Gaa na ọdịnaya

Asụsụ Niuafoʻou

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Niuafoʻou
Ko te lea faka Niuafoʻou
Spoken in: Tonga
Total speakers: 500
Language family: Tustrunizit
 Malayo-Polynesian
  Oceanic
   Polynesian
    Tongic?
     Niuafoʻou
Language codes
ISO 639-1: none
ISO 639-2:
ISO 639-3: num 
Lang Status 99-NE.svg
Onye na-asụ asụsụ Niuafoʻou

Niuafoʻou, ma ọ bụ Niuafoʻoan, bụ akara a na-asụrụ n'akwụkwọ ozi n'ebe ugwu nke Tonga, Niuafo'u.

A na-hazi Niuafoʻouan dị ka nke kacha nso na 'Uvean na Tokelauan, na alaka East Uvean-Niuafoʻou.  Otú ọ dị, ndị isi e mere n'oge na-adịbeghị anya [1] na-egosi na ọ dị nso na onye agbata obi ya, Tongan, dị ka otu n'ime àgwà Tongic.

Na September 2022 ndị na-eme akara ngosi oku ka a edi ya n'akwụkwọ praịmarị na Niuafo'ou.[1]

Ọmụmụ ụdaolu

[dezie | dezie ebe o si]

Phonology nke Niuafoʻou yiri nke Tongan, nwere ụdaume iri na abụọ na ụdaume ise.

Mkpụrụ okwu
Akpụkpọ ahụ Alveolar Velar Mkpịsị aka
Ụgbọ imi m n ŋ
Plosive p t k ʔ
Ihe na-esiri ike v-no-generated-contents="true" id="mwUw" lang="und-Latn-fonipa" typeof="mw:Transclusion">f v    s h
N'akụkụ l
Mkpụrụedemede
N'ihu Central Ịlaghachi azụ
Elu i u
N'etiti e o
Ala Dị Ala a

A na-ejikọta ụdaume mgbe a na-etinyeghị ya n'ọrụ. /i/ na /u/ na-eme ka a ghara ikwu okwu n'okpuru ọnọdụ ụfọdụ.

Mgbe ụfọdụ, a na-ahụahụume /t/ dị ka flap apico-alveolar (/ɾ/).  /h/ na- iwe dị ka /h/ n'oge mmepụta okwu.  N'etiti okwu, ọ bụ /ɦ/ ma ọ bụ /x/.

Ọdịdị nke ụdaume

[dezie | dezie ebe o si]

Niuafoʻou nwere usoro mkpụrụedemede dị mfe, (C) V. Otú ọ dị, o doro anya na ọ na-agafe na ikwe ka ụyọkọ ụdaume, n'ihi mmetụta nke asụsụ mba ọzọ na de-voicing nke ụdaume.

Ihe odide

[dezie | dezie ebe o si]
  1. Kalino Latu (5 September 2022). Calls for Tongan Prime Minister to allow teaching of Niuafo'ouan language in schools. Kaniva Tonga. Retrieved on 8 September 2022.