Gaa na ọdịnaya

Asụsụ Pondi

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Pondi, nke a makwaara dị ka Langam, bụ asụsụ Keram a na-asụ n'obodo Langam (nke Keram Rural LLG, East Sepik Province, Papua New Guinea.[1][2] Ọtụtụ ndị na-asụ Pondi bụ agbụrụ-Pondis. N'ihi na Obere obodo a na-asụ Pondi, asụsụ ahụ enweghị olumba a ma ama.[1] Ọdịiche asụsụ kachasị ama ama na Pondi gbadoro ụkwụ na afọ dịka ndị ọgbọ ochie na-amakarị nke ọma. Ọ metụtara ma Ulwa na Mwaki. Pondi nọ n'ihe egwu n'ihi mmụba na mmụba nke asụsụ Tok Pisin, nke ọgbọ ndị na-eto eto na-asụ karịa na-eji. Asụsụ ahụ bụ a ga-ekwu na otu narị afọ na-esote. [1] Akwụkwọ ọkọwa okwu nke asụsụ Pondi nwere ọtụtụ okwu ndị ha nwetara site na asụsụ ndị ọzọ, agbanyeghị, ọ fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ihe na-agaghị ekwe omume ịmata mmalite nke wor a.

Consonants

[dezie | dezie ebe o si]

Pondi nwere nkwụsị olu atọ na-enweghị olu, /p/(Labial), /t/(Alveolar), /k/(Velar). Pondi nwekwara nkwụsị olu atọ Prenasalised, /mb (mb)/(Labial), /nd (nd)/(Alveolar), /ng (ŋɡ)/(Velar). Enwere naanị otu africate Prenasalised, /nj (ndʒ)/(Palatal). Pondi nwere imi atọ, /m/(Labial), /n/(Alveolar), /ny (ɲ)/(Velar). Pondi nwere naanị otu Liquid, /l/(Alveolar). Pondi nwere otu Fricative, /s/(Alveolar). N'ikpeazụ, enwere Glides abụọ, /w/(Labial) na /y (j)/(Palatal). [1]

Pondi nwere ụdaume atọ dị elu bụ: /i/ (Ihu), /ï/ (Azụ), nke na-egosikwa site na /ɨ/, na /u/ (Central). Asụsụ ahụ nwere ụdaume abụọ etiti bụ: /e/ (Front) na /o/ (Central). N'ikpeazụ, Pondi nwere naanị otu ụdaume dị ala, nke bụ: /a/ (Azu). [1]

Ntụaka

[dezie | dezie ebe o si]
  1. 1 2 BARLOW (2020). A SKETCH GRAMMAR OF PONDI. Acton ACT 2601, Australia: ANU Press. ISBN 9781760463830. BARLOW, RUSSELL (2020). A SKETCH GRAMMAR OF PONDI. Acton ACT 2601, Australia: ANU Press. ISBN 9781760463830.{{cite book}}: CS1 maint: location (link)