Gaa na ọdịnaya

Asụsụ Meyah

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Meyah ( Meyakh ) bụ asụsụ West Papuan a na-asụ na North Manokwari District, Manokwari Regency, West Papua, Indonesia . Asụsụ Meyah bụ agglutinative na akara isi na enweghị ikpe grammati . Ọ nwere usoro okwu ngwaa-ihe, nke sitere na asụsụ Austronesia dị nso.

fonology

[dezie | dezie ebe o si]

Meax nwere ụdaume 5 na consonants 13.

Udaume [ 4 ]
N'ihu Central Azu
Mechie i u
N'etiti ɛ ⟨ ⟩ o
Mepee a
Consonants [ 5 ]
Bilabial Alveolar Palatal Velar Glottal
Ihu imi m n
Plosive enweghị olu t tʃ ⟨ c ⟩ k
<small id="mwfQ">kwuputara</small> b d dʒ ⟨j⟩ g
Nke na-ese okwu ɸ ⟨ f ⟩ s h
Trill ɾ ⟨⟩
Mmanya ( w ) ( j )

Ngwunye ụda olu

[dezie | dezie ebe o si]

Dị ka ọtụtụ asụsụ Papuan ndị ọzọ nke Bird's Head Peninsula ,  Meyah bụ asụsụ ụda olu nwere ọkwa ụda ụda abụọ: na-ebili elu na ịda elu, nke dị iche.

Mgbapụta ụda olu [ 6 ]
Na-ebili Na-ada
éj 'ṅụọ' èj 'peel'
mós 'azụ' mòs 'toad'

Ụfọdụ okwu abụọ na nke atọ nwekwara ụda olu. Dịka ọmụmaatụ, éfes ' dị iche na efés ' , na óboha ' dị iche na obóha ' na obohá ' . [ 7 ]

Ụtọ asụsụ

[dezie | dezie ebe o si]

Nkpọaha

[dezie | dezie ebe o si]

Mkpọaha na-egosipụta ọnụọgụ atọ: otu, dual na plural. Mkpọaha aha abụọ na plural onye mbụ na-egosipụtakwa nchikota.

N'efu
Otu Abụọ Ọtụtụ
1st exc. didif magif memef
inc. nagif mimif
Nke abụọ bua goga iwa
Nke atọ ofa rua
prefixes nwere
Otu Abụọ Ọtụtụ
1st exc. di- ma- me-
inc. na- mi-
Nke abụọ bi- ge- i-
Nke atọ ø- ri-

A na-eji prefixes ndị a maka ngwaa, akụkụ ahụ na okwu ndị ikwu.

A na-ekewa aha ndị dị na Meyah ụzọ abụọ: mwepu na nke a na-apụghị ịpụ apụ, nke nke ikpeazụ gụnyere okwu maka akụkụ ahụ na mmekọrịta ndị ikwu, ma bụrụ ndị a manyere akara maka onye nwe ya. Site na aha alienable, enwere mgbagwoju anya morphological. Ihe nrịbama otutu -ir enwere ike iji naanị mmadụ, ezi na nkịta. Enweghị ụzọ ọzọ e si egosi ọtụtụ aha maka aha ndị ọzọ alienable. Maka aha na-adịghị ndụ, ụfọdụ ndị mgbanwe nwere ike igosipụta ọtụtụ dị ka:  

Ezinụlọ

[dezie | dezie ebe o si]

Usoro ikwu, dị ka aha enweghị ike ịpụpụ, na-ekekọrịta otu nganiihu nke onye nwe ya dị ka akụkụ ahụ na ngwa ngwaa, mana ha dị iche na prefixes nwere otu. Kama prefix ' (C)i- ' achọtara na mbido mbụ na nke abụọ, okwu ndị ikwu nwere ' ed- .' (otu nke mbụ) na eb- (otu nke abụọ). N'okwu ngwaa na aha ndị ọzọ a na-apụghị ịgbagha agbagha, prefix onye nke atọ nwere otu onye na-adịkarịghị akara, mana okwu ikwu na-eji otu nganiihu dị ka onye mbụ nwere otutu naanị, me- . Usoro maka mmekọ nwoke na nwanyị dị mkpa nwere ụdị ọdịdị dị iche iche, dịka enweghị prefix nke onye mbụ nwere maka nna akeina na nne ameina, nke a na-ejikwa akọwa ụmụnne nna na ndị nne n'otu n'otu.

Enwere klaasị isii nke aha aha, nke na-adị iche na ndabere nke nhazi ọkwa ha mgbe ejiri ọnụọgụ gbanwee ha. Klas nke mbụ bụ klaasị eji naanị mmadụ. Nkeji abụọ na atọ metụtara nri, nke mbụ bụ maka nri na-eto n'okpuru ala na nke ikpeazụ bụ maka nri na-eto n'osisi na osisi vine. Mgbe e wepụrụ nri a n'osisi ma ọ bụ osisi vaịn, a na-ekewa ya dabere ma ọ bụ 'gburugburu,' etinyere na klas nke anọ, na 'dị larịị,' dị na klas nke ise. Klas nke isii nwere okwu maka anụmanụ na 'ụlọ.'

Ihe ndetu

[dezie | dezie ebe o si]

Asụsụ ahụ yiri ka ọ bụ otu n'enweghị mgbanwe olumba ama ama ma gosipụta ma ọ dịkarịa ala enwere mgbagwoju anya morphological. Ihe nrịbama otutu -ir enwere ike iji naanị mmadụ, ezi na nkịta. Enweghị ụzọ ọzọ e si egosi ọtụtụ aha maka aha ndị ọzọ alienable. Maka aha na-adịghị ndụ, ụfọdụ

Ntụaka

[dezie | dezie ebe o si]
  • Gravelle (2011). Meyah: a language of West Papua, Indonesia, Pacific Linguistics. Canberra: Research School of Pacific and Asian Studies, Australian National University. ISBN 978-0-85883-625-9. 

Ọgụgụ ọzọ

[dezie | dezie ebe o si]
  • Gravelle (2002). "Morposyntactic Properties of Meyah Word Classes", in Reesink: Languages of the Eastern Bird's Head, Pacific Linguistics. Canberra: Research School of Pacific and Asian Studies, Australian National University, 109–180. DOI:10.15144/PL-524.109. ISBN 978-0-85883-494-1. 
  •