Gaa na ọdịnaya

Asụsụ Mehweb

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Mehweb (Mehweb: мехӀвела мез, meħʷela mez [1] ) ma ọ bụ Megeb bụ asụsụ Dargin, a na-ewerekarị dị ka olumba nke asụsụ Dargwa jikọrọ ọnụ, nke a na-asụ n'ime obodo Megeb na Dagestan, yana ndị bibu obodo ahụ kwagara n'obodo ukwu, ihe dị ka mmadụ 800 ruo 900. [2]

Nkesa ala

[dezie | dezie ebe o si]

Mehweb dịpụrụ adịpụ na ụdị Dargwa ndị ọzọ niile ma mpaghara Avar - na ndị na-asụ asụsụ Lak gbara ya gburugburu. Ndị niile na-asụ asụsụ Mehweb sitere na Megeb, gụnyere ndị kwagara obodo ukwu. A na-asụ ụfọdụ Mehweb n'ime obodo Avar dị nso nke Obokh . Enweghị mgbanwe asụsụ na-eme n'ime obodo, mana ọtụtụ asụsụ na Russian abawanyela kemgbe ọtụtụ afọ. [2] Asụsụ gọọmentị na mpaghara ahụ bụ Avar, nke a na-akụziri ndị na-asụ Mehweb n'ụlọ akwụkwọ, n'ihi ya, ọtụtụ ndị na-asụ asụsụ abụọ ma ọ bụ atọ. [3]

Ọ bụ ezie na Mehweb bụ onye nnọchiteanya nke ngalaba ugwu nke Dargin, mwepu ya, nke e mere atụmatụ na ọ ga-esi na 300 ruo 1000 afọ, jikọtara ya na mmepe nke njirimara dị iche iche na mmetụta sitere na Avar na Lak, emeela ka ọtụtụ ndị na-ewere ya dị ka asụsụ dị iche. [4] Asụsụ Dargin ndị ọzọ enweghị ike ịghọta ya kpamkpam. [5]

fonology

[dezie | dezie ebe o si]

Consonants

[dezie | dezie ebe o si]

Mehweb nwere consonants 41. Gemination anaghị eme.

Consonants of Mehweb[2]
Labial Dental Alveolar Palatal Velar Uvular Pharyngeal Epiglottal Glottal
plain lab. plain lab. plain lab. plain lab. plain lab.
Plosive voiced b d ɡ ɡʷ
voiceless p t k q (ʡ)1 (ʡʷ)1 ʔ ʔʷ
ejective kʷʼ qʷʼ
Fricative voiced z ʒ (ɣ)2 ʁ ʁʷ (ɦ)3
voiceless s ʃ x χ χʷ ħ ħʷ (ʜ)1 (ʜʷ)1 h
Affricate voiced (d͡z)4 (d͡ʒ)4
voiceless t͡s t͡ʃ
ejective t͡sʼ t͡ʃʼ
Sonorant m w n l r5 j

A na-ahụta n'ọkpụkpụ pharyngealization ka ọ bụ nke suprasegmental, n'ihi na ejikọtaghị ya na consonant ma ọ bụ ụdaume ọ bụla akọwapụtara. Ọ na-ebute epiglottalization nke glottal fọnịm na centralization nke ụdaume. [2]

N'ihu Azu
larịị phar. larịị phar.
Mechie i ( iˤ ) u ( uˤ )
N'etiti e ( eˤ )
Mepee a

Ogologo ụdaume abụghị ụda ụda. Udaume [ iˤ ], [ eˤ ], na [ uˤ ] dị ụkọ na ọnọdụ ha amabeghị nke ọma, na ụdaume ndị ọzọ pharyngealized bụ ihe a na-ahụkarị. [2]


Usoro edemede

[dezie | dezie ebe o si]

Mehweb bụ asụsụ edeghị ede, ndị na-asụ asụsụ na-eji Avar ma ọ bụ Russian ede ihe. Ọ dịghị ihe àmà na-egosi na e ji Arabic ma ọ bụ Cyrillic dee Mehweb n'oge gara aga, n'adịghị ka Archi . [2]

Ntụaka

[dezie | dezie ebe o si]
  1. Коряков (2021). "Даргинские языки и их классификация", in Майсак: Дурхъаси Хазна. Сборник Статей К 60-Летию Р. О. Муталова / Ред. Т. А. Майсак, Н. Р. Сумбатова, Я. Г. Тестелец. М.: Буки Веди (in ru). Буки Веди, 139–154. ISBN 978-5-6045633-5-9. 
  2. 1 2 3 4 5 6 (2019) in Daniel: The Mehweb language: essays on phonology, morphology and syntax, Languages of the Caucasus. Berlin, Germany: Language Science Press. ISBN 978-3-96110-209-9. Daniel, Michael; Dobrušina, Nina Rolandovna; Ganenkov, Dmitry, eds. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":1" defined multiple times with different content
  3. Kozhukhar (September 2017). "Universal Dependencies for Dargwa Mehweb". Proceedings of the Fourth International Conference on Dependency Linguistics (Depling 2017): 92–99. 
  4. Daniel (2022-04-26). "Double causatives, lability and elusive agent in Mehweb" (in en). STUF - Language Typology and Universals 75 (1): 73–97. DOI:10.1515/stuf-2022-1049. ISSN 1867-8319. 
  5. Муталов (2021-03-07). "КЛАССИФИКАЦИЯ ДАРГИНСКИХ ЯЗЫКОВ И ДИАЛЕКТОВ". Sociolingvistika 3 (7): 8–25. DOI:10.37892/2713-2951-3-7-8-25. ISSN 2713-2951.