Gaa na ọdịnaya

Asụsụ Nyawaygi

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Asụsụ Nyawaygi, nke a kpọkwara Nywaigi, Geugagi, Njawigi, Nyawigi ma ọ bụ Nawagi, bụ asụsụ Aboriginal Australia na-ekpochapụ nke ndị Nyawaygi na North Queensland na-asụ n'ụsọ oké osimiri ọwụwa anyanwụ Australia . Mpaghara asụsụ Nyawaygi gụnyere odida obodo n'ime Hinchinbrook Regional Council, Halifax Bay, na Rollingstone . [1]

Nyawaygi nwere ọnụ ọgụgụ consonants kacha nta, 12, nke asụsụ Ọstrelia ọ bụla. Ọ nwere 7 conjugations, 3 mepere emepe na 4 mechiri emechi, nke ikpeazụ gụnyere mgbọrọgwụ monosyllabic, na, na nke a, chekwaa akụkụ nke proto-Pama–Nyungan nke furu efu site na asụsụ ndị asọ. [2]

fonology

[dezie | dezie ebe o si]

Consonants

[dezie | dezie ebe o si]
Mpụta Laminal Apical
Labial Velar Palatal Alveolar Retroflex
Plosive b ɡ ɟ ( d )
Ihu imi m ŋ ɲ n
Rhotic r
N'akụkụ l
Odika w j 
  • N'adịghị ka ọtụtụ asụsụ Australia, [ d ] na-apụta dị ka allophone nke /r/ mgbe ọ gachara. A na-anụ /r/ ka [ r ] na gburugburu ndị ọzọ niile.
  • Enwere ike ịnụ ụda palatal /ɟ, ɲ/ mgbe ụfọdụ ka ụda eze [ d̪, n̪ ] .
  • /r/ nwekwara ike ịnụ mgbe ụfọdụ dị ka mgbata [ ɾ ] .
  • Enwere ike ịnụ /ɻ/ dị ka flap [ ɽ ] n'ọnọdụ ikpeazụ. [2]
N'ihu Central Azu
Mechie i iː u uː
Mepee a aː

Okwu okwu

[dezie | dezie ebe o si]

Ụfọdụ okwu sitere na asụsụ Nyawaygi, dịka ndị odee Nyawaygi si asụpe ma dee ya gụnyere:

  • Alu 'head'
  • Angal 'boomerang'
  • Balgan 'stone'
  • Buramu 'butterfly'
  • Gabagan 'aunt'
  • Touca tula 'good day'
  • Wadi 'laugh'
  • Yunggul 'one'

Ihe ndetu

[dezie | dezie ebe o si]

ntinye aka nke ndị ozi ala ọzọ nke Ndị Kraịst, ọ bụ ezie na a na-akọkarị ọtụtụ n'ime Pa'O bụ

  1. Crump (2020-11-30). Language of the Week: Week Twenty-Seven - Nywaigi (en). State Library Of Queensland. Retrieved on 2023-11-30.
  2. 2.0 2.1 Dixon (1983). "Nyawagyi", in Dixon: Handbook of Australian Languages. John Benjamins Publishing, 431–523. ISBN 978-9-027-27353-6. 

Njikọ mpụga

[dezie | dezie ebe o si]