Gaa na ọdịnaya

Asụsụ Khitan

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Khitan ma ọ bụ Kitan ( na nnukwu edemede ma ọ bụ na obere, Khitai ; [1] Chinese , Qìdānyǔ ), nke a makwaara dị ka Liao, bụ asụsụ na-apụ n'anya nke ndị Khitan na-asụbu na Northeast Asia (narị afọ 4 ruo 13 OA). Ọ bụ asụsụ gọọmentị nke Liao Empire (907–1125) na Qara Khitai (1124–1218). N'ihi mkpụrụokwu dị warara nke ama ama na edemede na-akọwapụtabeghị ya, a ka wughachibeghị asụsụ ahụ kpamkpam. [2]

Ọ dị ka Khitan nwere njikọ na asụsụ Mongol ; Juha Janhunen na-ekwu, sị: "Taa, Otú ọ dị, echiche a na-enweta nkwado na Khitan bụ asụsụ n'ụzọ ụfọdụ dị nnọọ iche na asụsụ Mongolik a maara n'akụkọ ihe mere eme. Ọ bụrụ na echiche a gosi na ọ bụ eziokwu, Khitan bụ n'ezie, nke kacha mma dị ka asụsụ Para-Mongolic ." [ 1 ]

Alexander Vovin (2017) na-arụ ụka na Khitan nwere ọtụtụ okwu mbinye ego Korean . [ 5 ] Ebe ọ bụ na ndị eze Korea Goryeo na ndị eze Khitan Liao kwuru na ha bụ ndị ga-anọchi Goguryeo, ọ ga-ekwe omume na okwu Korean na Khitan sitere n'asụsụ Goguryeo . [ 5 ]

Edere Khitan site na iji usoro edemede abụọ na-ekewapụ onwe ha nke a maara dị ka nnukwu script Khitan na obere script Khitan . [ 1 ] A na-eji obere edemede ahụ, nke bụ syllabary, ruo mgbe usoro ndị eze Jurchen na-asụ Jin (1115-1234) dochie ya na edemede Jurchen na 1191. [ 6 ]. Edemede buru ibu bụ logographic dị ka Chinese.

Ntụaka

[dezie | dezie ebe o si]
  1. Khitan (en). Omniglot. Retrieved on 2021-08-24.
  2. Kane (2009). The Kitan language and script, Handbook of oriental studies/Handbuch der Orientalistik, section eight, central Asia. Leiden Boston: Brill, Prefix-1. ISBN 978-90-04-16829-9. 

Akwụkwọ akụkọ

[dezie | dezie ebe o si]

 

Ọgụgụ ọzọ

[dezie | dezie ebe o si]

 na Uzbekistan bụ́ ndị a na-ewere ugbu a dị ka akụkụ nke asụsụ Kyrgyz bụ Fergana Kipchak

Njikọ mpụga

[dezie | dezie ebe o si]