Asụsụ Mori Bawah
Mori Bawah, nke a dị ka Lower Mori ma ọ bụ East Mori, bụ Asụsụ Austronesian nke alaka Celebic. Ọ bụ otu n'ime nhọrọ ndị isi nke Morowali Regency na Central Sulawesi.
Nchịkọta
[dezie | dezie ebe o si]A na-hazi Mori Bawah dị ka onye otu aha B artum-Tolaki, ma na-ekerịta ya na B artum na ndị ọrụ ndị ọzọ dị n'idị n'ihu ọmụmụ nke Sulawesi, dị ka Wawonii na Kulisusu.[1] N'ozuzu, a na-akpọ Mori Bawah na aha Mori Atas mgbe ụfọdụ site na mgbe okwu Mori.
Asụsụ
[dezie | dezie ebe o si]Mori Bawah nwere ọtụtụ olumba. Na-esote Esser, enwere ike iwere olumba ise dị ka isi.
- Tinompo
- Tiu
- Moiki
- Utu
- Karunsi'e
Asụsụ Tinompo bụ nke nkuzi elu na ndi. Tinompo bụ olumba nke ụmụ amaala na-asụ, na ọkara mbụ nke mbụ adọ nke iri abụọ, ndị na-achị ala ahụ kwalite ya dị ka ọkọlọtọ n'oso Mori dum, akpọ Mori Atas na Padoe.
Ọmụmụ ụdaolu
[dezie | dezie ebe o si]Mori Bawah nwere ndepụta ụda ndị a: [1]:: 684
| Akpụkpọ ahụ | Alveolar | Velar | Mkpịsị aka | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Ụgbọ imi | m | n | ŋ | |||
| Plosive | plain | voiceless | p | t | k | ʔ |
| voiced | b | d | g | |||
| prenasalized | voiceless | ᵐp | ⁿt | ᵑk | ||
| voiced | ᵐb | ⁿd | ᵑg | |||
| Ihe na-esiri ike | plain | β | s | h | ||
| prenasalized | ⁿs | |||||
| Ihe na-atọ ụtọ | r | |||||
| N'akụkụ | l | |||||
| N'ihu | Ịlaghachi azụ | |
|---|---|---|
| N'akụkụ | i | u |
| N'etiti | e | o |
| Emeghe | a | |
Naanị mkpụrụedemede mepere emepe nke ọdịdị V, CV ka a na-ekwe ka ha. N'ihi ya, Mori Bawah bụ asụsụ ikpeazụ nke ụdaume.
Asụsụ
[dezie | dezie ebe o si]Aha nnọchiaha
[dezie | dezie ebe o si]Mori Bawah nwere usoro asaa nke nnọchiaha na-enweghị ihe ọ bụla: [1]: 686, 704: 686, 704
| aha | ihe na-enweghị isi | onwunwe | onwe onye | mgbakwunye | |||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| ihe na-abụghị ọdịnihu | ọdịnihu | kpọmkwem | ngwa | ||||
| 1.sg. | ku | aku | aku | akune | ku | ongkue | ngkuda('a) |
| 2.sg. | u | (i)ko | ko | akomu | mu | omue | muda('a) |
| 3.sg. | i | ta | o | akono | no | onoe | nada('a) |
| 1.pl.in. | to | kita | kita | akita | to | otae | ntada('a) |
| 1. ihe atụ. | ki | kami | kami | akami | mami | omami | mamida('a) |
| 2.pl. | i | (i)komiu | komiu | akomiu | miu | omiu | mida('a) |
| 3.pl. | do | ira | ira | ako'ira | do | ondae | ndada('a) |
Nkwekọrịta
[dezie | dezie ebe o si]<A claS="cx-link" data-linkid="179" href="./Argument_(linguistics)" id="mwAXQ" rel="mw:WikiLink" title="Argument (linguistics)">arụmụka ndị bụ isi (A: isiO nke ngwaa na-agafe agafe; O: ihe nke mana agafe agafe, S: ihe nke mana agafe agafe, S: ihe nke mana agafe, S: ihe nke mana veranfe, S: ihe nke mana veranfe, S: ihe nke mana veranfe agafe, S: ihe nke mana veranfea, S: ihe nke mana veranfea, S: egosi ihe nke ngwaa, S: ihe nke mana veranfea, S: egosi ihe nke ngwaa, S: ihe nke mana veranfe, S: egosi ihe nke ngwaa, S: egosi ihe nke ngwaa, S: egosi ihe nke ngwaa, S: ihe nke ahụ ngwaa. na-eji akara akara ngosiaha na ngwaa.[1]: 689–691
NA ngwaa na-agafe agafe, A na-akpa ya mgbe niile site na ọnọdụ na-akpọ aha, na O site na ọnọdụ anya zuru oke oke.. isi nke otu nke ngwaa intranS na-egosi nhazi nkewa-ergative: S na-edepụta mgbe niile site na na-egosi na-eso n'ama, yana na imperative, negative na ụfọdụ ụdị ndị ọzọ na-adabere na nke na-arụ ọrụ. N'ndị ndị ọzọ niile, a na-edepụta S site na akụkụaha zuru oke.
Olu
[dezie | dezie ebe o si]Mori Bawah nwere ụdị olu abụọ na-Mbelata valence, olu na-arụ ọrụ na olu na-ama ya.[1]: 698
Ọ bụrụ na a na-etinye akara ngwaa na-agafe agafe maka O na- agafe agafe na ebe , ọ na-aghọ ihe na-agagharị agafe, na O ("ihe") na-afọ S-arụmụka. Enweghị ike mkpa A mbụ. N'olu na-emegide, ngwaa na-ewere prefix poN-. Enwere ike ịhapụ ihe ahụ, ma ọ bụ gosipụta ya n'ụzọ doro anya ma ọ bụrụ na ọ bụghị nke a kapịrị ọnụ; Otú ọ dị, ọ bụghị onye nnọchianya na-edepụta ya. IS mbụ nke ngwaa na-agafe agafe na-aghọ arụmụka S na ahịrịokwu na-adịghị agafe agafe.
Ihe odide
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ 1.0 1.1 Mead (2005). "Mori Bawah", in Adelaar, K. Alexander: The Austronesian languages of Asia and Madagascar. London: Routledge, 683–708. Mead, David (2005). "Mori Bawah". In Adelaar, K. Alexander; Himmelmann, Nikolaus (eds.). The Austronesian languages of Asia and Madagascar. London: Routledge. pp. 683–708.