Gaa na ọdịnaya

Asụsụ Negrito nke Philippines

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Ndị Negrito nke Philippines na-asộhụ Philippine dị iche iche.  Ha nwere ihe ha na àgwà ndị agbata obi ibe ha, [1] ma depụta ebe a ikike dị ka sie maka ike.

Nchịkọta

[dezie | dezie ebe o si]

A na-achịkọta asụsụ ndị a dabere na ọnọdụ ala ha, ọ bụghị nkewa mkpụrụ ndụ ihe nketa.

Lobel (2013) [1] depụtara ndị na-esonụ Black Filipino (ya bụ, Philippine Negrito) ethnolinguistic otus.   (Lobel (2010) ) [1] depụtara ndepụta Negrito ndị a na-asụrụ n'afọ oké osimiri mmalite nke Luzon Island, depụtara site n'ebe ugwu ruo n'ebe ndịda.  )

  • Dupaningan Agta (alaka nke North Luzon)
  • Pahanan Agta
  • Casiguran Agta
  • Umiray Dumaget
  • Remontado/Hatang-Kayi
  • Inagta Alabat
  • Manide
  • Òtù Inagta
  • Inagta Rinconada

Ọzọkwa, Robinson & Lobel (2013) [1] na-ekwu na Dupaningan Agta, Pahanan Agta, Casiguran Agta, Nagtipunan Agta, Dinapigue Agta, na Paranan echiche nke alaka Northern Cordilleran, kama ọ bụ alaka ọzọ ha na-akpọ Northeast Luzon, nke ha weere dị ka alaka mbụ nke Northern Luzon (Cordilleran).).

  • Ayta Mag-indi
  • Ayta Mag-anchi
  • Ayta Abellen
  • Ayta Ambala
  • a.k.a.-linkid="91" href="./Magbeken_Ayta_language" id="mwSA" rel="mw:WikiLink" title="Magbeken Ayta language">Ayta Bataan (nke a na-akpọ Ayta Magbukun)
  • Inagta Rinconada
  • Òtù Inagta
  • Manide
  • Inagta Alabat (na Inagta Lopez)
  • Ugwu Iraya Agta (nke a na-akpọ East Lake Buhi Agta)
  • Dicamay Agta: a na-asụ ya n'Osimiri Dicamay n'akụkụ ọdịda anyanwụ nke Sierra Madre nso Jones, Isabela; a kọrọ na ndị Ilokano homesteaders kpochapụrụ ya n'oge ụfọdụ n'etiti 1957 na 1974 [1]
  • Obodo Viciosa Agta

Ethnologue na- ike Katabaga nke Catanauan, Quezon, ndịda Luzon.  Ọ bụ Garvan depụtara ahụ na mbụ.[1]  Katabaga bụ n'ezie ụmụaka na-akụzi ezi nke Katabangan, aha ndị mmadụ na-eji hụrụ onwe ha.  Ụfọdụ ndị nọ na mpaghara Bikol na- isiokwu okwu Katabangan na-ezo aka na ekwukọta Agta na mpaghara ahụ.  Lobel na-akọ site na mbụ 2006 na Katabangan na-asụ Tagalog.  [6] Dị ka Lobel si kwuo (2013), dabere na ọnọdụ ha, ọ bụrụ na Katabangan nwere n'ezie akwụkwọ nke ha, ọ nwere ike ịbụ na ọ nwere njikọ na Inagta Alabat-Lopez (lee Asụsụ Inagta Alabat) na Manide.  Louward Allen Zubiri na-akọ na e nwere mmadụ 670 na obodo Katabangan, nakwa na e igwe ndị bi na Mulanay, Gumaca, Lopez, na Alabat.  Ọ na-akọkwa okwu okwu ole na ole nke Katabangan na-echeta nke na-enye ihe ọmụmụ maka chiri anya nke aha ha furu efu ugbu a na Manide na Inagta Alabat.[2]

Reid (1994)

[dezie | dezie ebe o si]

Reid (1994) depụtara asụsụ Negrito ndị a.[3]

  • Ebe Ugwu Agta
  • Arta 12 fọdụrụ na Quirino" id="mwog" rel="mw:WikiLink" title="Aglipay, Quirino">Aglipay, Quirino, na 1990
  • Alta
    • North Alta - a na-asụ ya na Aurora ProvinceÓgbè Aurora
    • South Alta (Kabuluen) - a na-asụ ya na Nueva Ecija na Bulacan Provinces
  • Central Agta - a na-asụ n'ebe ọwụwa anyanwụ Luzon; gụnyere Umiray
  • South Agta (> Manide)
    • Camarines Norte (> Manide)
    • Camarines Sud (> Inagta Rinconada, Inagta Partido)
  • Sinauna (> Remontado/Hatang-Kayi)
  • Ayta - asụsụ 6 dị iche iche a na-asụ na Ugwu Zambales dị ka Wimbish si kwuo (1986): [4]

Reid (2013)

[dezie | dezie ebe o si]

Reid (2013) [1] na-ewere egwu Negrito nke Philippines (nke e sere na bold) ka ha kewaa n'ụzọ na-esonụ.  Reid (2013) na-ewere ma ọ bụ otu Negrito ọ àlà dị ka nkewa nke mbụ na ngalaba ya, na Inati na Manide-Alabat dị ka obere m nke Malayo-Polynesian..

  • Malay-Polynesia (MP)
    • alaka dị iche iche nke MP na mpụga Philippines
    • Bashiic, Kalamianic na alaka ndị ọzọ nke MP na Philippines na-enweghị asụsụ Negrito
    • Manide-Alabat
    • Inati
    • Asụsụ ndị dị n'Ebe Ugwu Luzon
      • Arta
      • Umiray Dumaget (?)
      • Asụsụ ndị dị n'ebe ugwu ọwụwa anyanwụ Luzon
      • Asụsụ ndị dị na Ndagwurugwu Cagayan
      • Ilokano
      • Asụsụ Meso-Cordilleran
        • Ebe Ugwu Alta
        • Ndịda Alta
        • Asụsụ ndịda Cordilleran
        • Asụsụ ndị dị na Central Cordilleran
    • Asụsụ ndị dị n'etiti Luzon
      • Remontado Dumagat (Sinauna Tagalog)
      • Kapampangan
      • Asụsụ Sambalic
        • Asụsụ Ayta
        • Asụsụ Sambal
    • Asụsụ ndị dị n'etiti Philippines
      • Mamanwa
      • Tagalog
      • Ịgba ịnyịnya ígwè
      • Bisayan
      • Mansaka

Lobel (2010) [1] depụtara mgbidi ndị na-esonụ nke ihe ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke iche nke okwu n'ime 1,000 okwu e jiri ya okpukpe n'asụsụ Negrito ndị a, nke Reid (1994) [2] na-atụ aro na ọ bụ ihe ndị ike na okwu site na substrata pre-Austronesian nke ike Negrito ndị ahụ nwere ike sere.  Manide na Umiray Dumaget nwere ihe ndị ndọrọ iche n'okwu.

Asụsụ ndị ọzọ dị n'ebe ndị isi egwuregwu Eshia nwere oke okwu nke nwere ike isi na ya iche Asụsụ Enggano nke Indonesia na Asụsụ Kenaboi nke Malaysia..

Reid (1994) [3] depụtara ụdị ndị a e wughachiri dị ka ihe ndị na-abụghị nke Austronesian na asụsụ Negrito nke Philippines.

Mba. Nkọwa Ụdị e wughachiri Alaka ndị e dere ede
1. rattan *lati Ebe Ugwu Agta, Alta
2. òké *kuyəŋ Ebe Ugwu Agta, Alta, Central Agta
3. ihere *aməs Ebe Ugwu Agta, Alta, Central Agta
4. akwara *litid Ebe Ugwu Agta, Alta, Central Agta
5. olili ozu, n'etiti *tapuR Ebe Ugwu Agta, Alta, Central Agta
6. ọmịiko, obiọma *Rəbi Ebe Ugwu Agta, Arta, Alta
7. agwọ *babak Alta, Central Agta, Sinauna
8. akpịrị ịkpọ nkụ *pələk Ebe Ugwu Agta, Arta
9. ịchụ nta *purab Ebe Ugwu Agta, Arta
10. mgbada, buck *b[ia]dut Ebe Ugwu Agta, Arta
11. mbọ mkpịsị aka *[l]usip Ebe Ugwu Agta, Arta
12. penis *g[ia]ləŋ Ebe Ugwu Agta, Arta
13. mgbidi *g na-agafe Ebe Ugwu Agta, Arta
14. nkịta, nkịta *lapul Ebe Ugwu Agta, Arta
15. ọkụ *dukut Ebe Ugwu Agta, Arta
16. ntutu isi, ábụ́bà *pulug Ebe Ugwu Agta, Arta
17. ihe na-esi ísì ụtọ *ləbut Ebe Ugwu Agta, Alta
18. chefuo *liksap Ebe Ugwu Agta, Alta
19. nzukọ *kwurịta okwu/*kwurịta Ebe Ugwu Agta, Alta
20. ihu *[l]aŋas Ebe Ugwu Agta, Ebe Ndịda Agta
21. nzukọ *kurut Ebe Ugwu Agta, Ebe Ndịda Agta
22. ísì ụtọ *səlub Arta, Alta
23. ogwe aka *sula Alta, Central Agta
24. ngwa ngwa *pariparipari Alta, Central Agta
25. mara (s.o.) *Nwanne nne Alta, Central Agta
26. akwụkwọ osisi *agid Alta, Central Agta
27. nwoke, nwoke * Ọrịa Alta, Central Agta
28. lee *lawi[g] Alta, Central Agta
29. mgbidi *sagbuŋ Alta, Central Agta
30. ubu *sugbuŋ/*subuŋ (-an) Alta, South Agta
31. ịgba ọsọ *kaldit Alta, South Agta
32. Akwụkwọ betel *li[t]lit Alta, Ayta
33. nsụda mmiri *gərəy Central Agta, Sinauna
34. soro *Nke a na-eme Ebe Ugwu Alta, Ebe Ndịda Alta
35. mara *ənul Ebe Ugwu Alta, Ebe Ndịda Alta
36. onye umengwụ *b[ia]kət Ebe Ugwu Alta, Ebe Ndịda Alta
37. ime *tuyud Ebe Ugwu Alta, Ebe Ndịda Alta
38. ụra *Plted Ebe Ugwu Alta, Ebe Ndịda Alta
39. ịdị arọ *ụmụ ihe Ebe Ugwu Agta
40. ọkpụrụkpụ *bagəl Ebe Ugwu Agta
41. ilu *təkak Ebe Ugwu Agta
42. urukurubụba *lullu/*lilli Ebe Ugwu Agta
43. kpọrọ nkụ n'anyanwụ *sarun Ebe Ugwu Agta
44. nụ *tima[n, ŋ] Ebe Ugwu Agta
45. ịchụ nta *lagum Ebe Ugwu Agta
46. ugwu * Amugud Ebe Ugwu Agta
47. ochie (obj.) *ligid Ebe Ugwu Agta
48. anyanwụ *Papalak Ebe Ugwu Agta
49. ahịhịa ahịhịhịa *sarik Ebe Ugwu Agta
50. tụfuo (n'èzí) *tugbak Ebe Ugwu Agta
51. mbọ mkpịsị aka *lu/*[l]udis Ebe Ugwu Agta
52. ịgba ọsọ *Zụta Ebe Ugwu Agta
53. nku *ụmụ anụmanụ Ebe Ugwu Agta
54. ịtụba *b[ia]sag Ebe Ugwu Agta
55. nsụda mmiri * Ihe mgbochi Ebe Ugwu Agta
56. ubu *dapi Ebe Ugwu Agta
57. oku *Dulaị Ebe Ugwu Agta
58. Ọsụsọ *asub Ebe Ugwu Agta
59. urukurubụba *lumlum/*limlim Ebe Ugwu Agta
60. nọdụ ala *tugkuk Ebe Ugwu Agta
61. akpịrị ịkpọ nkụ *g[ia]mtaŋ Ebe Ugwu Agta
62. mamịrị *nọdụ ala Ebe Ugwu Agta
63. ịga ije *a na-atụle ya Ebe Ugwu Agta
64. nụ *Sanig Ebe Ugwu Agta
65. rattan *karat Ebe Ugwu Agta
66. ịgba ọsọ *Gutuk Ebe Ugwu Agta
67. nnu *b[ia]gəl Ebe Ugwu Agta
68. ehihie (ma-) *lutəp Arta
69. na-abịa *digdigdigdig Arta
70. ọkpụkpụ *dị nsọ Arta
71. urukurubụba *pippun Arta
72. ihe ọṅụṅụ *oge Arta
73. ntị *ibəŋ Arta
74. lime *ŋusu Arta
75. nwoke, nwoke *N'afọ _ N'afọ _ Arta
76. anwụnta *buŋur Arta
77. agadi (nwoke) *dupu Arta
78. otu *sipaŋ Arta
79. Mmiri ozuzo *Nke a na-akpọ Arta
80. ịgba ọsọ *gurugud Arta
81. kwuo, gwa *ụmụ nwoke Arta
82. ụra *idəm Arta
83. abụọ * ụbụrụ Arta
84. ọkụ *təmuk Ebe Ugwu Alta
85. oku *ŋuk Ebe Ugwu Alta
86. ọdịda *bəwəl Ebe Ugwu Alta
87. ọpụpụ *əg[ʔk]aŋ Ebe Ugwu Alta
88. mkpụrụ osisi *ian Ebe Ugwu Alta
89. nụ *Tibəŋ Ebe Ugwu Alta
90. kụọ, kụọ *pu[ʔk]na Ebe Ugwu Alta
91. dina ala *Sudaŋ Ebe Ugwu Alta
92. igurube *pəsal Ebe Ugwu Alta
93. ogologo oge *lə[ʔk]aw Ebe Ugwu Alta
94. penis * Jima'i Ebe Ugwu Alta
95. put, ebe *dətun Ebe Ugwu Alta
96. uhie *silit Ebe Ugwu Alta
97. ịchọ *Alyuk Ebe Ugwu Alta
98. guzo *payuŋ Ebe Ugwu Alta
99. Chere *tanud Ebe Ugwu Alta
100. ndanda *il[əu]m Ndịda Alta
101. ojii *lit[əu]b Ndịda Alta
102. blow (v.) *Onye na-ewe Ndịda Alta
103. ọkụ *tiduk Ndịda Alta
104. olili ozu, n'etiti *ụgbụgbọ Ndịda Alta
105. urukurubụba (ma-) *lawak Ndịda Alta
106. ogwe aka *Tụ́lị Ndịda Alta
107. oku *gawi Ndịda Alta
108. Carabao *uduŋ (-an) Ndịda Alta
109. ákwá *Keebi Ndịda Alta
110. omimi *tanaw Ndịda Alta
111. ọdịda (v.) * peeji nke Ndịda Alta
112. ọgụ/ọgụ *itaw Ndịda Alta
113. mbọ mkpịsị aka *lunu Ndịda Alta
114. uwe elu *g[ia]nat Ndịda Alta
115. ogologo oge *təwali Ndịda Alta
116. ndị ọzọ (diff.) *kalad Ndịda Alta
117. put, ebe *bənu Ndịda Alta
118. Mmiri ozuzo *ụmụ ihe Ndịda Alta
119. nọdụ ala * n'etiti Ndịda Alta
120. guzo *ịhụnanya Ndịda Alta
121. ọdụ *Lomboŋ Ndịda Alta
122. atọ *saŋay Ndịda Alta
123. osisi, osisi *lab[ia]t Ndịda Alta
124. eziokwu *kuduR Ndịda Alta
125. akụkụ ahụ nwanyị (i-) *plaŋ Ndịda Alta
126. di ya nwụrụ, di ya nwụrụ (na-) * kwuru Ndịda Alta
127. ifufe *kabu (-an) Ndịda Alta
128. ọkpụkpụ *kaks (-an) Central Agta
129. oku *ulaŋ Central Agta
130. ịrịgo *dawit Central Agta
131. Agụ iyi (maŋ-) *atu Central Agta
132. ábụ́bà *putputput Central Agta
133. ntutu isi *sapuk Central Agta
134. ịchụ nta *Ijikọ Central Agta
135. ladle *lukuy Central Agta
136. ogologo oge *Luy Central Agta
137. ee e, ee e *Eyen Central Agta
138. pound *buntul Central Agta
139. Mmiri ozuzo * Tapuk Central Agta
140. ịgba ọsọ *g[ia]kan Central Agta
141. ájá * n'èzí Central Agta
142. nọdụ ala * Lipa Central Agta
143. ụra *pede Central Agta
144. guzo *[uə]di Central Agta
145. Ọsụsọ *aldut/*ald[ia]t Central Agta
146. akụkụ ahụ nwanyị * Akpụkpọ ahụ (-an) Central Agta
147. mmiri, osimiri *urat Central Agta
148. ọcha *Lapsay Central Agta
149. ọkụ *adiŋ Ndịda Agta
150. anwụnta *kubuŋ Ndịda Agta
151. ubu *mugmug (-an) Ndịda Agta
152. ụra *lubat Ndịda Agta
153. nwa *ubun Sinauna
154. akwụkwọ osisi *hayin Sinauna
155. nọdụ ala *səna Sinauna
156. nkume *igaŋ Sinauna
157. ifufe *rugus Sinauna
158. lee *ụmụ anụmanụ Ayta

Reid na-ewere endonym *ʔa (R) ta, nke ụdị 'onye', ka ọ bụrụ okwu Negrito nke e ịhụ gbazite n'asụsụ Austronesian nke ere 'nwoke nwere akpụkpọ ojii'.[5]

Ihe odide

[dezie | dezie ebe o si]
  1. Headland (2003). "Thirty endangered languages in the Philippines". Work Papers of the Summer Institute of Linguistics, University of North Dakota Session 47 (1). DOI:10.31356/silwp.vol47.01. 
  2. ISO 639-3 Change Request 2019-024.
  3. 3.0 3.1 Reid (1994). "Possible Non-Austronesian Lexical Elements in Philippine Negrito Languages" (in en). Oceanic Linguistics 33 (1): 37–72. DOI:10.2307/3623000.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Reid1994" defined multiple times with different content
  4. Wimbish (1986). "The languages of the Zambales mountains: a Philippine lexicostatistic study". Work Papers of the Summer Institute of Linguistics, University of North Dakota Session 30: 133–142. DOI:10.31356/silwp.vol30.08. 
  5. Reid (2013). "Who Are the Philippine Negritos? Evidence from Language". Human Biology 85 (1). 

Ịgụ ihe ọzọ

[dezie | dezie ebe o si]

Njikọ mpụga

[dezie | dezie ebe o si]

Templeeti:Languages of the Philippines