Gaa na ọdịnaya

Asụsụ Mori Bawah

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Mori Bawah, nke a dị ka Lower Mori ma ọ bụ East Mori, bụ Asụsụ Austronesian nke alaka Celebic.  Ọ bụ otu n'ime nhọrọ ndị isi nke Morowali Regency na Central Sulawesi.

Nchịkọta

[dezie | dezie ebe o si]

A na-hazi Mori Bawah dị ka onye otu aha B artum-Tolaki, ma na-ekerịta ya na B artum na ndị ọrụ ndị ọzọ dị n'idị n'ihu ọmụmụ nke Sulawesi, dị ka Wawonii na Kulisusu.[1]  N'ozuzu, a na-akpọ Mori Bawah na aha Mori Atas mgbe ụfọdụ site na mgbe okwu Mori.

Asụsụ

[dezie | dezie ebe o si]

Mori Bawah nwere ọtụtụ olumba. Na-esote Esser, enwere ike iwere olumba ise dị ka isi.

  • Tinompo
  • Tiu
  • Moiki
  • Utu
  • Karunsi'e

Asụsụ Tinompo bụ nke nkuzi elu na ndi.  Tinompo bụ olumba nke ụmụ amaala na-asụ, na ọkara mbụ nke mbụ adọ nke iri abụọ, ndị na-achị ala ahụ kwalite ya dị ka ọkọlọtọ n'oso Mori dum, akpọ Mori Atas na Padoe.

Ọmụmụ ụdaolu

[dezie | dezie ebe o si]

Mori Bawah nwere ndepụta ụda ndị a: [1]:: 684 

Mkpụrụ okwu
Akpụkpọ ahụ Alveolar Velar Mkpịsị aka
Ụgbọ imi m n ŋ
Plosive plain voiceless p t k ʔ
voiced b d g
prenasalized voiceless ᵐp ⁿt ᵑk
voiced ᵐb ⁿd ᵑg
Ihe na-esiri ike plain β s h
prenasalized ⁿs
Ihe na-atọ ụtọ r
N'akụkụ l
Mkpụrụedemede
N'ihu Ịlaghachi azụ
N'akụkụ i u
N'etiti e o
Emeghe a

Naanị mkpụrụedemede mepere emepe nke ọdịdị V, CV ka a na-ekwe ka ha. N'ihi ya, Mori Bawah bụ asụsụ ikpeazụ nke ụdaume.

Asụsụ

[dezie | dezie ebe o si]

Aha nnọchiaha

[dezie | dezie ebe o si]

Mori Bawah nwere usoro asaa nke nnọchiaha na-enweghị ihe ọ bụla: [1]: 686, 704: 686, 704 

aha ihe na-enweghị isi onwunwe onwe onye mgbakwunye
ihe na-abụghị ọdịnihu ọdịnihu kpọmkwem ngwa
1.sg. ku aku aku akune ku ongkue ngkuda('a)
2.sg. u (i)ko ko akomu mu omue muda('a)
3.sg. i ta o akono no onoe nada('a)
1.pl.in. to kita kita akita to otae ntada('a)
1. ihe atụ. ki kami kami akami mami omami mamida('a)
2.pl. i (i)komiu komiu akomiu miu omiu mida('a)
3.pl. do ira ira ako'ira do ondae ndada('a)

Nkwekọrịta

[dezie | dezie ebe o si]

 <A claS="cx-link" data-linkid="179" href="./Argument_(linguistics)" id="mwAXQ" rel="mw:WikiLink" title="Argument (linguistics)">arụmụka ndị bụ isi (A: isiO nke ngwaa na-agafe agafe; O: ihe nke mana agafe agafe, S: ihe nke mana agafe agafe, S: ihe nke mana agafe, S: ihe nke mana veranfe, S: ihe nke mana veranfe, S: ihe nke mana veranfe agafe, S: ihe nke mana veranfea, S: ihe nke mana veranfea, S: egosi ihe nke ngwaa, S: ihe nke mana veranfea, S: egosi ihe nke ngwaa, S: ihe nke mana veranfe, S: egosi ihe nke ngwaa, S: egosi ihe nke ngwaa, S: egosi ihe nke ngwaa, S: ihe nke ahụ ngwaa.  na-eji akara akara ngosiaha na ngwaa.[1]: 689–691

NA ngwaa na-agafe agafe, A na-akpa ya mgbe niile site na ọnọdụ na-akpọ aha, na O site na ọnọdụ anya zuru oke oke..   isi nke otu nke ngwaa intranS na-egosi nhazi nkewa-ergative: S na-edepụta mgbe niile site na na-egosi na-eso n'ama, yana na imperative, negative na ụfọdụ ụdị ndị ọzọ na-adabere na nke na-arụ ọrụ.  N'ndị ndị ọzọ niile, a na-edepụta S site na akụkụaha zuru oke.

Mori Bawah nwere ụdị olu abụọ na-Mbelata valence, olu na-arụ ọrụ na olu na-ama ya.[1]: 698 

Ọ bụrụ na a na-etinye akara ngwaa na-agafe agafe maka O na- agafe agafe na ebe , ọ na-aghọ ihe na-agagharị agafe, na O ("ihe") na-afọ S-arụmụka.  Enweghị ike mkpa A mbụ.   N'olu na-emegide, ngwaa na-ewere prefix poN-. Enwere ike ịhapụ ihe ahụ, ma ọ bụ gosipụta ya n'ụzọ doro anya ma ọ bụrụ na ọ bụghị nke a kapịrị ọnụ; Otú ọ dị, ọ bụghị onye nnọchianya na-edepụta ya. IS mbụ nke ngwaa na-agafe agafe na-aghọ arụmụka S na ahịrịokwu na-adịghị agafe agafe.  

Ihe odide

[dezie | dezie ebe o si]
  1. 1.0 1.1 Mead (2005). "Mori Bawah", in Adelaar, K. Alexander: The Austronesian languages of Asia and Madagascar. London: Routledge, 683–708. Mead, David (2005). "Mori Bawah". In Adelaar, K. Alexander; Himmelmann, Nikolaus (eds.). The Austronesian languages of Asia and Madagascar. London: Routledge. pp. 683–708.