Asụsụ Khazar
Khazar, nke a makwaara dị ka Khazaric, bụ otu olumba Turkic nke ndị Khazars na-asụ, otu ndị Turkic na- anọkarịghị nkịtị sitere na Central Asia . Enwere ndekọ ederede ole na ole nke asụsụ ahụ na njirimara na njirimara ya amabeghị. It is believed to have gradually become extinct by the 13th century AD as its speakers assimilated into neighboring Turkic-speaking populations. [ a chọrọ nkọwa ]
Enwere esemokwu n'etiti ndị ọkà mmụta asụsụ Turkic na ndị ọkọ akụkọ ihe mere eme gbasara ngalaba ezinụlọ asụsụ Turkic ọ bụ. Otu nleba anya kwenyere na ọ bụ ngalaba Oghur ("lir") nke ezinụlọ asụsụ Turkic, ebe echiche ọzọ bụ na ọ bụ nke alaka Turkic nkịtị . Dị ka corpus nke Khazar dị oke oke, nke nwere aha abụọ, ngwaa jikọtara ọnụ, na aha ole na ole kwesịrị ekwesị, kpọmkwem ọnọdụ usoro ọmụmụ ya n'ime Turkic phylum ka edozibeghị.
Okwu okwu
[dezie | dezie ebe o si]Data asụsụ na Khazar nwere ọtụtụ aha kwesịrị ekwesị dị ka utu aha ( Beg, Bolušči, Ishad, Il-teber/El-teber, Qağan, Kündü Qağan, Jâwšîġr, Tarxan, Tudun, Yabgu, Yilig/Yelig), anthroponyms ( Sarkel / Itponyms ) Sarığšın/Sarığčın ), nke ka ukwuu sitere na Turkic. [ 11 ] [ 12 ] Nkọwa ndị a egosighi ma ndị a bụ Turkic nkịtị ma ọ bụ Oghuric. [ 13 ] [ 14 ]
Khazar kwuru site na 1986 Guinness Book of Records (na-esote nkwupụta nke Great Soviet Encyclopedia ) nwere "akwụkwọ kacha nta" nke asụsụ ọ bụla, nke a na-ebo ebubo na ọ nwere naanị otu okwu akaebe, oqurüm, "Agụwo m" (site na Kievan Letter ). [1]
Hụkwa
[dezie | dezie ebe o si]- Ederede Alsószentmihály
Ihe ndetu
[dezie | dezie ebe o si]kacha mma ka a na-ewere dị ka asụsụ dịpụrụ adịpụ, ma echekwala arụmụka Kenaboi
- ↑ (1986) "The Arts and Entertainment: Language and Literature — Smallest Literature", in McWhirter: Guinness Book of World Records. New York: Sterling Publishing. ISBN 0-8069-0272-8. Retrieved on 2022-01-06.
Isi mmalite
- Erdal (2007). "The Khazar Language", in Golden: The World of the Khazars: New Perspectives, Handbuch der Orientalistik: Handbook of Uralic studies. BRILL, 75–108. ISBN 978-90-04-16042-2.
- Golden (1992). An introduction to the History of the Turkic peoples: ethnogenesis and state formation in medieval and early modern Eurasia and the Middle East. Wiesbaden: Otto Harrassowitz. ISBN 9783447032742.
- Golden (2011). Studies on the Peoples and Cultures of the Eurasian Steppes. Editura Academiei Române; Editura Istros a Muzeului Brăilei. ISBN 9789732721520.