Asụsụ Lemerig
.
A ọma anaghịzi eme ahụ nke nke. Ndị ọkà okwu abụọ ahụ bi n'oge oké osimiri ugwu nke iro ahụ.[1] Lemerig adaala n'ihi ndị agbata obi ya bụ Mwotlap na Vera'a.[1]
Aha ya
[dezie | dezie ebe o si]Aha Lēmērig na-ezo aka n'obodo a gbahapụrụ agbahapụ igbu a n'ebe ugwu Vanua Lava; a na-asụ ya tlotērig [lɪmɪˈ__wol____wol____wol__] n'asụsụ nke otu aha ahụ. Ọ na ụdị ụdị Proto-Torres-Banks mbụ *lemeri gray, ebe *ri gray nke nwere ike ịpụta "obere".
Asụsụ
[dezie | dezie ebe o si]A na-ezo aka na Lemerig mgbe ụfọdụ site na iji aha nke ụdị mpaghara ya: Päk; [1] Sasar; Alo-Tekel.
N'ikpe ikpe site na ndepụta okwu nke onye ozi ala ọzọ na ọka akara Robert Codrington , [1] ụdị a dị nso na ibe ha. Obere nke dị n'ebe ahụ ụgbọ na ịhụnanya nke 20.
Ọmụmụ ụdaolu
[dezie | dezie ebe o si]Lemerig nwere ikeume iri na otu. Ndị a niile bụ obere monophthongs //i ɪ ɛ æ a œ ø ɒ̝ ɔ ʊ u//. [1][5]
| N'ihu | Ịlaghachi azụ | ||
|---|---|---|---|
| ala dị larịị | agba | ||
| N'akụkụ | na-agụnye⟨i⟩ | Ọ bụ na-agụ⟨u⟩ | |
| Ihe dị nso | __ibo____ibo__ N'ihi ya, ọ bụ n'ihi ya ka a na-akpọ⟨ē⟩ | Ọ bụ n'ihi ya ka a na-akọwa ya⟨ö⟩ | __ibo__ N'ihi ya, ọ ga-abụrịrị na ọ bụ n'ihi na ọ ga-adị n'anya⟨ō⟩ |
| N'etiti oghere | Ọ bụ n'ihi ya⟨e⟩ | Ọdịdị⟨ë⟩ | Ọ bụ otú ahụ ka a na-akọ⟨o⟩ |
| Ọ fọrọ nke nta ka ọ bụrụ na ọ na-emeghe | N'ihi ya, ọ ga-abụrịrị na ọ ga-adị⟨ä⟩ | Akụkụ nke ọzọ⟨ā⟩ | |
| Emeghe | n'ihi ya⟨a⟩ | ||
Asụsụ
[dezie | dezie ebe o si]Usoroaha onwe onye na Lemerig na-iche clusivity, ma na-ekewapụta nọmba (otu, abụọ, Ikpe, na ọtụtụ).[7]
Ntuziaka oghere na Lemerig dabere na usoro nke geocentric (n'ụzọ zuru oke), nke bụ n'ụdị ụfọdụ nke ncheta Oceanic, n'ụdị ọhụrụ.[8]
Ihe odide
[dezie | dezie ebe o si]Akwụkwọ
[dezie | dezie ebe o si]- Codrington (1885). The Melanesian Languages. Oxford: Clarendon Press, 25–60.
- Codrington (1891). The Melanesians: Studies in Their Anthropology and Folk-lore (in en). New York: Clarendon Press. ISBN 9780486202587.
- [Ihe e dere n'ala ala peeji] "Ọdịdị gburugburu ebe obibi na akụkọ ihe mere eme nke asụsụ na njikọ ugwu Vanuatu: Akụkọ nke ọdịiche na njikọta" (PDF). Journal of Historical Linguistics. 1 (2): 175–246. doi:10.1075/jhl.1.2.03fra. hdl: 1885/29283. S2CID 42217419..François (2011). "Social ecology and language history in the northern Vanuatu linkage: A tale of divergence and convergence". Journal of Historical Linguistics 1 (2): 175–246. DOI:10.1075/jhl.1.2.03fra.
- François (2012). "The dynamics of linguistic diversity: Egalitarian multilingualism and power imbalance among northern Vanuatu languages". International Journal of the Sociology of Language 2012 (214): 85–110. DOI:10.1515/ijsl-2012-0022.
- François (2015). "The ins and outs of up and down: Disentangling the nine geocentric space systems of Torres and Banks languages", in Alexandre François: The languages of Vanuatu: Unity and diversity, Studies in the Languages of Island Melanesia. Canberra: Asia-Pacific Linguistics, 137–195. ISBN 978-1-922185-23-5.
- —— (2016). "Ọdịdị akụkọ ihe mere eme nke nnọchiaha onwe onye n'ebe ugwu Vanuatu" (PDF). Na Pozdniakov, Konstantin (ed.). Comparatisme na reconstruction: omume ndị dị ugbu a. Ihe Ndị E Mere n'Asụsụ Ndị Dị Ndụ Izu ohi 47. Bern: Peter Lang. peeji nke 25-60..François (2016). "The historical morphology of personal pronouns in northern Vanuatu", in Pozdniakov: Comparatisme et reconstruction : tendances actuelles, Faits de Langues. Bern: Peter Lang, 25–60.
- François (2021). Presentation of the Lemerig language and audio archive. Pangloss Collection. CNRS. Retrieved on 19 Nov 2023.
- François, Alexandre & Taitus Sërortēlsöm (2006).Nvāv ʻām tlotērig - Storian long lanwis blong Lemerig (Vanua Lava, Banks, Vanuatu). Nchịkọta akụkọ sitere na ọdịnala a na-ekwu n'ọnụ, otu asụsụ na Lemerig. Paris
Njikọ mpụga
[dezie | dezie ebe o si]- Ihe ndekọ ọdịyo n'asụsụ Lemerig, n'ụzọ mepere emepe, site n'aka onye ọkà mmụta asụsụ A. François (Pangloss Collection). Ọ na-egosipụta ngosi nke asụsụ ahụ, na foto nke ụfọdụ n'ime ndị ọkà okwu ikpeazụ.