Asụsụ Rejang
Rejang | ||
---|---|---|
Spoken in: | Indonesia | |
Total speakers: | 350,000 | |
Language family: | Tustrunizit Malayo-Polynesian Greater North Borneo (?) Rejang | |
Language codes | ||
ISO 639-1: | none | |
ISO 639-2: | —
| |
ISO 639-3: | rej
| |
Note: This page may contain IPA phonetic symbols in Unicode. |
Rejang (baso Jang, baso Hejang ) bụ Asụsụ Austronesian nke Ndị Rejang na-asụkarị na mpaghara ndịda oriri nke Sumatra (Bengkulu), Indonesia. E nwere olumba ise, akara site na mpaghara ugwu ruo n'ụdị osimiri nke Bengkulu, egwu olumba Musi (Musai), olumba Lebong, olumba Kebanagung, olumba Rawas (Awes), na olumba Pesir..
Nchịkọta
[dezie | dezie ebe o si]O doro anya na Rejang adịghị nso na ndị ọzọ Malayo-Polynesian na Sumatra. McGinn (2009) kewara ya n'etiti Asụsụ Bidayuh nke Borneo, nke kacha nso na Bukar-Sadong. Dị ka isi iyi ahụ si kwuo, lashe ndị a na-ekerịta ibuli *a gaa na *ə Okwu-n'ikpeazụ, ma ọ bụ na n'agho okwu ikpeazụ ma e wezụga ndị na-agwụ na-ume velar *k, *ŋ.[1] O nwere ike ịbụ na ọ nwewe njikọ na aha Nasal a hardware ọhụrụ, mana nke ahụ bụ omume nkɔ n'oge a.[2] Robert Blust na Alexander Smith kewara Rejang dị ka nke aha Greater North Borneo (2017a, 2017b). [4][5][6]
Asụsụ
[dezie | dezie ebe o si]Rejang nwere olumba ise dị iche iche. Ndị na-asụ asụsụ ọ bụla nwere ike ikwurịta okwu n'etiti onwe ha, n'agbanyeghị ọdịiche dị iche iche na ụdaume. Asụsụ anọ nke Rejangs bụ Curup, Lebong, Kepahiang, na Utara. N'etiti olumba niile, olumba Awes bụ nke kachasị sie ike maka ndị na-asụ olumba ndị ọzọ. [citation needed]
Usoro ide ihe
[dezie | dezie ebe o si]Edere Rejang na script Rejang ruo ogologo oge.[1] A na-eche na ihe odide ahụ dịbu tupu e webata Islam n'ógbè ahụ na narị afọ nke 12 OA, ọ bụ ezie na e depụtala akwụkwọ mbụ e depụtara n'ihe dị ka n'etiti narị afọ nke 18. A na-ede ya na achara, mpi atụ, ogbugbo ma ọ bụ efere ọla kọpa. Ọ bụ naanị n'oge na-adịbeghị anya ka ewepụtara mkpụrụedemede Latịn dị ka ụzọ e si ede asụsụ ahụ.
Ọmụmụ ụdaolu
[dezie | dezie ebe o si]Mkpụrụ okwu
[dezie | dezie ebe o si]Akpụkpọ ahụ | Alveolar | Palatal | Velar | Mkpịsị aka | ||
---|---|---|---|---|---|---|
Ụgbọ imi | m | n | ɲ | ŋ | ||
Plosive/Africate |
enweghị olu | p | t | tʃ | k | ʔ |
kwuru okwu | b | d | dʒ | ɡ | ||
Ihe na-esiri ike | s | h | ||||
Ihe na-atọ ụtọ | (r) | |||||
N'akụkụ | l | |||||
Ihe atụ | w | j |
A na-ahụkwa trill /r/, mana ọ bụ naanị na okwu ndị a gbazitere.[1]
Mkpụrụedemede
[dezie | dezie ebe o si]N'ihu | Central | Ịlaghachi azụ | |
---|---|---|---|
N'akụkụ | i | u | |
N'etiti | e | ə | o |
Emeghe | a |
Okwu
[dezie | dezie ebe o si]Bekee | Asụsụ Lebong | Asụsụ Curup | Asụsụ Kepahiang | Asụsụ Utar |
---|---|---|---|---|
ụwa | bumai dênio dunio |
bumêi dênio dunio |
bumêi dênio dunio |
bumai dênio dunio |
kpakpando | bitang | bitang | bitang | bitang |
ọnwa | bulên | bulên | bulên | bulên |
anyanwụ | mataibilai | matêibilêi | matêibilêi matoibiloi |
mataibilai |
ígwé ojii | awên | awên | awên | awên |
Eluigwe | lenget | lenget | lenget | lenget |
Mmekọahụ
[dezie | dezie ebe o si]Bekee | Asụsụ Lebong | Asụsụ Curup | Asụsụ Kepahiang | Asụsụ Utar |
---|---|---|---|---|
nwanyị | slawêi | Ọrịa, ọrịa, ọkpara, ọrịa |
bêa | slawêi |
nwoke | smanêi | sêbong, smanie |
smanêi | smanêi |
okike nke atọ | tayuk | tayuk | tayuk | tayuk |
Agba
[dezie | dezie ebe o si]Bekee | Asụsụ Lebong | Asụsụ Curup | Asụsụ Kepahiang | Asụsụ Utar |
---|---|---|---|---|
uhie | miləak | miləak | abang | miləak |
ọcha | putiak | puteak | puteah | puteak |
ojii | məluo | mələu | mələa | məluo |
akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ | ijo | ijo | ijo | ijo |
acha anụnụ anụnụ | biru/blu/blau | biru/blu/bləu | biru/blu/bləu | biru/blu/blau |
ntụ | abu-abu/abau | abu-abu/abəu | abu-abu/abəu | abu-abu/abəu |
oroma | jingga | jingga | jingga | jingga |
odo odo | ungau | ungəu | ungəu | ungau |
nchara nchara | perang | perang | perang | coklat |
pink | miləak mudo/miləak jamau | miləak mudo/miləak jaməu | miləah mudo/miləak jaməu | abang mude/miləak jamau |
ọlaọcha | pirok | pirak | pirak | pirak |
Maroon | miləak atie | miləak atəi | abang atəei | miləak atəi |
Aha nnọchiaha
[dezie | dezie ebe o si]English | Lebong Dialect | Curup Dialect | Kepahiang Dialect | Utara Dialect |
---|---|---|---|---|
I | uku ku |
uku ku |
uku u |
uku, ku |
you | kumu (honour, formal) ko (common) |
kumu (honour, formal) ko (common) |
ko | kumu (honour, formal) ko (common) |
we | itê | itê | itê | itê |
they | tobo'o | tobo'o | toboho | tobo'o |
he/she | si | si | si | si |
Ọnụ ọgụgụ
[dezie | dezie ebe o si]Ọnụ ọgụgụ | Bekee | Asụsụ Lebong | Asụsụ Curup | Asụsụ Kepahiang | Asụsụ Utar |
---|---|---|---|---|---|
0 | efu | kosong | nol | nol | nol |
1 | otu | mee (mgbe ụfọdụ dəlai) | mee (mgbe ụfọdụ dəlai) | mee (mgbe ụfọdụ dikup) | mee (mgbe ụfọdụ dəlai) |
2 | abụọ | duai | duəi | dui | duəi |
3 | atọ | təlau | tələu | tələu | təlau |
4 | anọ | pat, pat | pat, pat | pat, pat | pat, pat |
5 | ise | ləmo | ləmo | ləmo | ləmo |
6 | isii | num | num | num | num |
7 | asaa | tujuak | tojoak | tojoah | tojoak |
8 | asatọ | dəlapən | dəlapən | dəlapən | dəlapən |
9 | itoolu | semilan | semilan | semilan | semilan |
10 | iri | dəpuluak | dəpoloak | dəpoloah | dəpoloak |
11 | iri na otu | səblas | səblas | səblas | səblas |
12 | iri na abụọ | duai bəlas | duəi bəlas | dui bəlas | duəi balas |
13 | iri na atọ | təlau bəlas | tələu bəlas | tələu bəlas | təlau bəlas |
19 | iri na itoolu | seilan bəlas | semilan bəlas | semilan bəlas | semilan bəlas |
20 | iri abụọ | duai puluak | duəi poloak | dui poloah | duəi poloak |
21 | iri abụọ na otu | duai puluak satu | duəi poloak satu | dui poloah satu | duəi poloak do |
50 | iri ise | ləmo puluak | ləmo poloak | ləmo poloah | ləmo poloak |
100 | otu narị | sotos | sotos | sotos | sotos |
200 | narị abụọ | duai otos | duəi otos | dui otos | duəi otos |
1000 | otu puku | səribau | səribeu | səribeu | səribau |
10,000 | puku iri | dəpuluak ribau | dəpoloak ribəu | dəpoloah ribəu | dəpoloak ribau |
100,000 | otu narị puku | sotos ribau | sotos ribəu | sotos ribəu | sotos ribau |
1,000,000 | otu nde | dəjuta | dəjuta | dəjuta | dəjuta |
Ebe
[dezie | dezie ebe o si]Bekee | Asụsụ Lebong | Asụsụ Curup | Asụsụ Kepahiang | Asụsụ Utar |
---|---|---|---|---|
n'azụ | bêlakang kədong |
bêlakang kêdong |
bêlakang kêdong |
bêlakang kêdong |
n'akụkụ | dêpêak pêak |
dêpêak pêak |
dêpêah pêah saping |
dêpêak pêak |
n'elu | das | das | das | das |
n'ihu | muko | muko | adep | muko |
n'èzí | luêa | luêa | luêh | luêa |
n'ime | lêm | lêm | lêm | lêm |
akụkụ | iding | iding | iding | iding |
n'okpuru | bêak | bêak | bêah | bêak |
n'etiti | antaro | antaro | antaro | antaro |
Ihe odide ihe atụ
[dezie | dezie ebe o si]Ihe na-esonụ bụ ihe atụ ederede na Rejang, nke Nkeji edemede 1 nke Universal Declaration of Human Rights (site na United Nations):
- Kutê tun laher mêrdeka, tmuan hok-hok gik srai. Kutê nagiak-ba akêa peker ngen atêi, kêrno o kêlok-nê bêkuat-ba do ngen luyên lêm asai sêpasuak.
Gloss (okwu-okwu):
- Nkeji edemede 1 - A mụrụ mmadụ niile n'onwe ya, o nwere ikike hà nhata. A na-enye ha ụzọ isi chee echiche na obi; mgbe ahụ, ha kwesịrị ịbụ enyi [nkọwa dị mkpa] na ibe ha n'ụzọ nke nwanne.
- Nkeji edemede 1 - A na-amụ mmadụ niile n'efu ma ha nhata. A na-enye ha ezi uche na akọ na uche ma ha kwesịrị imekọrịta ihe n'ebe ibe ha nọ n'ime mmụọ nke ọbụbụenyi.
Ihe edeturu
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ Aichele (1984). A Fragmentary Sketch of the Rejang Language. Materials for a Rejang-Indonesian-English dictionary (Pacific Linguistics: Series D, 58.): Canberra: Research School of Pacific and Asian Studies, Australian National University..
Akwụkwọ
[dezie | dezie ebe o si]- Blust (2010). "The Greater North Borneo Hypothesis". Oceanic Linguistics 49 (1): 44–118. DOI:10.1353/ol.0.0060.
- MacGinn (1982). Outline of Rejang Syntax, NUSA 14. Jakarta: Universitas Atma Jaya.
- Smith (2017). "The Western Malayo-Polynesian Problem". Oceanic Linguistics 56 (2): 435–490. DOI:10.1353/ol.2017.0021.
Njikọ mpụga
[dezie | dezie ebe o si]- Richard McGinn, Archive of Materials for the Study of the Rejang of Sumatra. Archived24 Septemba 2015 naỤgbọ Mmiri Wayback