Gaa na ọdịnaya

Asụsụ Pisidian

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Pisidian
Spoken in: Pisidia, ancient southwestern Anatolia
Total speakers:
Language family: Ahendurufi
 Pisidian
Language codes
ISO 639-1: none
ISO 639-2:
ISO 639-3: xps

Asụsụ Pisidia bụ otu n'ime alaka ụlọ ọrụ Anatolian na-apụ apụ nke ezinụlọ Indo-European a na-asụ na Pisidia, mpaghara Eshia Maịnọ oge ochie. N'ịbụ nke a maara site na ihe odide dị mkpirikpi iri ise site na narị afọ mbụ ruo nke abụọ AD, ọ dị ka ọ nwere njikọ chiri anya na Lycian, nde mmadụ, na Sidetic .

Isi mmalite

[dezie | dezie ebe o si]

A maara Pisidian site na ihe dị ka ihe odide olili ozu iri ise, ọtụtụ n'ime ha sitere na Sofular ( Tymbrias oge ochie). Achọpụtara ndị mbụ na 1890; afọ ise ka e mesịrị, ọkà mmụta ihe ochie nke Scotland bụ William Mitchell Ramsay bipụtara ma nyochaa iri na isii n'ime ha. Ihe odide ndị a bụ n'ụzọ bụ isi nke njirimara usoro ọmụmụ (Ugwu nke aha) ma na-esokarị enyemaka na-ese onyinyo onye ahụ nwụrụ anwụ. A hụkwara ihe odide na nso nso a na Selge, Kesme (nke dị nso Yeşilbağ ), na Deḡirmenözü . [1] Ihe odide anọ sitere na mpaghara Kesme yiri ka ọ na-enye ederede oge niile, ọ bụghị naanị aha. N'ebe dị anya nke kacha ogologo n'ime ha nwere ahịrị iri na atọ. [2]

Ederede Pisidian

[dezie | dezie ebe o si]

Edere Pisidian site n'aka ekpe gaa n'aka nri n'edemede nke yiri mkpụrụedemede Grik . Akwụkwọ ozi ole na ole na-efu (phi, chi, psi, na ikekwe theta), na agbakwunyere abụọ ndị ọzọ (mkpụrụedemede F na И, ha abụọ na-egosi /w/- ma ọ bụ /v/-ụda). N'ihe edeputara n'oge na-adịbeghị anya akara abụọ 𐋌 na ╪ abanyela; ha dị ụkọ ma o doghị anya ma ha bụ ọdịiche nke akara ndị ọzọ ma ọ bụ mkpụrụedemede dị iche iche (ikekwe sibilants obere). [3] A na-ede ederede na-enweghị nkesa okwu.

Ụtọ asụsụ

[dezie | dezie ebe o si]

N'ihi àgwà otu akụkụ nke ihe odide ahụ, a machaghị ihe gbasara ụtọ asụsụ. A na-emesi ikpe abụọ obi ike: nhọpụta na genitive ; A na-arụrịta ụka na ọnụnọ nke dative :

ikpe agwụ ihe atụ pụtara
Nhọpụta ΔΩΤΡΙ Dotari (Dotari bụ aha nwoke)
Dative -e (??) ΔΩΤΡΙΕ (?) ka Dotari
Genitive -s ΔΩΤΡΣ nke Dotari

Banyere ngwaa ahụ ọ dịghị ihe a pụrụ ikwu; Achọtabeghị ụdị okwu Pisidian.

Okwu okwu

[dezie | dezie ebe o si]

Aha onwe Pisidian Δωτάρι Dotari nwere ike igosipụta mgbọrọgwụ Indo-European maka "nwa nwanyị". Agbanyeghị, dị ka edebere Dotari dị ka aha nwoke ekwenyeghị na usoro ọmụmụ a. [4]

 

  • Asụsụ akụkụ

Ntụaka

[dezie | dezie ebe o si]

ugwu Rocky . Enwere asụsụ Amerịka ise nke ndị agbụrụ Idaho amaara na-asụ, abụọ n'imeugwu Rocky . Enwere asụsụ Amerịka ise nke ndị agbụrụ Idaho amaara na-asụ, abụọ n'ime

  1. List of Pisidian texts currently in Trismegistos. Trismegistos. Retrieved on 2021-04-15.
  2. Adiego (2017). "The longest Pisidian inscription (Kesme 2)". Journal of Language Relationship 15 (1): 1–18. DOI:10.31826/jlr-2017-151-205. Retrieved on 2021-04-15. 
  3. Brixhe (2013). "Cours moyen de l'Eurymédon: apparition du pisidien [Pisidian texts emerge at the middle course of the Eurymedon River]". Collection de l'Institut des Sciences et Techniques de l'Antiquité 1277 (2): 231–250. Retrieved on 2021-11-07.  (In French.)
  4. Simon (2017). "Selected Pisidian problems and the position of Pisidian within the Anatolian languages". Journal of Language Relationship 15 (1). DOI:10.31826/jlr-2017-151-207. Retrieved on 2021-04-15. 

Akwụkwọ akụkọ

[dezie | dezie ebe o si]

Ọgụgụ ọzọ

[dezie | dezie ebe o si]

Njikọ mpụga

[dezie | dezie ebe o si]