Asụsụ Papora-Hoanya
Ọdịdị
Papora-Hoanya, makwaara dị ka Bupuran, Hinapavosa, Papola, Papora-Hoanya, Hoanya na Vupuran, bụ asụsụ Formosan nke Taiwan na-ekpochapụ. Ọ bụ olumba Papora na Hoanya nke a na-asụ n'ofe etiti ọdịda anyanwụ nke agwaetiti ahụ, na gburugburu Lishui, Chingshui, Shalu, na ime obodo ruo Taichung . Akụkọ izizi achọtara maka mkpochapụ ya sitere na 2009. [1]
fonology
[dezie | dezie ebe o si]Papora-Hoanya nwere consonant fọnịm p, t, k, θ, s, b, d, l, m, na n na ndị ọzọ n'agbanyeghị na o nweghị consonants q na h . [2]
Okwu okwu
[dezie | dezie ebe o si]| Hoanya[3][4] | English[3][4] |
|---|---|
| abiki | areca nut |
| ada~ala | child |
| atu | dog |
| babu | pig |
| batu | stone |
| bulas | moon |
| bulbul | banana |
| dumoák | to stand |
| dzalan | road |
| dzapu | fire |
| k<am>ita | to see |
| lasən | vegetables |
| lima | five |
| lipun | tooth |
| ma-bali | windy |
| magi | come |
| ma-kat-a-lat-hah | to hunt |
| mama | father |
| mami | sweet |
| ma-pasa | to die |
| masa | eye |
| matala-gasut | one |
| matsahā | to steal |
| ma-tulu | sleep |
| mudzas | ro rain |
| numzak | to cook |
| padza | rice plant |
| pai | woman/female |
| pa-itik | few |
| saŋila | ear |
| sau | person |
| -sia | nine |
| sibus | sugarcane |
| sikan | fish |
| suazi | younger sister |
| s<um>ai | to defecate |
| tiat~chias | belly |
| t<um>māla | to hear |
| tutu | female breast |
| ulu | head |
| usu | louse |
| vaki | grandfather |
| zazum~salum | water |
Ntụaka
[dezie | dezie ebe o si]anya n’oge ngwụcha narị afọ nke 18. [ ka mma
- ↑ Ethnologue report for language code: ppu (2016-03-04). Archived from the original on 2016-03-04. Retrieved on 2024-10-24.
- ↑ Shibata (2022-01-01). "Reexamining the historical relationships of the "Western Plains" languages". South East Asian Linguistics Society Annual Meeting.
- 1 2 ACD - Austronesian Comparative Dictionary Online - Language Hoanya. acd.clld.org. Retrieved on 2024-10-24.
- 1 2 Papora-Hoanya. docs.verbix.com. Retrieved on 2024-10-24.