Gaa na ọdịnaya

Asụsụ Mro-Khimi

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Mro-Khimi (nakwa Mro, [1] Khimi, Mro Chin, Mro-Khimi Chin ) bụ asụsụ Kuki-Chin nke Burma nke ndị Mro-Khimi na-asụ. [2] Ụdị Mor-Khimi na-ekekọrịta 91% ruo 98% myirịta okwu okwu . [3] Mro-Khimi bụ 86%-90% lexically yiri ụdị Likhy nke Eastern Khumi, 81%-85% nwere ụdị Lemi nke Eastern Khumi, yana 77%-81% na Kaladan Khumi. [4]

Nkesa ala

[dezie | dezie ebe o si]

A na-asụ Mro-Khimi n'obodo ndị a dị na Mianmaa ( Ethnologue ).

  • Chin State : Paletwa obodo
  • Rakhine State : Kyauktaw, Buthidaung, Ponnagyun, Pauktaw, Mrauk U, na obodo Maungdaw .

Enwere isi olumba anọ nke Mro-Khimi ( Ethnologue ).

  • Arang (Ahraing Khami, Areung, Aroeng)
  • Xengna (Hrengna)
  • Xata
  • Vakung (Wakun, Wakung)

Wakun (Vakung) bụ olumba a na-asụ na nke aghọtakarị (Horney 2009:5). Horney (2009:5) depụtakwara Aryn, Dau, Khuitupui, Likhy, Pamnau, Tuiron, Xautau, na Xienau dị ka olumba khami. Horney (2009) kọwara ụda olu olu Wakun na Xautau.

Ntụaka

[dezie | dezie ebe o si]

n'ime ezinụlọ Austronesia, ọ nwere ike ịbụ asụsụ na-abụghị nke Austronesia

  1. Hartmann (2001). "Prenasalization and preglottalization in Daai Chin with parallel examples from Mro and Mara". Linguistics of the Tibeto-Burman Area 24: 123–142. 
  2. Andrew (1873). "A Short Account of the Hill Tribes of North Aracan.". The Journal of the Anthropological Institute of Great Britain and Ireland 2: 233–247. DOI:10.2307/2841171. ISSN 0959-5295. 
  3. Myanmar. Ethnologue: Languages of the World (2016). Archived from the original on 2016-10-10.
  4. Myanmar. Ethnologue: Languages of the World (2016). Archived from the original on 2016-10-10.