Gaa na ọdịnaya

Asụsụ Rejang

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Rejang
Spoken in: Indonesia
Total speakers: 350,000
Language family: Tustrunizit
 Malayo-Polynesian
  Greater North Borneo (?)
   Rejang
Language codes
ISO 639-1: none
ISO 639-2:
ISO 639-3: rej

Rejang (baso Jang, baso Hejang ) bụ Asụsụ Austronesian nke Ndị Rejang na-asụkarị na mpaghara ndịda oriri nke Sumatra (Bengkulu), Indonesia.   E nwere olumba ise, akara site na mpaghara ugwu ruo n'ụdị osimiri nke Bengkulu, egwu olumba Musi (Musai), olumba Lebong, olumba Kebanagung, olumba Rawas (Awes), na olumba Pesir..

Nchịkọta

[dezie | dezie ebe o si]

O doro anya na Rejang adịghị nso na ndị ọzọ Malayo-Polynesian na Sumatra.  McGinn (2009) kewara ya n'etiti Asụsụ Bidayuh nke Borneo, nke kacha nso na Bukar-Sadong.  Dị ka isi iyi ahụ si kwuo, lashe ndị a na-ekerịta ibuli *a gaa na *ə Okwu-n'ikpeazụ, ma ọ bụ na n'agho okwu ikpeazụ ma e wezụga ndị na-agwụ na-ume velar *k, *ŋ.[1]  O nwere ike ịbụ na ọ nwewe njikọ na aha Nasal a hardware ọhụrụ, mana nke ahụ bụ omume nkɔ n'oge a.[2]  Robert Blust na Alexander Smith kewara Rejang dị ka nke aha Greater North Borneo (2017a, 2017b).  [4][5][6]

Asụsụ

[dezie | dezie ebe o si]

Rejang nwere olumba ise dị iche iche. Ndị na-asụ asụsụ ọ bụla nwere ike ikwurịta okwu n'etiti onwe ha, n'agbanyeghị ọdịiche dị iche iche na ụdaume. Asụsụ anọ nke Rejangs bụ Curup, Lebong, Kepahiang, na Utara. N'etiti olumba niile, olumba Awes bụ nke kachasị sie ike maka ndị na-asụ olumba ndị ọzọ.   [citation needed]

Usoro ide ihe

[dezie | dezie ebe o si]

Edere Rejang na script Rejang ruo ogologo oge.[1]  A na-eche na ihe odide ahụ dịbu tupu e webata Islam n'ógbè ahụ na narị afọ nke 12 OA, ọ bụ ezie na e depụtala akwụkwọ mbụ e depụtara n'ihe dị ka n'etiti narị afọ nke 18.  A na-ede ya na achara, mpi atụ, ogbugbo ma ọ bụ efere ọla kọpa.  Ọ bụ naanị n'oge na-adịbeghị anya ka ewepụtara mkpụrụedemede Latịn dị ka ụzọ e si ede asụsụ ahụ.

Ọmụmụ ụdaolu

[dezie | dezie ebe o si]

Mkpụrụ okwu

[dezie | dezie ebe o si]
Akpụkpọ ahụ Alveolar Palatal Velar Mkpịsị aka
Ụgbọ imi m n ɲ ŋ
Plosive/Africate
enweghị olu p t k ʔ
kwuru okwu b d ɡ
Ihe na-esiri ike s h
Ihe na-atọ ụtọ (r)
N'akụkụ l
Ihe atụ w j

A na-ahụkwa trill /r/, mana ọ bụ naanị na okwu ndị a gbazitere.[1]

Mkpụrụedemede

[dezie | dezie ebe o si]
N'ihu Central Ịlaghachi azụ
N'akụkụ i u
N'etiti e ə o
Emeghe a
Bekee Asụsụ Lebong Asụsụ Curup Asụsụ Kepahiang Asụsụ Utar
ụwa bumai
dênio
dunio
bumêi
dênio
dunio
bumêi
dênio
dunio
bumai
dênio
dunio
kpakpando bitang bitang bitang bitang
ọnwa bulên bulên bulên bulên
anyanwụ mataibilai matêibilêi matêibilêi
matoibiloi
mataibilai
ígwé ojii awên awên awên awên
Eluigwe lenget lenget lenget lenget

Mmekọahụ

[dezie | dezie ebe o si]
Bekee Asụsụ Lebong Asụsụ Curup Asụsụ Kepahiang Asụsụ Utar
nwanyị slawêi Ọrịa, ọrịa, ọkpara, ọrịa

bêa slawêi
nwoke smanêi sêbong, smanie
smanêi smanêi
okike nke atọ tayuk tayuk tayuk tayuk
Bekee Asụsụ Lebong Asụsụ Curup Asụsụ Kepahiang Asụsụ Utar
uhie miləak miləak abang miləak
ọcha putiak puteak puteah puteak
ojii məluo mələu mələa məluo
akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ ijo ijo ijo ijo
acha anụnụ anụnụ biru/blu/blau biru/blu/bləu biru/blu/bləu biru/blu/blau
ntụ abu-abu/abau abu-abu/abəu abu-abu/abəu abu-abu/abəu
oroma jingga jingga jingga jingga
odo odo ungau ungəu ungəu ungau
nchara nchara perang perang perang coklat
pink miləak mudo/miləak jamau miləak mudo/miləak jaməu miləah mudo/miləak jaməu abang mude/miləak jamau
ọlaọcha pirok pirak pirak pirak
Maroon miləak atie miləak atəi abang atəei miləak atəi

Aha nnọchiaha

[dezie | dezie ebe o si]
English Lebong Dialect Curup Dialect Kepahiang Dialect Utara Dialect
I uku

ku
uku

ku
uku

u
uku,

ku
you kumu (honour, formal)

ko (common)
kumu (honour, formal)

ko (common)
ko kumu (honour, formal)

ko (common)
we itê itê itê itê
they tobo'o tobo'o toboho tobo'o
he/she si si si si

Ọnụ ọgụgụ

[dezie | dezie ebe o si]
Ọnụ ọgụgụ Bekee Asụsụ Lebong Asụsụ Curup Asụsụ Kepahiang Asụsụ Utar
0 efu kosong nol nol nol
1 otu mee (mgbe ụfọdụ dəlai) mee (mgbe ụfọdụ dəlai) mee (mgbe ụfọdụ dikup) mee (mgbe ụfọdụ dəlai)
2 abụọ duai duəi dui duəi
3 atọ təlau tələu tələu təlau
4 anọ pat, pat pat, pat pat, pat pat, pat
5 ise ləmo ləmo ləmo ləmo
6 isii num num num num
7 asaa tujuak tojoak tojoah tojoak
8 asatọ dəlapən dəlapən dəlapən dəlapən
9 itoolu semilan semilan semilan semilan
10 iri dəpuluak dəpoloak dəpoloah dəpoloak
11 iri na otu səblas səblas səblas səblas
12 iri na abụọ duai bəlas duəi bəlas dui bəlas duəi balas
13 iri na atọ təlau bəlas tələu bəlas tələu bəlas təlau bəlas
19 iri na itoolu seilan bəlas semilan bəlas semilan bəlas semilan bəlas
20 iri abụọ duai puluak duəi poloak dui poloah duəi poloak
21 iri abụọ na otu duai puluak satu duəi poloak satu dui poloah satu duəi poloak do
50 iri ise ləmo puluak ləmo poloak ləmo poloah ləmo poloak
100 otu narị sotos sotos sotos sotos
200 narị abụọ duai otos duəi otos dui otos duəi otos
1000 otu puku səribau səribeu səribeu səribau
10,000 puku iri dəpuluak ribau dəpoloak ribəu dəpoloah ribəu dəpoloak ribau
100,000 otu narị puku sotos ribau sotos ribəu sotos ribəu sotos ribau
1,000,000 otu nde dəjuta dəjuta dəjuta dəjuta
Bekee Asụsụ Lebong Asụsụ Curup Asụsụ Kepahiang Asụsụ Utar
n'azụ bêlakang
kədong
bêlakang
kêdong
bêlakang
kêdong
bêlakang
kêdong
n'akụkụ dêpêak
pêak
dêpêak
pêak
dêpêah
pêah
saping
dêpêak
pêak
n'elu das das das das
n'ihu muko muko adep muko
n'èzí luêa luêa luêh luêa
n'ime lêm lêm lêm lêm
akụkụ iding iding iding iding
n'okpuru bêak bêak bêah bêak
n'etiti antaro antaro antaro antaro

Ihe odide ihe atụ

[dezie | dezie ebe o si]

Ihe na-esonụ bụ ihe atụ ederede na Rejang, nke Nkeji edemede 1 nke Universal Declaration of Human Rights (site na United Nations):

Kutê tun laher mêrdeka, tmuan hok-hok gik srai. Kutê nagiak-ba akêa peker ngen atêi, kêrno o kêlok-nê bêkuat-ba do ngen luyên lêm asai sêpasuak.

Gloss (okwu-okwu):

Nkeji edemede 1 - A mụrụ mmadụ niile n'onwe ya, o nwere ikike hà nhata. A na-enye ha ụzọ isi chee echiche na obi; mgbe ahụ, ha kwesịrị ịbụ enyi [nkọwa dị mkpa] na ibe ha n'ụzọ nke nwanne.
Nkeji edemede 1 - A na-amụ mmadụ niile n'efu ma ha nhata. A na-enye ha ezi uche na akọ na uche ma ha kwesịrị imekọrịta ihe n'ebe ibe ha nọ n'ime mmụọ nke ọbụbụenyi.

Ihe edeturu

[dezie | dezie ebe o si]
  1. Aichele (1984). A Fragmentary Sketch of the Rejang Language. Materials for a Rejang-Indonesian-English dictionary (Pacific Linguistics: Series D, 58.): Canberra: Research School of Pacific and Asian Studies, Australian National University.. 

Akwụkwọ

[dezie | dezie ebe o si]

Njikọ mpụga

[dezie | dezie ebe o si]
  • Richard McGinn, Archive of Materials for the Study of the Rejang of Sumatra. Archived24 Septemba 2015 naỤgbọ Mmiri Wayback