Gaa na ọdịnaya

Asụsụ Mali

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Mali
Gaktai
Mpaghara New Britain
Ndị na-asụ obodo
(2,200 e zoro aka na 1988) [1]
Koodu asụsụ
ISO 639-3 gcc
Glottolog mali1284
Nhazi:

Mali ma ọ bụ Gaktai bụ asụsụ Papuan a na-asụ na East New Britain Province n'àgwàetiti New Britain, Papua New Guinea .

Enwere olumba abụọ nke Mali:

  • Olumba Arongda (olumba ọkọlọtọ; nwere otu abụọ), a na-asụ n'ugwu, gụnyere n'ime obodo Marunga (

fonology

[dezie | dezie ebe o si]

Ụda olu nke asụsụ Mali: [2]

Consonants

[dezie | dezie ebe o si]
Labial Alveolar Palatal Velar
Plosive enweghị olu p t k
prenasal ᵐb d ᵑɡ
Nke na-ese okwu β s
Ihu imi m n ŋ
Odika w ɹ j ɰ
N'akụkụ l
Rhotic r
N'ihu Central Azu
Elu i u
N'etiti e o
Dị ala a

Klas aha

[dezie | dezie ebe o si]

Mali na-eji klas aha eme ihe. N'okpuru bụ ụfọdụ paradaịm klaasị aha Mali, na-eji aha mgbọrọgwụ amēng 'osisi' dịka ọmụmaatụ: [3] : 802 

Akwụkwọ akụkọ

[dezie | dezie ebe o si]
  • Stebbins (2011). Mali (Baining) grammar. ANU, Canberra: Pacific Linguistics, 415. ISBN 9780858836297. 
  • Stebbins (2012). Mali (Baining) dictionary: Mali-Baining Amēthamon Angētha Thēvaik, Studies in the Languages of Island Melanesia. Canberra: Asia-Pacific Linguistics, 455. ISBN 9781922185006. 

Ntụaka

[dezie | dezie ebe o si]

mpaghara ọdịda anyanwụ

  1. Mali at Ethnologue (18th ed., 2015) (subscription required)
  2. Palmer (2018). The Languages and Linguistics of the New Guinea Area A Comprehensive Guide. De Gruyter Mouton, 796–807. 
  3. Stebbins (2018). "The Papuan languages of Island Melanesia", in Palmer: The Languages and Linguistics of the New Guinea Area: A Comprehensive Guide, The World of Linguistics. Berlin: De Gruyter Mouton, 775–894. ISBN 978-3-11-028642-7.