Asụsụ Mednyj Aleut
mba/obodo | Mpaghara Russia ![]() |
---|---|
ụmụ amaala ka | Nikolskoye, Kamchatka Krai ![]() |
dabere na | Asụsụ Aleut, Russian ![]() |
usoro ederede | no value ![]() |
Ọkwa asụsụ UNESCO | 5 critically endangered ![]() |
Ọkwa asụsụ Ethnologue | 8b Nearly Extinct ![]() |
Mednyj Aleut (nke a na-akpọkwa Copper Island Creole ma ọ bụ Copper Island Aleut [1] ) bụ asụsụ agwakọtara a na-asụ na Bering Island .
A na-eji Mednyj Aleut mara site na ngwakọta nke ihe ndị Russia na Aleut (nke bụ Attu ) n'ọtụtụ akụkụ nke ụtọasụsụ ahụ, mana nke kachasị na nhazi okwu. [1] Akụrụngwa Aleut nwere ọtụtụ n'ime okwu ndị ahụ, morphology niile nke ewepụtara, akụkụ nke okwu okwu dị mfe, ntụgharị aha na ụfọdụ ụzọ ụtọasụsụ ndị ọzọ. Akụkụ ndị Rọshịa na-agụnye ntụgharị okwu, mgbagha, ụdị enweghị njedebe, akụkụ nke okwu nrịanrịa dị mfe na syntax nkebi ahịrịokwu niile. [2]
Akụkọ ihe mere eme
[dezie | dezie ebe o si]Na mbụ, asụsụ Alaskan Creoles na-asụ na Copper Island, si ebe ọ na-ewe aha ya. Ndị Alaska Creoles bụ ụmụ nwoke promyshlenniki nke ụlọ ọrụ Russia-American Company (RAC) na Aleut na ụmụ nwanyị Alutiiq na-arụrụ ọrụ, wee guzobe ọnụ ọgụgụ dị nta mana ndị nwere mmetụta na Russian Alaska . Ha bụ ndị na-asụ asụsụ abụọ n'asụsụ Rọshịa na Aleut, ndị RAC kọwakwara ha dị ka otu ọha mmadụ pụrụiche dị elu. [3]
N'ihi mmụba n'asụsụ Russian na 1940s, ihe ka ọtụtụ n'ime ndị bi na ya gbanwere iji Russian kama Mednyj Aleut. Na 1970, a kpọgara ndị niile bi na Medny Island na Bering Island. Ọ bụ ndị ọkà okwu abụọ merela agadi na Nikolskoe (Bering Island) kwuru ya ruo 2022.
fonology
[dezie | dezie ebe o si]Consonants
[dezie | dezie ebe o si]Ndepụta consonant nke Mednyj Aleut na-enwekarị fọnịm kesara n'etiti Aleut na Russian. The aspirated sonorants / m h /, / n h /, / l h / na / j h /, na uvulars / χ/ na / ʁ/, si Aleut na-adịghị adị na Russian, mgbe labials, na-akwụsị / p / na / b/, na fricatives / f / na / v/ si Russian na-adịghị adị na Aleut. A na-ejikarị labials eme ihe n'okwu sitere na Russian, ebe a na-eji sonorants na-achọ naanị n'okwu Aleut nke ala. [3]
Labial | eze | Palatal | Velar | Uvula | Glottal | |||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
plain | asp. | plain | asp. | plain | asp. | |||||
Plosive | voiceless | p | t | c | k | q | ||||
voiced | b | d | ||||||||
Fricatives | voiceless | f | s ʃ | x | χ | |||||
voiced | v | z ʒ | ɣ | ʁ | ||||||
Ọnụ imi | m | mʰ | n | nʰ | ŋ | |||||
Mmiri mmiri | w | r | j | jʰ | h | |||||
N'akụkụ | l | lʰ |
Udaume
[dezie | dezie ebe o si]Ndekọ ụdaume nke Mednyj Aleut nwere ụzọ abụọ nke ụdaume atọ sitere na Aleut (/i/, /u/, /a/) na ụzọ abụọ, /o/ na /e/, sitere na Russian. A na-echekwa ogologo ụdaume n'ime okwu mgbazinye Aleut, a na-agbatịkwa ụdaume n'okwu mmechi ntugharị ọnụ nke e sitere na Russian. [3]
N'ihu | Central | Azu | |
---|---|---|---|
Mechie | i i: | u u: | |
N'etiti | e e: | o o: | |
Mepee | a a: |
Syntax
[dezie | dezie ebe o si]Mednyj Aleut nwere syntax nke metụtara ndị Rọshịa. Karịsịa, ọ nwere usoro okwu efu n'efu ma e jiri ya tụnyere Aleut, nke bụ nnọọ SOV . Otú ọ dị, mgbe ihe kpọmkwem n'ahịrịokwu bụ aha nkeonwe ma ọ bụ mgbe ihe mgbakwunye na ahịrịokwu bụ okwu Aleut, a na-eji usoro okwu SOV eme ihe. A na-ejikwa ndị mmeju ndị Russia, njikọ na ọtụtụ wh-okwu : Na mgbakwunye, negation yiri Russian: a na-eji prefix Russia ni- dị ka suffix na-adịghị mma na nkebiokwu netu / nitu(ka) A na-eji ('e nweghị') dị ka ihe owuwu adị adị pụrụ iche na-adịghị mma.
Hụkwa
[dezie | dezie ebe o si]- Chinook Jargon
- Haida Jargon
- Kyakhta Russian-Pidgin Chinese
- Ninilchik
- Ọkpụkpụ Jargon
- Russenorsk
Nkọwapụta
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ 1.0 1.1 Campbell (14 July 2016). North American Indian languages. Encyclopedia Britannica. Retrieved on 5 April 2022.Campbell, Lyle; Bright, William O. (14 July 2016).
- ↑ Donald Winford (10 January 2003). An Introduction to Contact Linguistics. Blackwell Publishing. ISBN 9780631212515.
- ↑ 3.0 3.1 3.2 Sekerina (January 1994). "Copper Island Aleut: A Mixed Language". Languages of the World (8). Retrieved on 5 April 2022. Sekerina, Irina A (January 1994).
Isi mmalite
[dezie | dezie ebe o si]- https://web.archive.org/web/20120222100903/http://languageserver.uni-graz.at/ls/art?id=981
- (15 ndị na-ekwu okwu nke ọma na ngwụcha afọ 1980.)
- http://archives.conlang.info/so/gentua/vonjhuanjhian.html