Gaa na ọdịnaya

Asụsụ Kemberano

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Kemberano bụ asụsụ Papuan nke Isi Bird Peninsula nke West Papua, Indonesia. [1]

fonology

[dezie | dezie ebe o si]
Consonants
Labial eze /



Alveolar
Palatal Velar
Na-egbu egbu /



Mmekọrịta
enweghị olu p k
prenasal/vd. ᵐb ~ b ⁿ̪d̪ ~ d̪ ᵑɡ ~ ɡ
Nke na-ese okwu β ð ɣ
Ihu imi m n
Mpịakọta ɾ
Mmanya (w) (j)

A na-anụkarị ụda prenasal /ᵐb, ⁿ̪d̪, ᵑɡ/ dị ka prenasal n'ọnọdụ mmalite okwu yana dịka a na-ekwusi ike [b, d̪, ɡ] ebe ọzọ.

  • /ᵑɡ ~ ɡ/ nwere ike ịnụ dị ka [ŋ] mgbe consonant na-esote na okwu bụ /ᵑɡ ~ ɡ/ ma ọ bụ /n/.
  • Kwụsị ụda /p, k/ nwekwara ike ịnụ dị ka ụda mkparị [pᶠ, kˣ] na mgbanwe n'efu.
  • A na-anụkwa fricatives /β, ð, ɣ/ dị ka nkwụsị nke enweghị nkọwa [b̚, d̪̚, ɡ̚] mgbe ọ nọ n'ọnọdụ ikpeazụ.
  • Glides [w, j] na-eme n'ihi ụdaume /i, u/ mgbe a na-ebute ụdaume ndị ọzọ, ma ọ bụ mgbe ọ nọ n'ọnọdụ mkparịta ụka.
Udaume
N'ihu Central Azu
Elu i
N'etiti e (ị) o
Dị ala a

Udaume ise /i, e, a, o, u/ ka enwere ike ịnụ dị ka [ɪ, ɛ, ɑ, ɔ, ʊ] n'ọnọdụ enweghị nrụgide. Enwere ike ịnụ ha niile dị ka etiti etiti [ə] na mgbanwe n'efu na ọnọdụ enweghị nchekasị.

  • Enwere ike ịnụ /a/ dị ka [æ] mgbe nọ n'akụkụ /i/.
  • Enwere ike ịnụ /i/ ka [y] mgbe ọ nọ n'akụkụ /u/. [2]

Ọmụmụ ihe ọmụmụ

[dezie | dezie ebe o si]

Achọrọ aha Kemberano ka ọ nwee suffixes concord ndị a: [1]

  • - m (aha nwoke)
  • - o (aha nwanyi)

Ọmụmaatụ (site na Berry na Berry 1987: 86):   

Ntụaka

[dezie | dezie ebe o si]

n'agbanyeghị na ọtụtụ n'ime ha anaghị asụ ya dị ka

  1. 1 2 Holton (2018). "The Papuan languages of East Nusantara and the Bird’s Head", in Palmer: The Languages and Linguistics of the New Guinea Area: A Comprehensive Guide, The World of Linguistics. Berlin: De Gruyter Mouton, 569–640. ISBN 978-3-11-028642-7. 
  2. Voorhoeve (1985). Some Notes on the Arandai Language, 3-40.