Gaa na ọdịnaya

Asụsụ Mungbam

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Mungbam Templeeti:Infobox Language/pronunciation
Spoken in: Cameroon 
Region: Lower Fungom
Total speakers: Templeeti:SigfigTempleeti:Sigfig
Language family: Nnijer–Kongo
 Atlantic–Congo
  Benue–Congo
   Southern Bantoid
    Western Beboid (geographic)
     MungbamMissong
      Mungbam
Language codes
ISO 639-1: none
ISO 639-2:
ISO 639-3: mij

Templeeti:Infobox Language/IPA

Mungbam bụ asụsụ ndịda Bantoid nke mpaghara Lower Fungom nke Cameroon . A na-ekewa ya na omenala dịka asụsụ Beboid Western, mana ezinụlọ asụsụ na-arụrịta ụka. [1] Ọ dị mma et al. na-eji aha ziri ezi karị, 'Yemne-Kimbi otu,' ma na-atụpụta okwu ahụ ' Beboid .' [ 3 ]

A na-asụ asụsụ a na obodo anọ, Abar, Munken, Ngun, na Biya (nke a na-akpọbu 'Za'' [ 4 ] ). Ndị na-ekwu okwu si n'obodo ọ bụla na-ele okwu ha anya dị ka ihe dị iche, mana a na-ekewa olumba ndị ahụ dị ka otu asụsụ n'ihi na ha na-agbakọta nke ukwuu na ụtọ asụsụ na okwu ma bụrụkwa ndị nwere nghọta . [ 5 ] Enweghị aha maka asụsụ n'ozuzu ya. A na-eji aha obodo Abar mgbe ụfọdụ. Aha "Mungbam" bụ okwu mkpọghe nke aha obodo gbakwunyere Missong, nke a na-ewerebu dị ka olumba nke ise. Ndị na-ekwu okwu si n'ime obodo anọ gbakwunyere Missong na-akpakọrịta mgbe niile n'ahịa, n'ụlọ akwụkwọ, na n'oge mmemme. Ndị na-asụ ihe ruru puku abụọ na-asụ asụsụ a n'ofe obodo, ụfọdụ ndị ntorobịa na ndị okenye niile. [2] Ọtụtụ ndị na-asụ Mungbam na-eji pidgin Cameroon na-ekwurịta okwu na ndị na-asụ asụsụ ọzọ. Nke a adịghị ka ọ na-enye aka na ọdịda Mungbam. [ 7 ] A na-ekewa Mungbam dị ka asụsụ 6b egwu . [2]

fonology

[dezie | dezie ebe o si]

Consonants

[dezie | dezie ebe o si]

Amachibidoro ngwa ngwa consonant dabere na ntinye consonant dị n'ime morpheme na ụdị morpheme. Ọmụmaatụ, ngwa ngwa consonant maka affixes dị nnọọ iche na ngwakọ consonant nke mkpụrụ okwu. [ 5 ]

Consonants nke Mungbam [ 8 ]
Labial eze ( Alveolo- )



Palatal
Velar Labial-<br id="mwVA"><br><br><br> velar Glottal
Ihu imi m n ɲ ŋ
Na-egbu egbu /



Mmekọrịta
voiceless ( p ) [ a ] t ts k kp
voiced b d dz g gb
Nke na-ese okwu f s ɕ x h
Mmiri mmiri l
Mmanya ɥj w

Consonants na-adịgasị iche iche n'etiti olumba. [ 5 ]

Ogo ụdaume na Mungbam dịgasị iche n'asụsụ dị iche iche . Amachibidoro ndenye ụdaume ahụ site na ntinye ụdaume n'ime morpheme . [ 11 ]

Udaume nke Mungbam
N'ihu Central Azu
Mechie i ɨ u
N'etiti etiti e o
N'etiti ι [ a ] ə ʊ [ b ]
Oghere-etiti ɛ ɔ
Mepee a

  Mungbam ga-enwerịrị isiokwu na-ebute ngwaa ahụ ozugbo. Mgbe isiokwu gbasara okwu na-esote ngwaa ahụ, a na-edobe akụkụ a maara dị ka 'okwu nju oyi' n'ihu ngwaa ahụ. [ 41 ]   N'ebe a, 'à' ka a na-egbuke egbuke dị ka 'isiokwu na-adịghị mma,' ma na-arụ ọrụ dị ka onye na-edebe ebe na-enweghị ihe ọ bụla ọzọ pụtara.

Usoro nke ihe mejupụtara n'ime nkebi ahịrịokwu Mungbam bụ nke a: Aha, nkebi ahịrịokwu jikọtara ya, ihe onwunwe na mgbanwe ndị ọzọ, adjective, number, demonstrative, ikwubi okwu, onye na-ekpebi . [ 42 ] Ọ bụ ezie na enwere mwepu edekọ maka ọtụtụ n'ime usoro iwu a, nkebi ahịrịokwu ndị metụtara ga-abịarịrị mgbe isi okwu gachara.  

Negation

[dezie | dezie ebe o si]

A na- agbaghakarị ahịrịokwu site n'ịgbakwunye otu akụkụ na njedebe nke ahịrịokwu. Ọ bụ ezie na mgbakwunye a nwere ike ịgbanwe usoro okwu n'ahịrịokwu ntụgharị, ahịrịokwu ndị na-agbanwe agbanwe na-edobe usoro okwu SV mgbe niile. [ 43 ]  

Ntụaka

[dezie | dezie ebe o si]
  1. ISO 639-3 Registration Authority. Request for Change to ISO 639-3 Language Code. sil.org (19 June 2012). Retrieved on 1 July 2023.
  2. 1 2 Mungbam | Ethnologue Free. Ethnologue (Free All). Retrieved on 1 July 2023.

Akwụkwọ akụkọ

[dezie | dezie ebe o si]

 

Ọgụgụ ọzọ

[dezie | dezie ebe o si]

Njikọ mpụga

[dezie | dezie ebe o si]