Gaa na ọdịnaya

Asụsụ Pattani

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Pattani, nke a makwaara dị ka Manchad, bụ asụsụ Sino-Tibet nọ n'ihe egwu a na-asụ na steeti India nke Himachal Pradesh .

Asụsụ ahụ nwere aha dị iche iche, nke a ma ama bụ Manchati, Manchad kad, Patani, Mellog kad, Chamba Lahuli, Swangla, Songloboli ma ọ bụ Changsapa Boli. Aha obodo ya bụ Hendubhashe . Ngụkọta ọnụ ọgụgụ ndị India na-ezighi ezi gụnyere asụsụ dị ka olumba Gujarati .

A na-asụ Pattani na ndagwurugwu Lahul, Pattan, Chamba-Lahul na ndagwurugwu Mayar dị ala. Enwekwara ụfọdụ ndị na-ekwu okwu na Kullu na obodo Manali, na mpaghara Kishtwar, Jammu na Kashmir .

ozi izugbe

[dezie | dezie ebe o si]

Enwere ihe dị ka mmadụ 10,000 na ọdịda anyanwụ Himalaya na-asụ asụsụ Pattani. Asụsụ Pattani nwere ọtụtụ aha. Otu n’ime ha bụ Manchad, bụ́ nke ndị Tod Valley ndị bi n’ebe ahụ Manchad malitere, nyere ya. Nkwenkwe okpukpe nke ndị na-asụ Manchad bụ okpukpe Hindu ma ọ bụ okpukpe Buddha. Ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ha niile nwere ike ịsụ Hindi na Manchad na-amachibidoro naanị iji ụlọ. Ebe ọ bụ na e nweghị ọdịnala e dere ede na Manchad, a na-edekarị akwụkwọ akụkọ na akụkọ Manchad n’asụsụ Hindi ma ọ bụ n’asụsụ Tibet.

Ụtọ asụsụ

[dezie | dezie ebe o si]
  1. Ọdịiche ụzọ atọ dị na ọnụọgụgụ: otu, abụọ na ọtụtụ.
  2. Jenda abụghị nke ụtọ asụsụ ma dabere na lexical.
  3. Usoro nkwekọrịta ọnụ okwu: ihe-ọnụọgụgụ mmadụ ka egosipụtara na ngwaa.
  4. Nhazi ahịrịokwu: ahịrịokwu dị mfe, ngwakọta na mgbagwoju anya.
  5. Asụsụ Pattani nwere nkpọpụta okwu dị mgbagwoju anya yana usoro okwu dị mgbagwoju anya.

Usoro okwu Pattani bụ isiokwu-ihe-ngwaa (SOV)

Ethnologue depụtara olumba Pattani atọ.

  • Chamba-Lahuli (Western Pattani)
  • Eastern Pattani
  • Central Pattani

Enwere olumba caste atọ, ya bụ Pandit-Rajput, Harijan, na Lohar. Ndị nkedo ala nwere ike ịghọta Pandit-Rajput, mana ọ bụghị nke ọzọ.

Ntụaka

[dezie | dezie ebe o si]

Manchati, Manchad kad, Patani, Mellog kad, Chamba Lahuli, Swangla, Songloboli ma ọ bụ Changsapa

    •