Gaa na ọdịnaya

Asụsụ Mel

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Asụsụ Mel bụ alaka nke asụsụ Niger-Congo a na-asụ na Guinea-Bissau, Guinea, Sierra Leone, na Liberia. Ndị kacha nwee ọnụ ọgụgụ mmadụ bụ Temne, ihe dị ka nde mmadụ abụọ na-asụ asụsụ; Kissi bụ nke na-esote, nwere ọkara nde mmadụ.

Asụsụ

[dezie | dezie ebe o si]

A na-ahazi Mel dị ka akụkụ dị ukwuu nke alaka ndịda nke alaka West Atlantic nke Niger-Congo. Otú ọ dị, ndị a bụ mpaghara na ụdị karịa usoro ọmụmụ; Segerer (2010) na-egosi na enweghị mmekọrịta pụrụ iche n'etiti Mel na asụsụ ndị ọzọ dị n'ebe ndịda, Sua (Mansoanka) na Gola.   Fields (2004) kewara Mel n'ime otu Highlands sitere na Guinea, yana otu Bullom-Kisi-Gola.

Fields (2004) Mgbakwunye na Highlands Group nke sitere na Guinea, yana Bullom-Kissy-Goliah Group.[1]

Fields (2008:83) na-atụ aro na ala Proto-Mel dị n'ugwu Sierra Leone dị n'ebe ugwu-etiti nke dị n'ebe ndịda nke Osimiri Lesser Scarcies, kama n'ụsọ oké osimiri. Ala Proto-Highlands dị n'akụkụ etiti nke Osimiri Konkoure na Guinea, n'akụkụ ugwu ọwụwa anyanwụ nke Conakry (Fields 2008:85).

Okwu ntụnyere

[dezie | dezie ebe o si]

Ntụnyere nke okwu ndị bụ isi n'asụsụ Mel site na Fields (2004):

Asụsụ anya ntị imi ezé ire ọnụ ọbara ọkpụkpụ osisi mmiri Iri nri aha
Sitemu Nri na-adịghị lʊŋʊs a-lolYm de-sek Ị na-anwụ ku-s m-tyir kʊ- n'azụ kʊ-tɔk Ọ bụ mgbe a na-ejide ya ki-di gị-anyị / m-anyị
Landuma da-fɔr a-lʊnʊs, a-rʊns ta-soth, ta-suth da-sek da-mera kʊ-suŋ ma-tsir, ma-cir kʊ-bʊnt ke-tog, kʊ-t da-mun, m-anc ki-di Ọkpụkpụ azụ
Temne maka a-lʊns, a-lɪs a-suth, a-sot sek mmiri saŋ tsir bant, kʊ-bonth n-afọ m-ant di; som bonī; n-es
Nnukwu ehi foll Ihe mgbochi nkeji ole na ole Ọ bụ mgbanwe mulliŋ, li-mɛliŋ Ọ bụ ezie na ọ bụ ya mere nkong Pah rum ụmụ nwoke onyinyo ilillɛ
Kisi musiklten Ọ bụ ezie na ọ bụ Ọ bụ n'ihi na ọ na-eme ihe nkiri n'elu ugwu diɔ-muleŋ sondoo koowaŋ ya Ọ bụ n'ụzọ na-adịghị mma Mengan nyere diolaŋ
Gola e-fe ọtọ e-mia Ọ bụ m-mmanụ aṅụ, o-mie, meer-o O-na, ị ga-ahụ ya, ma-sei, ma-sen ke-kpa ke-kul, kulu May, manda, mandi Ọ bụ, ọ bụ e-del

Ntụnyere nke okwu ndị bụ isi n'asụsụ Mel, Ya Sua na Gola, site na Wilson (2007): A gbakwunyere Limba site na Clarke (1922).

Language eye ear nose tooth tongue mouth blood bone tree water name; surname
Baga Maduri da-fɔr / i- / sə- a-läŋgäs / i- ta-sot / ma- da-sek / i- da-mer / sə- ku-suŋ / cu- koonɛ ke-bant kə-tɔɔk / i- ba-mun ta-we / ma-; lambe (d-)
Baga Sitemu dɔ-fɔr / Ø- / sə- a-laŋəs / sə- / Ø- a-loləm / Ø- de-sek / Ø- te-mer / me- ku-su / cu- mɛ-tsir ko-tɔk / tsə- da-mun
Baga Koba da-fɔr / ɛ- a-rəns / ɛ- ta-sot / ma- da-sek / ɛ- da-mɛr ku-soŋ / tsə- ma-tsir ke-bant / tsə- kə-tɔk na-mun kə-teŋk
Landuma da-fɔr / ɛ- / sə- a-ləŋəs / yɛ- ta-soot / ma da-sek / ɛ- da-mera / sə- kə-suŋ / cə- ma-cir kə-tɔɔʐ / yɛ- da-mun; m-ancs ta-yif / ma-
Temne rə-fɔr / ɛ- ä-ləns / ɛ- ä-sot̪ / mə- rə-sek / ɛ- rə-mer kə-səŋ / tə- mə-tir kə-bänt̪ ŋ-ənt / y-; ä-tɔk 'firewood' m-änt ŋ-es / m-
Sherbro hɔ́l / ti- nṵ́ɪ́ / ti- mín / si- caŋ / n- (li)màlíŋ / ti- sùm ŋkɔ̀ŋ pak tɔ̀k mɛ́n (i)líl / n-, si-
Mmani fɔl / thifɔl nyu / thinyu min / thimin caŋ /ncaŋ di-miliŋ / mamiliŋ eñɛn / nñɛn kòó-wáŋ pak / thipak yɔ̀m-ndó m̄ɛn i–lɛlu / n-lɛlu
Kisi hɔ̀l-téŋ nì-léŋ mǐŋ-ndó cìŋ-ndé dìɔ̀mù-léŋ sòndò-ó nkong pàà- o-thɔk mɛ̀ŋ-ndáŋ dìò-
Sua (n)-fɔn / i- n-nihi (r)-seeny / m- (r)-wɛy / m- (n)-dɛmɛtɛ / i- k-tumbu / i- m-siin ŋ-wuh (ŋ)-taany / i- m-miny n-wey / i-; n-konto / i-
Gola éfè kénû é-mḭa késia̰ ómiè, kémiè, kémièl óńá̰ másḛ̀i, másɛ̀n kégòa, kégwà kekuu, kekul mamal, mamæ edel
Limba foya, hoya ha;

pl. taya ta
kuluha ko;

pl. ŋaliha ŋa
hutini ha;

pl. ta ta
hutiti ha;

pl. ta ta
filiŋ ha;

pl. tafiliŋ ta
foti ha;

pl. ta ta
marēŋ ma, masini ma kutoli ko;

pl. ŋa ŋa, ba ba
kuieŋ ko;

pl. ŋa ŋa
mandi ma kēn ko;

pl. ŋakēn ŋa
  • Asụsụ Rio Nunez

Edensibia

[dezie | dezie ebe o si]
  1. Fields, Edda L. Before "Baga": Settlement Chronologies of the Coastal Rio Nunez Region, Earliest Times to c.1000 CE. In: The International Journal of African Historical Studies, Vol. 37, No. 2 (2004), pp. 229–253. Boston University African Studies Center.