Asụsụ Olo
Olo (Orlei) bụ onye na-abụghị onye Ọstrelia, asụsụ Torricelli nke Papua New Guinea . A na-asụ asụsụ a n'ime obodo 55, site na Aitape Township (n'ebe ugwu) ruo Sandaun Province (ndịda), na ọ nọ n'ihe ize ndụ nke ịla n'iyi. Ekwenyere na Olo bụ asụsụ ịgbalite ihe mgbaru ọsọ, nke pụtara na onye na-ekwu okwu na-ahọrọ okwu ha na echiche nke ihe ha na-agbalị imezu n'uche onye na-ege ntị, [1] nke a ka akpọpụtara dị ka echiche ntụgharị uche. E kewala echiche ntugharị aka ụzọ anọ, ha niile na-abịa na adịghị mma, ihe ngosi, mmemme, ama ama, na ịgbalite ncheta.
Nhazi
[dezie | dezie ebe o si]Olo nwetara n'asụsụ Torricelli Phylum ma bụrụ nke ezinụlọ Wape. Olumba abụọ a na-asụ bụ Payi()Pay) na Wapi (Wape). Oke olumba abụghị nke zuru oke ma dabere na ọdịiche pụtara ìhè na ụtọ asụsụ. N'agbanyeghị ndịiche dị, ha na-ekekọrịta ịgbụ olumba.
fonology
[dezie | dezie ebe o si]Aha aha
[dezie | dezie ebe o si]Nhazi ọtụtụ aha gụnyere: [2]
Consonants
[dezie | dezie ebe o si]Chaatị dị n'okpuru gụnyere consonants ejiri n'asụsụ Olo, /p,t,k,f,s,m,n,ŋ,w,y/. A na-eji ụdị imi atọ eme ihe mgbe ị na-asụ asụsụ a, alveolar, bibial, na velar. Alveolar nasals na-apụta n'akụkụ ezé, /n/, imi bilabial na-apụta na ala ire dị nso na elu ọnụ ọnụ na mmalite nke akpịrị, na imi na-apụta na egbugbere ọnụ. Iwu nke Olo bụ na imi na-eme naanị tupu velar kwụsị. A naghị egbu nkwụsị na ume iku ume, na-eme ka ha na-ekwu okwu na-adịghị ike.
| Labial | Alveolar | Velar | |
|---|---|---|---|
| Ihu imi | m | n | ŋ |
| Kwụsị | p | t | k |
| Nke na-ese okwu | f | s | |
| N'akụkụ | l | ||
| Mmiri mmiri | r | ||
| Semivowel | w | j |
| -l- | ya |
|---|---|
| -n- | ya |
| -otu- | ụmụ nwoke abụọ |
| -m- | ụmụ nwanyị abụọ |
| -p- | ha |
Suffixes ihe
[dezie | dezie ebe o si]Suffixes, na ụfọdụ infixes, na-egosi ihe nke mbụ ma ọ bụ nke abụọ ma na-emetụta ngwaa niile na-agbanwe agbanwe. Mgbe a na-eji infix kọwaa onye mbụ ma ọ bụ nke abụọ ihe, ọ bụrụ na mkpụrụokwu nke mbụ nwere /a/ ma ọ bụ /e/, mgbe ahụ ọ na-agbanwe ghọọ /ei/ .
| -ike | mbụ onye ọbu | I |
|---|---|---|
| -uku | mbụ onye plural | anyi |
| -ee | onye nke abụọ otu | ị |
| -ise | onye nke abuo otutu | ị |
Enwere ọdịiche dị mkpa n'etiti -(w) o na -o, -o na-agbaso ụdaume /i/ na -wo na-esote n'ọnọdụ ndị ọzọ niile .
| setịpụrụ 1 | set 2 | ||
|---|---|---|---|
| (w) o | -o | nke atọ otu nwoke | ya |
| -eme | -ne | nke atọ otu nwanyị | ya |
| -eji | -nga | nke ato abuo nwoke | ha |
| -eme | -m | nke ato abuo nwanyi | ha |
| -ebe | -pe | otutu nke ato | ha |
Ntụaka
[dezie | dezie ebe o si]n'agbanyeghị na ọtụtụ n'ime ha anaghị asụ ya dị kan'agbanyeghị na ọtụtụ n'ime ha anaghị asụ ya dị ka
- ↑ Staley, William (1995). Referent management in Olo: a cognitive perspective. OCLC 896393831.
- ↑ Foley (2018). "The Languages of the Sepik-Ramu Basin and Environs", in Palmer: The Languages and Linguistics of the New Guinea Area: A Comprehensive Guide, The World of Linguistics. Berlin: De Gruyter Mouton, 197–432. ISBN 978-3-11-028642-7.
- ↑ Type IPA phonetic symbols - online keyboard. ipa.typeit.org. Retrieved on 2019-10-08.