Gaa na ọdịnaya

Asụsụ Mono-Alu

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Mono, ma ọ bụ Alu, bụ asụsụ Oceanic nke Solomon Islands kọrọ na ndị 660 na-asụ na Treasury Island (Mono proper), 2,270 na Shortland Island (olumba Alu), na 14 na Fauro Island na 1999.

fonology

[dezie | dezie ebe o si]

A mụọla asụsụ Mono-Alu nke ukwuu site n'aka Joel L. Fagan, [1] onye nyocha maka Ngalaba Linguistics, Research School of Pacific Studies na Mahadum Mba Australia . Edemede ya, "A Grammatical Analysis of Mono-Alu (Bougainville Straits, Solomon Islands)," [2] bụ otu n'ime ntụgharị asụsụ na naanị nyocha nke asụsụ Mono-Alu.

Fagan kwuru na asụsụ Mono-Alu nwere fọnịm iri abụọ na asatọ . Ha bụ diphthong itoolu, ụdaume ise na consonants iri na anọ mebere mkpụrụ akwụkwọ .

Mkpụrụedemede Alu

[dezie | dezie ebe o si]
  1. Mkpụrụedemede Alu nwere mkpụrụedemede iri na itoolu: A, B, D, E, F, G, H, I, K, L, M, N, O, P, R, S, T, U na V.
  2. N'ime mkpụrụedemede ndị a, a na-ejikarị D eme ihe kama R maka euphony, mana ejiri ya ugbu a n'okwu ọhụrụ ma ọ bụ aha mba ọzọ ewepụtara n'asụsụ ahụ.
  3. F nwere ike dochie H mgbe ụfọdụ.

Ịkpọ okwu

[dezie | dezie ebe o si]
Ịkpọ ụdaume
[dezie | dezie ebe o si]
  • A na-akpọkarị 'a' dị ka ọ dị larịị
    • A na-akpọ 'a' mgbe ụfọdụ dị ka ngwa ngwa
  • 'e' ka a na-akpọkarị na iri
  • A na-akpọ 'i' mgbe niile dị ka na tin
  • A na-akpọ 'o' mgbe niile ka ọ bụghị
  • A na-akpọ 'u' mgbe niile ka etinyere ya
Mkpọpụta nke diphthongs
[dezie | dezie ebe o si]
  • a na-akpọ ai “aye” – eg Galeai .
    • mgbe ụfọdụ, a na-akpọ mkpụrụedemede iche iche
  • ei enweghị ụda dakọtara na bekee.
  • a na-akpọ oi "oy" - eg ba-oi ('akụm').
    • mgbe ụfọdụ, a na-akpọ mkpụrụedemede iche iche. - eg o-i-sa ('echo').
  • ui ejiri mee diphthong - eg sui-o ('swallow')
    • eji iche - eg ku-i ('nwa') ma ewezuga 
Mkpọkpọ consonants
[dezie | dezie ebe o si]
  • a na-akpọ g mgbe niile ka ọ dị na glass, giddy . A naghị eji Q dị ka a na-eme ebe ọzọ. N'ebe a kwa, edere okwu ndị a ka [ ]dịka ang (kama ag ), ing, ong, ung . Mgbe, iche, n na-eso g dị ka ọ dị na gnora, n'ihi ịkpọpụta imi, a na-emesi n'ike n'ihe dị ka Choiseul .
  • a na-akpọ ng dị ka n'asụsụ bekee ewezuga uhg, ụda gị mgbe niile ịbụ nke Latin.
    • ang na-akpọ dị ka òtù
    • ing akpọpụtara dị ka 'mgbanaka'
    • eng akpọpụtara dị ka 'ogologo'
    • ong akpọpụtara dị ka 'ezighị ezi'

Consonants ndị ọzọ nwere otu ụda dị na bekee.

Labial Coronal Velar Glottal
imi m n ŋ
Plosive p b t k g ʔ
Nke na-ese okwu s h
Kpatụ ɾ
Odika ( w ) l ( j )
  • /b/ nwekwara ike ịnụ dị ka fricatives [β, v] n'okpuru ọnọdụ ụfọdụ.
  • Enwere ike ịnụ /ɡ/ dị ka [ɣ] na mgbanwe n'efu.
  • /ɾ/ nwekwara ike ịnụ dị ka [d] na mgbanwe n'efu n'ime ọnọdụ mmalite okwu, ma ọ bụ dị ka [dɾ] mgbe ị na-eso imi.
N'ihu Central Azu
Elu i u
N'etiti ɛ ɔ
Dị ala ɐ
  • /u, i/ ka a na-anụ dị ka glides [w, j] n'ime gburugburu ụdaume. [3] [2]

Ọnụọgụ

[dezie | dezie ebe o si]

Usoro ọnụọgụ nke Mono-Alu yiri asụsụ Austronesia ndị ọzọ. [4] Dịka ọmụmaatụ, Mono-Alu na-ekerịta ọnụọgụ 'abụọ' ( elua ) na 'ise' ( lima ) na asụsụ Hawai . Nọmba maka 'efu' dị n'asụsụ ahụ, mana ọ nọ n'otu okwu ahụ 'ọ dịghị ihe.' Fagan chọpụtara ọnụọgụgụ site na otu ruo puku iri na Mono-Alu.

Cardinal English
Menna nothing
Kala (or elea) one
Elua two
Episa three
Ehati four
Lima five
Onomo six
Hitu seven
Alu eight
Ulia nine
Lafulu ten
Lafulu rohona elea eleven
Lafulu rohona elua twelve
Lafulu rohona episa thirteen
Lafulu rohona efati fourteen
Lafulu rohona lima fifteen
Lafulu rohona onomo sixteen
Lafulu rohona hitu seventeen
Lafulu rohona alu eighteen
Lafulu rohona ulia nineteen
Elua lafulu (or Tanaoge) twenty
Episa lafulu (or Pisafulu) thirty
Efati lafulu (or Fatiafulu) forty
Lima lafulu (or limafulu) fifty
Onomo lafulu sixty
Fitu lafulu seventy
Alu lafulu eighty
Ulia lafulu (or Siafulu) ninety
Ea latuu one-hundred
Elua latuu two-hundred
Ea kokolei one-thousand
Elua kokolei two-thousand
Lafulu kokolei ten-thousand
[2]
Aha aha Obj Suffix Ndị ọzọ
1st



onye
otu mafa -afa -gu sagu
otutu nanị mani -ami -mang, -ma samang/sama
na-agụnye maita -ita -ra sara
Nke abụọ



onye
otu maito -o -ng sang
otutu maang -ang -mia samia
Nke atọ



onye
otu --- -i, -ng -na sana
otutu --- -ri, -iri -ria saria

Mgbakwunye

[dezie | dezie ebe o si]

Mono-Alu bụ kpọmkwem gbasara adverbs na ngwaa ndị ọzọ. Enwere ike iji prefix, infix, na suffix gbanwee ngwaa.

Prefixes Infixes Suffixes
ang prefix ikwu, ụzọ ọzọ an, ai, a'nta fa infix na-egosi mmecha ai ebe a, pụọ
fa prefix na-akpata, fa na-aghọ f tupu a, ọzọ ụdị ha fang otu ibe ya (infix reciprocal), fan ụdị ọzọ ma ebea, ebe ahu, uzo ozo ama
ta infix ma ọ bụ prefix na-egosi omume ma ọ bụ steeti. fero n'ebe ọzọ, gaa n'ebe ọzọ
isa ọnụ, n'otu oge ahụ, ọzọ sa
male ọzọ (na-emekwa onwe ya)
mea na-eme ka a otutu
meka ruo ike gwụrụ, ruo ogologo oge, ọzọ ụdị meko
a place where or whither,  alternate form ang occurs after a
ng added to the first of two names gives the meaning 'and', alternate form m
ua denotes addition, 'and', 'with'
-a 'of', especially before -ang, alternate forms an, ang, aan
afa- 'what?'
-ata often found after verbs and other words, alternate forms eta, ita, ota, uta
ga particle, most often after the first word in a sentence, untranslatable; 'so, therefore' at the beginning of a sentence, also used with pronoun forms to emphasise them: gafa, gami, gai, gaina, gang, etc.
-nana equivalent to copula, alternate form nina
-titi strengthens the idea of repetition or duration

Ụdị ụtọ asụsụ

[dezie | dezie ebe o si]

Enwere ụzọ abụọ esi egosipụta ọdịiche dị na grammatical okike :

  1. Site n'okwu dị iche iche: - eg
    • Tiong 'mmadụ' - Betafa 'nwanyị'
    • Fanua 'ndị ikom' - Talaiva 'ụmụ nwanyị'
    • Lalaafa 'headman' - Mamaefa 'onye isi'
    • Tua-na 'nna nna ya' - Tete-na 'nne nne ya'
    • Kanega 'ochie nwoke' (di) - Magota 'agadi nwanyi' (nwunye)
  2. Site na iji ord  na-egosi mmekọahụ: – eg
    • Kui manuale 'nwa' (nwoke) - Kui batafa 'nwa' (nwanyị)
    • Boo sule 'boar' - Boo tuaru 'akụ' ( sule na tuaru a na-eji maka anụmanụ naanị)

N'ọnọdụ ndị ọzọ, ọ dịghị ihe dị iche n'etiti nwoke, nwanyị na neuter.

Okwu okwu

[dezie | dezie ebe o si]

Achọpụtala ụfọdụ ihe dị n'ime iwu Mono-Alu. [5]

adverbs abụọ nke ebe, kama iji consonant abuo dee, ka e ji otu na-emesi ike dee ya.

  • eg Nai (kama NNai ) - 'Ebe a'
  • 'Nao (kama NNao ) - 'Ebe ahụ'

Kama aspirate h, enwere ike iji leta f :

  1. n'ime ngwaa bu ihe kpatara ha (ma ọ bụ fa )
    • eg fasoku (ma ọ bụ hasoku ) - 'ka bịa'
  2. na ngwaa nke prefix han bu ụzọ (ma ọ bụ fan ) nke pụtara mmekọ ọnụ ma ọ bụ abụọ
    • eg fanua (ma ọ bụ hanua ) - 'mon' 
    • mafa (ma ọ bụ maha ) - 'M, mba' [2]

Akụkọ

[dezie | dezie ebe o si]

Enweghị akụkọ doro anya na Alu. Nọmba elea A na-eji ('otu') dị ka akụkọ na-enweghị njedebe. [2]

Ntụaka

[dezie | dezie ebe o si]
  1. A Short grammar of the Alu language. 
  2. 2.0 2.1 2.2 2.3 2.4 Fagan (1986). A Grammatical Analysis of Mono-Alu (Bougainville Straits, Solomon Islands). Canberra, Australia: The Australian National University. DOI:10.15144/PL-B96. ISBN 0-85883-339-5.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":0" defined multiple times with different content
  3. Meier (2020). Topics in the Grammar of Mono-Alu (Oceanic). University of Newcastle. 
  4. Lincoln, Forster (2001). Letters written in Mono-Alu language of Western District, Solomon Islands to Hilary Forster of N.Z.; Mono-Alu word list by Hilary Forster of N.Z. and a teacher from Shortland Islands, Solomon Islands. 
  5. Stolz (1996). Some Instruments Are Really Good Companions - Some Are Not. On Syncretism and the Typology of Instrumentals and Comitatives., Theoretical Linguistics 23. 113–200.