Asụsụ Niuafoʻou
Niuafoʻou Ko te lea faka Niuafoʻou | ||
---|---|---|
Spoken in: | Tonga | |
Total speakers: | 500 | |
Language family: | Tustrunizit Malayo-Polynesian Oceanic Polynesian Tongic? Niuafoʻou | |
Language codes | ||
ISO 639-1: | none | |
ISO 639-2: | —
| |
ISO 639-3: | num
| |
Lang Status 99-NE.svg | ||
Note: This page may contain IPA phonetic symbols in Unicode. |
Niuafoʻou, ma ọ bụ Niuafoʻoan, bụ akara a na-asụrụ n'akwụkwọ ozi n'ebe ugwu nke Tonga, Niuafo'u.
A na-hazi Niuafoʻouan dị ka nke kacha nso na 'Uvean na Tokelauan, na alaka East Uvean-Niuafoʻou. Otú ọ dị, ndị isi e mere n'oge na-adịbeghị anya [1] na-egosi na ọ dị nso na onye agbata obi ya, Tongan, dị ka otu n'ime àgwà Tongic.
Na September 2022 ndị na-eme akara ngosi oku ka a edi ya n'akwụkwọ praịmarị na Niuafo'ou.[1]
Ọmụmụ ụdaolu
[dezie | dezie ebe o si]Phonology nke Niuafoʻou yiri nke Tongan, nwere ụdaume iri na abụọ na ụdaume ise.
Akpụkpọ ahụ | Alveolar | Velar | Mkpịsị aka | |
---|---|---|---|---|
Ụgbọ imi | m | n | ŋ | |
Plosive | p | t | k | ʔ |
Ihe na-esiri ike | v-no-generated-contents="true" id="mwUw" lang="und-Latn-fonipa" typeof="mw:Transclusion">f v | s | h | |
N'akụkụ | l |
N'ihu | Central | Ịlaghachi azụ | |
---|---|---|---|
Elu | i | u | |
N'etiti | e | o | |
Ala Dị Ala | a |
A na-ejikọta ụdaume mgbe a na-etinyeghị ya n'ọrụ. /i/ na /u/ na-eme ka a ghara ikwu okwu n'okpuru ọnọdụ ụfọdụ.
Mgbe ụfọdụ, a na-ahụahụume /t/ dị ka flap apico-alveolar (/ɾ/). /h/ na- iwe dị ka /h/ n'oge mmepụta okwu. N'etiti okwu, ọ bụ /ɦ/ ma ọ bụ /x/.
Ọdịdị nke ụdaume
[dezie | dezie ebe o si]Niuafoʻou nwere usoro mkpụrụedemede dị mfe, (C) V. Otú ọ dị, o doro anya na ọ na-agafe na ikwe ka ụyọkọ ụdaume, n'ihi mmetụta nke asụsụ mba ọzọ na de-voicing nke ụdaume.
Ihe odide
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ Kalino Latu (5 September 2022). Calls for Tongan Prime Minister to allow teaching of Niuafo'ouan language in schools. Kaniva Tonga. Retrieved on 8 September 2022.