Asụsụ Negrito nke Philippines
Ndị Negrito nke Philippines na-asộhụ Philippine dị iche iche. Ha nwere ihe ha na àgwà ndị agbata obi ibe ha, [1] ma depụta ebe a ikike dị ka sie maka ike.
Nchịkọta
[dezie | dezie ebe o si]A na-achịkọta asụsụ ndị a dabere na ọnọdụ ala ha, ọ bụghị nkewa mkpụrụ ndụ ihe nketa.
Lobel (2013) [1] depụtara ndị na-esonụ Black Filipino (ya bụ, Philippine Negrito) ethnolinguistic otus. (Lobel (2010) ) [1] depụtara ndepụta Negrito ndị a na-asụrụ n'afọ oké osimiri mmalite nke Luzon Island, depụtara site n'ebe ugwu ruo n'ebe ndịda. )
- Dupaningan Agta (alaka nke North Luzon)
- Pahanan Agta
- Casiguran Agta
- Umiray Dumaget
- Remontado/Hatang-Kayi
- Inagta Alabat
- Manide
- Òtù Inagta
- Inagta Rinconada
Ọzọkwa, Robinson & Lobel (2013) [1] na-ekwu na Dupaningan Agta, Pahanan Agta, Casiguran Agta, Nagtipunan Agta, Dinapigue Agta, na Paranan echiche nke alaka Northern Cordilleran, kama ọ bụ alaka ọzọ ha na-akpọ Northeast Luzon, nke ha weere dị ka alaka mbụ nke Northern Luzon (Cordilleran).).
- Ayta Mag-indi
- Ayta Mag-anchi
- Ayta Abellen
- Ayta Ambala
- a.k.a.-linkid="91" href="./Magbeken_Ayta_language" id="mwSA" rel="mw:WikiLink" title="Magbeken Ayta language">Ayta Bataan (nke a na-akpọ Ayta Magbukun)
- Inagta Rinconada
- Òtù Inagta
- Manide
- Inagta Alabat (na Inagta Lopez)
- Ugwu Iraya Agta (nke a na-akpọ East Lake Buhi Agta)
- Dicamay Agta: a na-asụ ya n'Osimiri Dicamay n'akụkụ ọdịda anyanwụ nke Sierra Madre nso Jones, Isabela; a kọrọ na ndị Ilokano homesteaders kpochapụrụ ya n'oge ụfọdụ n'etiti 1957 na 1974 [1]
- Obodo Viciosa Agta
Ethnologue na- ike Katabaga nke Catanauan, Quezon, ndịda Luzon. Ọ bụ Garvan depụtara ahụ na mbụ.[1] Katabaga bụ n'ezie ụmụaka na-akụzi ezi nke Katabangan, aha ndị mmadụ na-eji hụrụ onwe ha. Ụfọdụ ndị nọ na mpaghara Bikol na- isiokwu okwu Katabangan na-ezo aka na ekwukọta Agta na mpaghara ahụ. Lobel na-akọ site na mbụ 2006 na Katabangan na-asụ Tagalog. [6] Dị ka Lobel si kwuo (2013), dabere na ọnọdụ ha, ọ bụrụ na Katabangan nwere n'ezie akwụkwọ nke ha, ọ nwere ike ịbụ na ọ nwere njikọ na Inagta Alabat-Lopez (lee Asụsụ Inagta Alabat) na Manide. Louward Allen Zubiri na-akọ na e nwere mmadụ 670 na obodo Katabangan, nakwa na e igwe ndị bi na Mulanay, Gumaca, Lopez, na Alabat. Ọ na-akọkwa okwu okwu ole na ole nke Katabangan na-echeta nke na-enye ihe ọmụmụ maka chiri anya nke aha ha furu efu ugbu a na Manide na Inagta Alabat.[2]
Reid (1994)
[dezie | dezie ebe o si]Reid (1994) depụtara asụsụ Negrito ndị a.[3]
- Ebe Ugwu Agta
- Ebe Ugwu Cagayan
- Central Cagayan
- Ebe Ọwụwa Anyanwụ Cagayan
- Ndịda Cagayan
- Ndịda Isabela
- Aurora
- Arta 12 fọdụrụ na Quirino" id="mwog" rel="mw:WikiLink" title="Aglipay, Quirino">Aglipay, Quirino, na 1990
- Alta
- North Alta - a na-asụ ya na Aurora ProvinceÓgbè Aurora
- South Alta (Kabuluen) - a na-asụ ya na Nueva Ecija na Bulacan Provinces
- Central Agta - a na-asụ n'ebe ọwụwa anyanwụ Luzon; gụnyere Umiray
- South Agta (> Manide)
- Camarines Norte (> Manide)
- Camarines Sud (> Inagta Rinconada, Inagta Partido)
- Sinauna (> Remontado/Hatang-Kayi)
- Ayta - asụsụ 6 dị iche iche a na-asụ na Ugwu Zambales dị ka Wimbish si kwuo (1986): [4]
Reid (2013)
[dezie | dezie ebe o si]Reid (2013) [1] na-ewere egwu Negrito nke Philippines (nke e sere na bold) ka ha kewaa n'ụzọ na-esonụ. Reid (2013) na-ewere ma ọ bụ otu Negrito ọ àlà dị ka nkewa nke mbụ na ngalaba ya, na Inati na Manide-Alabat dị ka obere m nke Malayo-Polynesian..
- Malay-Polynesia (MP)
- alaka dị iche iche nke MP na mpụga Philippines
- Bashiic, Kalamianic na alaka ndị ọzọ nke MP na Philippines na-enweghị asụsụ Negrito
- Manide-Alabat
- Inati
- Asụsụ ndị dị n'Ebe Ugwu Luzon
- Arta
- Umiray Dumaget (?)
- Asụsụ ndị dị n'ebe ugwu ọwụwa anyanwụ Luzon
- Asụsụ ndị dị na Ndagwurugwu Cagayan
- Ilokano
- Asụsụ Meso-Cordilleran
- Ebe Ugwu Alta
- Ndịda Alta
- Asụsụ ndịda Cordilleran
- Asụsụ ndị dị na Central Cordilleran
- Asụsụ ndị dị n'etiti Luzon
- Remontado Dumagat (Sinauna Tagalog)
- Kapampangan
- Asụsụ Sambalic
- Asụsụ Ayta
- Asụsụ Sambal
- Asụsụ ndị dị n'etiti Philippines
- Mamanwa
- Tagalog
- Ịgba ịnyịnya ígwè
- Bisayan
- Mansaka
Lobel (2010) [1] depụtara mgbidi ndị na-esonụ nke ihe ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke iche nke okwu n'ime 1,000 okwu e jiri ya okpukpe n'asụsụ Negrito ndị a, nke Reid (1994) [2] na-atụ aro na ọ bụ ihe ndị ike na okwu site na substrata pre-Austronesian nke ike Negrito ndị ahụ nwere ike sere. Manide na Umiray Dumaget nwere ihe ndị ndọrọ iche n'okwu.
Asụsụ ndị ọzọ dị n'ebe ndị isi egwuregwu Eshia nwere oke okwu nke nwere ike isi na ya iche Asụsụ Enggano nke Indonesia na Asụsụ Kenaboi nke Malaysia..
Reid (1994) [3] depụtara ụdị ndị a e wughachiri dị ka ihe ndị na-abụghị nke Austronesian na asụsụ Negrito nke Philippines.
Mba. | Nkọwa | Ụdị e wughachiri | Alaka ndị e dere ede |
---|---|---|---|
1. | rattan | *lati | Ebe Ugwu Agta, Alta |
2. | òké | *kuyəŋ | Ebe Ugwu Agta, Alta, Central Agta |
3. | ihere | *aməs | Ebe Ugwu Agta, Alta, Central Agta |
4. | akwara | *litid | Ebe Ugwu Agta, Alta, Central Agta |
5. | olili ozu, n'etiti | *tapuR | Ebe Ugwu Agta, Alta, Central Agta |
6. | ọmịiko, obiọma | *Rəbi | Ebe Ugwu Agta, Arta, Alta |
7. | agwọ | *babak | Alta, Central Agta, Sinauna |
8. | akpịrị ịkpọ nkụ | *pələk | Ebe Ugwu Agta, Arta |
9. | ịchụ nta | *purab | Ebe Ugwu Agta, Arta |
10. | mgbada, buck | *b[ia]dut | Ebe Ugwu Agta, Arta |
11. | mbọ mkpịsị aka | *[l]usip | Ebe Ugwu Agta, Arta |
12. | penis | *g[ia]ləŋ | Ebe Ugwu Agta, Arta |
13. | mgbidi | *g na-agafe | Ebe Ugwu Agta, Arta |
14. | nkịta, nkịta | *lapul | Ebe Ugwu Agta, Arta |
15. | ọkụ | *dukut | Ebe Ugwu Agta, Arta |
16. | ntutu isi, ábụ́bà | *pulug | Ebe Ugwu Agta, Arta |
17. | ihe na-esi ísì ụtọ | *ləbut | Ebe Ugwu Agta, Alta |
18. | chefuo | *liksap | Ebe Ugwu Agta, Alta |
19. | nzukọ | *kwurịta okwu/*kwurịta | Ebe Ugwu Agta, Alta |
20. | ihu | *[l]aŋas | Ebe Ugwu Agta, Ebe Ndịda Agta |
21. | nzukọ | *kurut | Ebe Ugwu Agta, Ebe Ndịda Agta |
22. | ísì ụtọ | *səlub | Arta, Alta |
23. | ogwe aka | *sula | Alta, Central Agta |
24. | ngwa ngwa | *pariparipari | Alta, Central Agta |
25. | mara (s.o.) | *Nwanne nne | Alta, Central Agta |
26. | akwụkwọ osisi | *agid | Alta, Central Agta |
27. | nwoke, nwoke | * Ọrịa | Alta, Central Agta |
28. | lee | *lawi[g] | Alta, Central Agta |
29. | mgbidi | *sagbuŋ | Alta, Central Agta |
30. | ubu | *sugbuŋ/*subuŋ (-an) | Alta, South Agta |
31. | ịgba ọsọ | *kaldit | Alta, South Agta |
32. | Akwụkwọ betel | *li[t]lit | Alta, Ayta |
33. | nsụda mmiri | *gərəy | Central Agta, Sinauna |
34. | soro | *Nke a na-eme | Ebe Ugwu Alta, Ebe Ndịda Alta |
35. | mara | *ənul | Ebe Ugwu Alta, Ebe Ndịda Alta |
36. | onye umengwụ | *b[ia]kət | Ebe Ugwu Alta, Ebe Ndịda Alta |
37. | ime | *tuyud | Ebe Ugwu Alta, Ebe Ndịda Alta |
38. | ụra | *Plted | Ebe Ugwu Alta, Ebe Ndịda Alta |
39. | ịdị arọ | *ụmụ ihe | Ebe Ugwu Agta |
40. | ọkpụrụkpụ | *bagəl | Ebe Ugwu Agta |
41. | ilu | *təkak | Ebe Ugwu Agta |
42. | urukurubụba | *lullu/*lilli | Ebe Ugwu Agta |
43. | kpọrọ nkụ n'anyanwụ | *sarun | Ebe Ugwu Agta |
44. | nụ | *tima[n, ŋ] | Ebe Ugwu Agta |
45. | ịchụ nta | *lagum | Ebe Ugwu Agta |
46. | ugwu | * Amugud | Ebe Ugwu Agta |
47. | ochie (obj.) | *ligid | Ebe Ugwu Agta |
48. | anyanwụ | *Papalak | Ebe Ugwu Agta |
49. | ahịhịa ahịhịhịa | *sarik | Ebe Ugwu Agta |
50. | tụfuo (n'èzí) | *tugbak | Ebe Ugwu Agta |
51. | mbọ mkpịsị aka | *lu/*[l]udis | Ebe Ugwu Agta |
52. | ịgba ọsọ | *Zụta | Ebe Ugwu Agta |
53. | nku | *ụmụ anụmanụ | Ebe Ugwu Agta |
54. | ịtụba | *b[ia]sag | Ebe Ugwu Agta |
55. | nsụda mmiri | * Ihe mgbochi | Ebe Ugwu Agta |
56. | ubu | *dapi | Ebe Ugwu Agta |
57. | oku | *Dulaị | Ebe Ugwu Agta |
58. | Ọsụsọ | *asub | Ebe Ugwu Agta |
59. | urukurubụba | *lumlum/*limlim | Ebe Ugwu Agta |
60. | nọdụ ala | *tugkuk | Ebe Ugwu Agta |
61. | akpịrị ịkpọ nkụ | *g[ia]mtaŋ | Ebe Ugwu Agta |
62. | mamịrị | *nọdụ ala | Ebe Ugwu Agta |
63. | ịga ije | *a na-atụle ya | Ebe Ugwu Agta |
64. | nụ | *Sanig | Ebe Ugwu Agta |
65. | rattan | *karat | Ebe Ugwu Agta |
66. | ịgba ọsọ | *Gutuk | Ebe Ugwu Agta |
67. | nnu | *b[ia]gəl | Ebe Ugwu Agta |
68. | ehihie | (ma-) *lutəp | Arta |
69. | na-abịa | *digdigdigdig | Arta |
70. | ọkpụkpụ | *dị nsọ | Arta |
71. | urukurubụba | *pippun | Arta |
72. | ihe ọṅụṅụ | *oge | Arta |
73. | ntị | *ibəŋ | Arta |
74. | lime | *ŋusu | Arta |
75. | nwoke, nwoke | *N'afọ _ N'afọ _ | Arta |
76. | anwụnta | *buŋur | Arta |
77. | agadi (nwoke) | *dupu | Arta |
78. | otu | *sipaŋ | Arta |
79. | Mmiri ozuzo | *Nke a na-akpọ | Arta |
80. | ịgba ọsọ | *gurugud | Arta |
81. | kwuo, gwa | *ụmụ nwoke | Arta |
82. | ụra | *idəm | Arta |
83. | abụọ | * ụbụrụ | Arta |
84. | ọkụ | *təmuk | Ebe Ugwu Alta |
85. | oku | *ŋuk | Ebe Ugwu Alta |
86. | ọdịda | *bəwəl | Ebe Ugwu Alta |
87. | ọpụpụ | *əg[ʔk]aŋ | Ebe Ugwu Alta |
88. | mkpụrụ osisi | *ian | Ebe Ugwu Alta |
89. | nụ | *Tibəŋ | Ebe Ugwu Alta |
90. | kụọ, kụọ | *pu[ʔk]na | Ebe Ugwu Alta |
91. | dina ala | *Sudaŋ | Ebe Ugwu Alta |
92. | igurube | *pəsal | Ebe Ugwu Alta |
93. | ogologo oge | *lə[ʔk]aw | Ebe Ugwu Alta |
94. | penis | * Jima'i | Ebe Ugwu Alta |
95. | put, ebe | *dətun | Ebe Ugwu Alta |
96. | uhie | *silit | Ebe Ugwu Alta |
97. | ịchọ | *Alyuk | Ebe Ugwu Alta |
98. | guzo | *payuŋ | Ebe Ugwu Alta |
99. | Chere | *tanud | Ebe Ugwu Alta |
100. | ndanda | *il[əu]m | Ndịda Alta |
101. | ojii | *lit[əu]b | Ndịda Alta |
102. | blow (v.) | *Onye na-ewe | Ndịda Alta |
103. | ọkụ | *tiduk | Ndịda Alta |
104. | olili ozu, n'etiti | *ụgbụgbọ | Ndịda Alta |
105. | urukurubụba | (ma-) *lawak | Ndịda Alta |
106. | ogwe aka | *Tụ́lị | Ndịda Alta |
107. | oku | *gawi | Ndịda Alta |
108. | Carabao | *uduŋ (-an) | Ndịda Alta |
109. | ákwá | *Keebi | Ndịda Alta |
110. | omimi | *tanaw | Ndịda Alta |
111. | ọdịda (v.) | * peeji nke | Ndịda Alta |
112. | ọgụ/ọgụ | *itaw | Ndịda Alta |
113. | mbọ mkpịsị aka | *lunu | Ndịda Alta |
114. | uwe elu | *g[ia]nat | Ndịda Alta |
115. | ogologo oge | *təwali | Ndịda Alta |
116. | ndị ọzọ (diff.) | *kalad | Ndịda Alta |
117. | put, ebe | *bənu | Ndịda Alta |
118. | Mmiri ozuzo | *ụmụ ihe | Ndịda Alta |
119. | nọdụ ala | * n'etiti | Ndịda Alta |
120. | guzo | *ịhụnanya | Ndịda Alta |
121. | ọdụ | *Lomboŋ | Ndịda Alta |
122. | atọ | *saŋay | Ndịda Alta |
123. | osisi, osisi | *lab[ia]t | Ndịda Alta |
124. | eziokwu | *kuduR | Ndịda Alta |
125. | akụkụ ahụ nwanyị | (i-) *plaŋ | Ndịda Alta |
126. | di ya nwụrụ, di ya nwụrụ | (na-) * kwuru | Ndịda Alta |
127. | ifufe | *kabu (-an) | Ndịda Alta |
128. | ọkpụkpụ | *kaks (-an) | Central Agta |
129. | oku | *ulaŋ | Central Agta |
130. | ịrịgo | *dawit | Central Agta |
131. | Agụ iyi | (maŋ-) *atu | Central Agta |
132. | ábụ́bà | *putputput | Central Agta |
133. | ntutu isi | *sapuk | Central Agta |
134. | ịchụ nta | *Ijikọ | Central Agta |
135. | ladle | *lukuy | Central Agta |
136. | ogologo oge | *Luy | Central Agta |
137. | ee e, ee e | *Eyen | Central Agta |
138. | pound | *buntul | Central Agta |
139. | Mmiri ozuzo | * Tapuk | Central Agta |
140. | ịgba ọsọ | *g[ia]kan | Central Agta |
141. | ájá | * n'èzí | Central Agta |
142. | nọdụ ala | * Lipa | Central Agta |
143. | ụra | *pede | Central Agta |
144. | guzo | *[uə]di | Central Agta |
145. | Ọsụsọ | *aldut/*ald[ia]t | Central Agta |
146. | akụkụ ahụ nwanyị | * Akpụkpọ ahụ (-an) | Central Agta |
147. | mmiri, osimiri | *urat | Central Agta |
148. | ọcha | *Lapsay | Central Agta |
149. | ọkụ | *adiŋ | Ndịda Agta |
150. | anwụnta | *kubuŋ | Ndịda Agta |
151. | ubu | *mugmug (-an) | Ndịda Agta |
152. | ụra | *lubat | Ndịda Agta |
153. | nwa | *ubun | Sinauna |
154. | akwụkwọ osisi | *hayin | Sinauna |
155. | nọdụ ala | *səna | Sinauna |
156. | nkume | *igaŋ | Sinauna |
157. | ifufe | *rugus | Sinauna |
158. | lee | *ụmụ anụmanụ | Ayta |
Reid na-ewere endonym *ʔa (R) ta, nke ụdị 'onye', ka ọ bụrụ okwu Negrito nke e ịhụ gbazite n'asụsụ Austronesian nke ere 'nwoke nwere akpụkpọ ojii'.[5]
Ihe odide
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ Headland (2003). "Thirty endangered languages in the Philippines". Work Papers of the Summer Institute of Linguistics, University of North Dakota Session 47 (1). DOI:10.31356/silwp.vol47.01.
- ↑ ISO 639-3 Change Request 2019-024.
- ↑ 3.0 3.1 Reid (1994). "Possible Non-Austronesian Lexical Elements in Philippine Negrito Languages" (in en). Oceanic Linguistics 33 (1): 37–72. DOI:10.2307/3623000. Kpọpụta njehie: Invalid
<ref>
tag; name "Reid1994" defined multiple times with different content - ↑ Wimbish (1986). "The languages of the Zambales mountains: a Philippine lexicostatistic study". Work Papers of the Summer Institute of Linguistics, University of North Dakota Session 30: 133–142. DOI:10.31356/silwp.vol30.08.
- ↑ Reid (2013). "Who Are the Philippine Negritos? Evidence from Language". Human Biology 85 (1).
Ịgụ ihe ọzọ
[dezie | dezie ebe o si]- (2005) in Adelaar: The Austronesian languages of Asia and Madagascar. Routledge. ISBN 9780415681537.
- Greenhill (2008). Austronesian Basic Vocabulary Database.
- Greenhill (2008). "The Austronesian Basic Vocabulary Database: From Bioinformatics to Lexomics". Evolutionary Bioinformatics 4: 271–283. DOI:10.4137/EBO.S893. PMID 19204825.
- (2002) in Wouk: The history and typology of western Austronesian voice systems. Australian National University. DOI:10.15144/PL-518. ISBN 0-85883-477-4.