Gaa na ọdịnaya

Asụsụ Northwest Sumatra-Barrier Islands

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

.Asụsụ Northwest Sumatra-Barrier Islands (nke a na-akpọkwa Asụsụ Barrier Islands-Batak ma ọ bụ pay Sumatran) bụ otu egwuregwu Malayo-Polynesian nke ndị Batak na ndị yiri ya na-asụ n'ime North Sumatra na ndị Nias, Ndị Mentawai, na ndị ọzọ nọ n'etiti osimiri Barrier (Simeulue Islands Barrier (Simeulue Islands, Indonesia, Mentawai Islands Reg, Mentawai Islands, Indonesia, Mentawai Islands Reg), Mentawai Islands, Indonesia, Mentawai Islands, Mentawai Islands, Indonesia, Mentawai Islands, Mentawai Island, Indonesia, Mentawai Islands, Mentawai Islands, Indonesia, Mentawai Islands, Mentawai Islands, Indonesia, Mentawai Islands, Mentawai, Indonesia, Mentawai Islands, Mentawai, Indonesia, Mentawai, Mentawai, Indonesia.  na-eme egwuregwu Barrier.

Nchịkọta

[dezie | dezie ebe o si]

Asụsụ nke Northwest Sumatra-Barrier Islands bụ:

Ọ bụ Lafeber (1922) bu ụzọ chepụta obere m, onye kpara ya "Batak-Nias".[1]  Nothofer (1986) ihe eji okwu na phonological iji kwado obere m a, na-akpọ ya "Barrier Islands-Batak".

Ọnọdụ nke Asụsụ Enggano iche iche bụ iche.  Ma Lafeber (1922) na Nothofer (1986) fim Enggano dị ka anya nna.[1][2]  Edwards (2015) akwụkwọ nke a bụ onye na-ewere Enggano dị ka alaka mbụ nke Malayo-Polynesian.[3]  Kamar Smith mere n'oge na-adịbeghị anya (2017) na-akwado Enggano n'ime obere "Sumatran" ya, nke bụ ike nke Northwest Sumatra-Barrier Islands nke na-agụnyekwa egwu Nasal a na-asụ na Bengkulu na ndị agha ike Sumatra.[4]  Billings & McDonnell (2022) na-akwado Smith bụ ndị na-ekewa akwụkwọ Sumatran dị ka ndị a:

Dị ka ihe akaebe phonological maka itinye asụsụ ndị a na subgroup Sumatra ha na-atụ aro:

Njikọ
  1. PMP *j, *g > Proto-Sumatran *g
  2. PMP *z, *d > Proto-Sumatran *d
  3. PMP *ñ, *n > Proto-Sumatran *n
  4. PMP *R, *r > Proto-Sumatran *r
  5. PMP *h > Ọ dịghị ihe ọ bụla nke Proto-Sumatran

Akwụkwọ Nsọ

[dezie | dezie ebe o si]

Edwards (2015: 78) [1] na-enye ajụjụ na-esonụ na-atụnyere ahụ okwu n'ofe ahia dị iche iche nke Barrier Islands.  Edwards (2015: 89) na-ewere egwu aberrant Enggano dị ka nke nke ọnwụ Barrier Islands-Batak.

Nkọwa PMP Enggano Mentawai Nias Sikule Simeulue
isi *qulu e-(ʔ)udu uteʔ həɡə tuhu ulu
ntutu isi, isi *buhek e-pududui alai bu bu buʔ
ihu *daqih e-baka mata bava muko bobaŋon
anya *mata e-baka mata hərə mata mata
imi *ijuŋ ẽ-pãnũ asak ixu nixu ixuŋ
ọnụ *baqbaq e-kaʔa ŋaŋa bava bafa ba(ʔ)ba
egbugbere ọnụ *biRbiR e-ukudipo bibo beve befe befil
ire *dilaq e-dio† Na-acha odo odoʤalaʤala-ve-ignore="true" href="./Category:Articles_containing_Mentawai-language_text" id="mwAQU" rel="mw:PageProp/Category"/> lela l/nela dila
ezé *nipen e-kaʔa ʧon ifɨ ifɨ ehen
ntị *Taliŋa e-kadiha taliŋa taliŋa ɡuɡuyu (k)oeuʔ
olu *liqeR ẽ-ũʔũ lolokat baɡi ʔoɡu leŋɡəl
aka *kamay/*lima e-ʔapo kabei bələxa, taŋa taŋa kaoʔ, siʔu
mbọ mkpịsị aka *kanuhkuh ẽ-kanũʔũnũ sulet siʔa tena tenab˺
ara *titi (q) /*usuwa e-koko tottot susu totoʔ totuʔ
afọ *tian e-kitai baɣa talu amatan besil
ụkwụ *qaqay e-ae dere ahe ae haɨ
ikpere *ịgba chaa chaa ẽ-pũʔũ u-ae bókolo tuhi bohun boxul
ntutu isi, ahụ *Bulu e-pududui bulu bu bu buʔ
akpụkpọ ahụ *kulit e-ʔudi kulit uli bebi bebiʔ
anụ/anụ *hesi e-heda akkelak naɡole ö(h)i isi
abụba/mmanụ *miñak/*himaR ẽ-mĩnãʔ㇠lainak tavə tafɨ tafɨ
ọkpụkpụ *tuqelaŋ e-ʔaa tolat təla tɨ/öla sod˺
obi *pusuq e-báhau, ẽ-kẽmã teinuŋ tədə Ọ bụ ezie na ọ bụ ihe na-eme n'oge ahụ ate
ọbara *daRaq e-kiaki loɣau do do dala
imeju *qatay ẽ-nĩũnĩũ atei ate bala
mamịrị *ihe ẽ-ĩkõ kia xiɨ k/xiɨ
nsị *taqi e-kai tanai tai tai tai

Ihe ọhụrụ nke Proto-Sumatran nke Billings & McDonnell depụtara (2022) bụ:

Nkọwa Bekee Proto-Sumatran Tupu oge a na-emeGayo Asụsụ Proto-BatakAsụsụ Batak Àgwàetiti Proto-Northern Barrier Àgwàetiti Proto-Central Barrier Tupu Mentawai Ụgbọ imi
enyi *Alayị *aley *Alayị * *aley
isusu ọnụ *aŋgəh *aŋgəh *aŋkə *ago
ginger *bahiŋ *bahiŋ *baiŋ
heron *baruŋ *baruŋ *baluŋ
bat *bəŋkik *bəŋkik *bəŋiʔ *bəgi
igurube *bərŋay *bərŋey *bəŋay
ugwu *ụmụ ihe *ụmụ ihe *ụmụ ihe *lələ *lelew
akwukwo * Ọchịchị *asay *Azar hasal
nwanne di ya *lakun *lakun *laʔun *laʔo *lakun
otu *Sada *sara *Sada *sara *sara *sara
snail *a na-eme ka ọ dị ọhụrụ *Iche na-eme siyuh
elu ụlọ *tarub *tarub *okwu
ala *təruh *tuyuh *təruh *təlu *tou
etiti ehihie *ịgọọrọ *ịgọọrọ *tikəl *Nke isii
anwụrụ ọkụ *ịkpọ anụ *ịkpọ anụ *ịkpọ *Simbo *Timbo
ịrịọ maka *tindaw *mgbọ égbè *tindaw *saktin *Tidow
rattan *ịkụ ọkụ *ịkụ ọkụ *puleg

Ihe odide

[dezie | dezie ebe o si]