Kedang n'ịsọ oké osimiri ugwu nke Lembata Island, n'ebe ọmụmụ ihe Flores, na Indonesia.  Asụsụ a sitere n'ụdị Austronesian na obere obere ya, Malayo-Polynesian .  [1] gosiri, ahụ dị n'ime Flores-Lembata sub-group.[1]  E nwere ihe dị ka ndị na-asṄṄede 30,000.

Ihe ndị mere n'oge gara aga

[dezie | dezie ebe o si]

Aha aha ahụ bụkwa aha mpaghara ebe a na-asahụ ahụ, Kedang .  [1] ahụ dị ihe dị ka square kilomita 26 ngosi mpaghara mgbaàmà - Omesuri na Buyasuri .  [1] Ka ọ dị taa, e nwere ihe dị ka ndị na-asự 30,000.  [2] Ihe ka ọtụtụ n'ime ndị na-ekwu okwu na-arụ ọrụ ugbo nke bụ ọrụ ugbo na-eche azụ.[1]  Ọtụtụ ndị na-ekwu okwu bụ ndị na-akpata ma ọ bụ ndị nwe mana ole na ole ka nwere ike na-enwe ike ime akwụkwọ ha.[1]

Ọmụmụ ụdaolu

[dezie | dezie ebe o si]

Mkpụrụedemede

[dezie | dezie ebe o si]

Kédang nwere ihe nke ise nke ise iri na abụọ n'asụsụ ya, nke e kewara n'ime usoro abụọ n'otu n'otu na ụzọume isii n'otu.[1]  Otuጠቅ nwere ikeume modal ma ọ bụ nke a isi ike dị ka isiume ebe ike nke ọzọ bụ isi na-eku ume.[1]  Enwere ike ụfọdụ ụzọ na ụzọ dị iche iche: site na ọnọdụ okwu na site na ibu.  mapedemede modal (mkpụrụedemede n'ebe) na-iche n'etiti na ọnọdụ ikpeazụ ebe mgbaume na-eku ume eme.[1]  Ọ bụ ebe na a na-akpọ akpọume na-eku ume na ike dị ala.[2]

Mkpụrụ okwu

[dezie | dezie ebe o si]

E nwere otuume iri na ihe Kédang.[1]  asụsụ okwu na- ụzọ dị iche iche nke articulation plosives, nasal, lateral, flap, trill, fricatives na continuant.[3]

Klas okwu

[dezie | dezie ebe o si]

Kédang isi klas okwu ya iji tinye aha, isiaha, adjectives, ngwaa, adverbs, nọmba, prepositions, interjections, conjunctions na classifiers..

A na-ahụ aha mgbe a na- mkpa adreesị na ngwaa.  Mgbakwunye Kédang bụ prefix nominalising N-, nomalising infix -an-, suffix -n na ụdị n'efu wala..

  • The nominalizing prefix N- replaces the initial consonant. For example:
    • t → n tadaq 'to advise' → nadaq 'advice'[4]
    • k → n kariq 'to speak' → nariq 'language'[4]
  • The nominalizing infix -an- is added after the initial consonant. For example:
    • kawang 'to flow' → kanawang 'current'[5]
    • tangul 'to cover a pot with a lid' → tanangul 'lid'[5]
  • The suffix -n is added to verbs and adjectives at the end of the words. For example:
    • dei 'to follow' → dein 'offspring'[6]
    • mate 'dead' → maten 'corpse'[6]
  • The free form wala follows after a verb to indicate the person who is acting out the verb.[6] For examples:
    • durung 'to sell' → durung wala 'seller'[6]
    • huang 'to play' → huang wala 'player'[6]

Aha nnọchiaha

[dezie | dezie ebe o si]

osisi Kédang na-agbasọ usoro ụzọ atọ nke otu-abụọ-ọtụtụ.  A na-ekewa ha n'ụdị asaa: onwe onye,,ahụ ihe,ahụ-ihe akwụkwọ.

Onye ọ bụla Nkwado Ihe onwunwe Nkwado-Onye Ọchịchọ Ihe na-adọrọ adọrọ Ihe E Na-elekwasị Anya Ihe E Na-elekwasị Anya
Echiche Ihe Ebumnuche Echiche Ihe Ebumnuche
Onye
Otu onye nke mbụ >ei, >eqi >eqi ko koq koqo koqi >eko eti èrèg
Onye nke abụọ o o mo moq moqo meqi omo oti mèrèq
Otu nke atọ nuo, ni nuo ne neq neqe neqi nene neti nèrèq
Ọdịdị nke mbụ

(ewepu onye natara ozi)

ke-language text" typeof="mw:Transclusion">e, ke e ke keq keqe keqi eke keti mèrèq
1st otutu gụnyere

(gụnyere onye natara ozi)

te te te teq teqe teqi tete teti tèrèq
Ugboro abụọ me me me meq meqe meqi meme meti mèrèq
Ugboro nke atọ nke a, nke a suo se seq seqe seqi sese seti sèrèq

Adjectives

[dezie | dezie ebe o si]

A na-ekewa adjectives Kédang n'ime ọrụ abụọ: predicative na attributive.[1]  Iji mee ka ọrụ a dị iche, a na- calaamadaha -n mgbe ụfọdụ ikpeazụ nke adjective predicative ka ọ bụrụ attributive.[1]  Ọ bụrụ na adjective ji ụzọume mechiri, ọ go enwe enwe.[7]

Ihe na-egosi na ọ bụ ihe na-egosi Ihe kpatara ya
Mmiri baha bahan
'ndị dị ndụ' bita bitan
'Ọ dị ilu' kiru kirun
'ọhụrụ' werun werun
'red' korong korong
'na-eme ihere' iwiq iwiq

Enwere naanị otu ngwaa oge na Kédang nke zuru oke - oge egwu.[1]  Oge ndị ọzọ na-achọkarị adverb nke na-egosi oge (oge gara aga, ugbu a ma ọ bụ ngwaọrụ) iji kwado yana ngwaa ihe eme eme.[8]

Oge Ọdịnihu ('will')
Otu Ọtụtụ
Onye
Nke mbụ pụrụ iche

(ewepu onye na-ede akwụkwọ)

ena kena
Nke mbụ gụnyere

(gụnyere ndị natara ozi)

tena
Nke abụọ ona mena
Nke atọ nena sena

Ihe edeturu

[dezie | dezie ebe o si]
  1. Weekes (1984). Muslim Peoples [2 Volumes: A World Ethnographic Survey] (in en). Bloomsbury Academic, 399. ISBN 978-0-313-23392-0. 
  2. Templeeti:Harvnb
  3. Templeeti:Harvnb
  4. 4.0 4.1 Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; no text was provided for refs named Samely 1991 p65
  5. 5.0 5.1 Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; no text was provided for refs named Samely 1991 p66
  6. 6.0 6.1 6.2 6.3 6.4 Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; no text was provided for refs named Samely 1991 p67
  7. Templeeti:Harvnb
  8. Templeeti:Harvnb

Ihe odide

[dezie | dezie ebe o si]