Asụsụ Markham
Asụsụ Markham na-etolite ezinụlọ nke asụsụ Huon Gulf . Ọ nwere asụsụ iri na abụọ a na-asụ na Ndagwurugwu Ramu, Ndagwurugwu Markham na usoro ndagwurugwu metụtara na ala ala Madang na Morobe Provinces nke Papua New Guinea . [1] [2] N'adịghị ka ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ asụsụ ndị ọzọ dị n'Ebe Ọdịda Anyanwụ Ụwa nke New Guinea, bụ ndị a na-asụ nanị n'ebe ndị dị n'ụsọ oké osimiri, a na-asụ ọtụtụ asụsụ Markham n'ime ime ugwu nke Morobe Province, Papua New Guinea, bụ ebe ha na-enwe mmekọrịta siri ike na asụsụ Trans-New Guinea . [3]
Ọ bụ ezie na asụsụ Markham bụ Austronesian, ha na asụsụ Papuan agbata obi enweela mmekọrịta dị ukwuu.
Nrụgharị ụda nke Proto-Markham ka ewepụtara na Holzknecht (1989) ma chịkọta ya n'okpuru. [1]
Asụsụ
[dezie | dezie ebe o si]Labu (= Hapa)
- Obodo Markham
- Aribwaung (= Aribwaungg, Yalu), Aribwatsa † (= Lae, Lahe), Musom, Nafi (= Sirak), Duwet (= Guwot, Waing), Wampar, Silisili (Middle Watut), Maralango (South Watut), Dangal (South Watut)
- Oke Markham
- Adzera (ụyọkọ olumba: Sarasira, Sukurum), Mari, Wampur
Proto-Markham
[dezie | dezie ebe o si]Susanne Holzknecht rụgharịrị Proto-Markham na 1989 n'akwụkwọ ya The Markham Languages of Papua New Guinea . Ọ na-esi na Proto-Huon Gulf na-adabere na phonological nkekọrịta, morphosyntactic na lexicosemantic innovations, dị ka njikọ nke Proto-Huon Gulf *t, *r, na *R dị ka Proto-Markham *r, accretion nke * ka- n'ime isi okwu ntọala (Proto-Oceanic * ) "id."), na nnọchi Proto-Oceanic *qacan "aha" nke Proto-Markham *biŋa "id.", n'etiti ọtụtụ ndị ọzọ.
Udaume
[dezie | dezie ebe o si]Udaume nke Proto-Markham, dịka Holzknecht siri kwuo, bụ:
N'ihu | Central | Azu | |
---|---|---|---|
Mechie | *i | *u | |
N'etiti etiti | *e | *o | |
Mepee | *a |
Consonants
[dezie | dezie ebe o si]Ihe mgbochi nke Proto-Markham, dịka Holzknecht siri kwuo, bụ:
Ntụaka
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ 1.0 1.1 Holzknecht (1989). The Markham Languages of Papua New Guinea. Pacific Linguistics. ISBN 0-85883-394-8. Kpọpụta njehie: Invalid
<ref>
tag; name "Holzknecht" defined multiple times with different content - ↑ Lynch (2002). The Oceanic languages. Richmond, Surrey: Curzon. ISBN 978-0-7007-1128-4. OCLC 48929366.
- ↑ Hammarström:Glottolog. Max Planck Institute for the Science of Human History (2019).