Gaa na ọdịnaya

Asụsụ Nukak

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Nukak
GuaviareTempleeti:Infobox Language/pronunciation
Spoken in: Colombia 
Region: Department of Guaviare, Amazon Basin
Total speakers: 700 of Nukak proper
Language family: Puinave-Maku?[1][2]
 Northwestern Puinave-Maku ?
  Nukak-Kakwa
   NukakTempleeti:Infobox Language/official
Language codes
ISO 639-1: none
ISO 639-2:
ISO 639-3: mbr 
Nukak.png

Templeeti:Infobox Language/IPA

Asụsụ Nukak ( Nukak Makú: ) bụ asụsụ nke nhazi ejighị n'aka, ikekwe akụkụ nke macrofamily Puinave-Maku . Ya na Kakwa nwere njikọ chiri anya.

fonology

[dezie | dezie ebe o si]

Enwere ụdaume isii na nke imi. [3]

N'ihu Central Azu
Mechie i ĩ ɨ ɨ̃ u ũ
N'etiti ɛɛ̃ ʌʌ̃
Mepee a ã

Udaume [u] na-aghọ semivowel labial [w] n'ọtụtụ gburugburu: na ọnọdụ postnuclear (mgbe ọ pụtara ozugbo ụdaume nuklia nke morpheme gasịrị), n'ihu ụdaume ọzọ, na na mmalite nke okwu ma ọ bụ syllable. Ọkara ụdaume [w] nke arara (akara IPA [ʍ] ) ọ bụrụ na ụda ebili ma ụdaume na-esonụ bụ [i], [ĩ], [ɨ] .

Udaume [i] na-aghọ palatal semivowel [j] n'ọnọdụ postnuclear.

Nasalization n'asụsụ Nukak bụ ihe onwunwe prosodic nke morpheme na-emetụta akụkụ niile dị n'ime morpheme ọ bụla ma e wezụga nkwụsị ụda olu. Ụdị morpheme ọ bụla bụ imi kpam kpam ma ọ bụ ọnụ ọnụ.

Consonants

[dezie | dezie ebe o si]

Enwere consonant fọnịm iri na otu: /p/ ; /b/ (ghọtara dị ka [ m ] na ụdaume imi, ma ọ bụghị dị ka [mb] na mmalite nke okwu, na dị ka [bm] na njedebe nke okwu); /t/ ; /d/ (ghọtara dị ka [ n ] na ụdaume imi, ma ọ bụghị dị ka [nd] na mmalite nke okwu, na dị ka [dn] na njedebe nke okwu); /tʃ/ (ghọtara dị ka [ ts ] ma ọ bụ [ tʃ ] na mgbanwe n'efu); /ɟ/ (ghọtara dị ka [ ɲ ] na gburugburu imi); /k/ ; /ɡ/ (ghọtara dị ka [ ŋ ] na gburugburu imi); /ɺ/ (mpụta sonorant, nke ọzọ na nso [ ɹ ], mgbata [ ɾ ], na mpụta nso [ l ] ); /h/ ; /ʔ/ (Glottal stop).

Tebụlụ fọnịm consonant ndị a na-egosi fọnịm ọ bụla sochiri mkpụrụedemede kwekọrọ na mkpụrụedemede Nukak, ebe dị iche.

Bilabial Alveolar Palatal Velar Glottal
Ihe mgbagwoju anya voiceless p t tʃ ⟨ c ⟩ k ʔ ⟨ ' ⟩
voiced b ~ m d ~ n ɟ ~ ɲ ɡ ~ ŋ
Na-aga n'ihu ɺ ⟨ ⟩ h

/ɺ/ is pronounced [t] when followed by /t/ and [d] when preceded by a voiced consonant. If /ɟ/ is preceded by [t] or [ʔ], it is pronounced voiceless [t͡ʃ]. With some infixes or prefixes, /ʔ/ is replaced by /n/ when it is followed by any vowel or /h/ or in nasal [n] suffixes.

A na-ewere ụda olu palatal allophones [ ɟ ] ~ [ ɲ ] dị iche iche nke ụdaume [ i ] mgbe ha na-ebute ụdaume na mmalite nke mgbọrọgwụ ma ọ bụ nke affix, ma ọ bụ mgbe ha dina n'etiti ụdaume abụọ.

Udaume nuklia nke aha, ngwaa, na adjectives nwere ụda olu. Nukak nwere tonemes abụọ (obere ụzọ abụọ dị n'etiti ha): elu (H) na ịrị elu (LH). Na ụda olu elu enwekwara ụda dị ala na ụda dara ada. Ụda na-ebili ma na-ada ada na-esonyere ya na ịgbatị ụdaume, agbanyeghị, enyochala ụda dara ada dị ka n'ezie allomorph nke ụda dị elu na nkeji okwu mechiri emechi na-agwụ na [h] ma ọ bụ consonant zoro ezo, ewezuga [t] ma ọ bụ na morpheme ikpeazụ syllable mepere emepe. Mkpụrụokwu ndị na-enweghị isi na-ebu ụda dị ala mgbe niile (enweghị ụda).

Ụda dị elu ma na-arị elu na-eme naanị na monosyllabic, monomorphemic lexemes . Multisyllabic morphemes na-arụsi ọrụ ike na syllable nke mbụ.

Ụtọ asụsụ

[dezie | dezie ebe o si]

Ụdị ụdị

[dezie | dezie ebe o si]

Usoro usoro ndabara na ahịrịokwu bụ isiokwu-ihe-ngwaa (SOV). N'ọnọdụ ọ bụla, isiokwu ahụ na-ebute ụzọ mgbe niile. A na-ejikọta ngwaa maka mmadụ. Asụsụ ahụ bụ agglutinative . Nkọwa ụtọ asụsụ na nke lexical pụtara site na prepositions n'asụsụ Indo-European bụ nke e ji nkwusioru dị na Nukak egosipụta. Adjectives, nke na-adịghị atụgharị maka ụtọ asụsụ, na-esokarị aha isi ha.

Akara aha Nukak maka okike, ọnụọgụgụ, na ikpe. Enwere ụdị ụtọasụsụ abụọ . E gosiputara otutu aha animate na suffix - wɨn . Ihe nrịbama ikpe gụnyere ihe ndị a:

ebubo - na
dative - ré' ("ka")
ngwá ọrụ - hî' ("ya na")
ebe - rí' ("na", "site")
genitive - î ' ("nke", "bụ nke")

Dabere na aha lexeme, a na-egosipụta ikpe olu site na mgbanwe ụda; site na suffix - a ; ma ọ bụ site n'imegharị ụdaume nuklia ka ọ gbasịrị mgbọrọgwụ ikpeazụ.

Aha nwere ike were suffixes siri ike, dịka ọmụmaatụ, - hîpî', "nke ahụ [nwoke] nke bịara na mbụ", na suffix ajụjụ, - má' . Njikọ njikọ - na-egosipụta nchikota na aha ọzọ, ntụgharị, "nakwa", ma ọ bụ njikọ nkebiokwu, "na".

Suffixes na-ekewapụta aha aha bụ ndị a na-ahụkarị: - na' (ogologo na nke dị gịrịgịrị), - da' "obere na okirikiri", - dub "obere, nke dị gịrịgịrị, na nke a kapịrị ọnụ", - nɨi "flat na mkpa", - ne "ogologo ntutu", - yi "bara ụba, nke ukwuu".

Nkpọaha

[dezie | dezie ebe o si]
Otu, isiokwu Otu, ihe Ọtụtụ, isiokwu Ọtụtụ, ihe
Nke mbụ (M, anyị) wéem wéna kwuru kwuru
Nke abụọ (ị sg., ị pl.) meem mena eya ebmna
Nwoke nke atọ nso na-ekwu okwu nin ninna obere akpa ikpe
obere nso nso okwu mana a na-ahụ anya kan kanna obere akpa ikpe
n'ebe dị anya site n'ikwu okwu, a naghị ahụ ya anya kun kunna obere akpa ikpe
Nke atọ nwanyị nso na-ekwu okwu nin' ninna obere akpa ikpe
obere nso nso okwu mana a na-ahụ anya ka' ka na obere akpa ikpe
n'ebe dị anya site n'ikwu okwu, a naghị ahụ ya anya kun' kun na obere akpa ikpe

Nnọchiaha ndị nwere n'efu bụ ụdị efu: wî' "nke m", mí' "nke gị singular", aî' "his", mi'î ' "nke ya", wîi' "anyị", ñí' "ọtụtụ gị, i'î " "nke ha". E ji prefixes " my, gị, ya", wdg . na-eji prefixes na aha nwere ọbụ abụ: a "milar" "ya", hi "anyị", ñi "ọtụtụ gị", na "ha". Na njikọ, otu prefixes bụ ihe nrịbama ndị nnọchite (isiokwu). Ha na-enwe ma ọ bụ na-enweghị nnọchiaha nkeonwe.

Okwu ajụjụ

[dezie | dezie ebe o si]

déi ("gịnị?" "nke" na-ezo aka ihe), de pàn "gịnị?" na-ezo aka n'omume, háu'ka, de'e "onye?", déimɨnɨ "mgbe?", ded "where?", jáu' why? "Ha na-ejikọta ya na nrịbama ndị ọzọ dị iche iche, dịka ọmụmaatụ, suffixes : allative de' yúkú "n'ebe ebe? ", ngwá ọrụ de'e hin " na onye? ", genitive de'e î' " ònye? ". Ajụjụ ọnụ na-ejikọta ya na ihe nrịbama dị egwu dị ka jáu' ra' ("n'ihi gịnị?" + n'oge gara aga).

Ejikọtara ngwaa na prefix isiokwu yana suffixes na infixes na-egosipụta akụkụ (na-aga n'ihu, ozugbo); oge (oge gara aga, ugbu a, ọdịnihu) na ọnọdụ (dị mkpa, ọchịchọ, ajụjụ). Ọmụmaatụ:

Gara aga - nábé
Future - nátu'
dubitative - náihitu'
Ọnọdụ - 'náno'
Dị ugbu a
ezughị okè - náka
negative - kaná
na-aga n'ihu - né'
Ajuju
gara aga - yáa
Future - pî'
conditional - no'pî'
ugbu - ráa'
negative - ka
Ọchịchọ - ọkụ - ("ikekwe")
Planeative - ɨí' - ("atụmatụ" ihe omume)
Nkwughachi - - ("ugboro ugboro")
Agentive - rít ("n'ihi", "n'ihi")

A na-etolite ọnọdụ dị mkpa site n'ịmegharị ụdaume ikpeazụ nke ngwaa ahụ, na-esote nkwenye ikpeazụ ma ọ bụ ọkara ụdaume. A na-akpọ ụdaume [u] na [i] dị ka ọkara udaume [w], [j] mgbe emegharịrị ya ma emechaa consonant ikpeazụ.

A na-etolite ezughị okè gara aga site na suffixing na azuokokoosisi nke oyiri nke ụdaume ikpeazụ na stem gbakwunyere [p]: (-VC-Vp). Nchikota nke suffix ezughị okè gara aga na ihe nrịbama - ' na-akara akara nrịanrịa gara aga: jɨm "ịbụ"; jɨmɨ "nwere ike ịbụ",; gara aga jɨmɨp ezughị okè "bụ"; subjunctive preterite jɨmɨptí ′ "ọ bụrụ na ọ bụ".

A na-egosipụta nkwubi okwu ọnụ n'ụzọ dị iche iche: ya na suffix - ka, nke na-abịa n'etiti mgbọrọgwụ ngwaa na mgbagwoju anya, ọnọdụ, na ihe nrịbama akụkụ; na ụfọdụ prefixes na ngwaa azuokokoosisi; n'okwu ndị a yab', "mba", dɨi', "jụ", îí', "enweghị mmetụta" . Iwu na-adịghị mma nwere akara a kapịrị ọnụ, - ′ .

Enwere ọtụtụ ngwaa ngwaa. Ihe ndị ahụ nwere ike ịbụ mgbọrọgwụ ngwaa abụọ ma ọ bụ karịa ma ọ bụ ha nwere ike ịbụ mgbọrọgwụ ngwaa gbakwunyere aha, adjective, ma ọ bụ adverb. Ihe nrịbama - a na-atụgharị mgbọrọgwụ ngwaa intransitive ka ọ bụrụ ngwaa transitive.

A na-ahapụta ngwaa na suffixes - hat, echiche nkịtị nke ihe omume, - pe', ihe emetụtara, akụkụ. Egosiputara onye na-eme ihe ahụ na nganiihu onye ọrụ (“actance”) yana suffix na-egosipụta mmadụ na nọmba. Mkpebi ndị na-arụ ọrụ bụ - ni' maka onye mbụ, onye nke abụọ, na onye nke atọ nke otu nwanyị; - ni maka onye nke atọ otu nwoke; na - nit maka mmadụ nke atọ ọtụtụ. Na ndị a nwere ike ịgbakwunye akara maka ịdị nso, na-aga n'ihu ugbu a, ma ọ bụ mesie ike, - yé' .

Mgbọrọgwụ ngwaa niile na-ejedebe na consonant ma ọ bụ ọkara ụdaume. Enwere ike ịkọwapụta "ịbụ" n'ụzọ abụọ: n'ụzọ doro anya na ngwaa jɨm ma ọ bụ n'ezoghị ọnụ site na akara ajụjụ dị iche iche yana nnọchiaha onwe onye, na mgbe ụfọdụ na ngwaa ọzọ, yit, nke nwere ụdị okwu ike yittí', "Abụ m".

Okwu okwu

[dezie | dezie ebe o si]

Asụsụ Nukak nwere ọtụtụ ụdị adverb. Nkọwa okwu dị iche iche dị mkpa n'ịwube ahịrịokwu. Dịka ọmụmaatụ, ha na-ejikarị hébáká "n'ezie", na ọbụna nkwụsi ike ka ukwuu, - yé' bụ suffixed. Njikọ ọnụ tɨtíma'hî "mgbe" nwere ike ime n'etiti isiokwu na ihe na ngwaa. N'ihe gbasara mmụọ, ụfọdụ adverbs bụ okwu nwere onwe; ndị a nwere ike iso aha, dị ka hattí' "nakwa", "ma", "ma". Enwere ụfọdụ suffixes adverbial, dịka ọmụmaatụ, - hê' "naanị", "kpọmkwem".

Ntinye aka

[dezie | dezie ebe o si]

Kútu' "Hey!", "Ntị!" bụ iti mkpu iji malite ikwu okwu. Okwu ma ọ bụ akpaokwu ndị ọzọ na-akpali akpali bụ hâré "Kpachara anya!" m'ọ bụ dɨpí hə́ré "Kwanụ kị́éꞌdo!"; waá'yé' "Eezuru!; be'bét yé " ngwa ngwa! "; ni'kábá'í' "Nkea! ".

Ntụaka

[dezie | dezie ebe o si]
  1. Fabre, Alain (2015). "PUINAVE-MAKU", Diccionario etnolingüístico y guía bibliográfica de los pueblos indígenas sudamericanos. 
  2. Ethnologue: Languages of the World. SIL International (2020). “Puinavean”
  3. Mahecha Rubio (2009). "El nombre en Nɨkak" (in es). LOT Occasional Series 13: 63–93. 

Isi mmalite

[dezie | dezie ebe o si]

 Templeeti:Languages of Colombia