Asụsụ Rote-Meto
Asụsụ Rote-Meto bụ obere mịg nke Ezin leiche Austronesian nke a na-asụ na Lesser Sunda Islands. Ɔka Meto a na-asũ na Timor na nna nke Rote Island.
Asụsụ
[dezie | dezie ebe o si]Meto (nke a na-akpọkwa Dawan, Atoni ma ọ bụ Timorese) bụ akara ndị yiri ya nke a na-asụ n'ụdị Indonesia Timor na-akpa Oecusse nke East Timor. Enwere ike kewaa ụdị Rote-Meto a na-asụ na Rote Island n'ịgụ abụọ, West Rote na Nuclear (ma ọ bụ East) Rote: [1]
- Ụzọ ọdịda anyanwụ: Dela-Oenale, Dengka
- Ụzọ nuklia: Ba'a, Bilbaa, Bokai, Keka, Korbafo, Landu, Lole, Oepao, Rikou, Termanu, Tii
Nchịkọta
[dezie | dezie ebe o si]Njikọ chiri anya n'etiti Meto na asụsụ Rote ka Jonker (1913) na Mills (1991) chepụtara na narị afọ nke 20.[1][2] Edwards (2018a, 2018b, 2021) mụrụ akụkọ ihe mere eme nke asụsụ Rote-Meto ma wughachi asụsụ ndị nna nna ya, Proto-Rote-Meto, dabere na ihe akaebe dị n'ime site na asụsụ Rote, yana site n'elu ala site na ịchọpụta mgbanwe fonological nke mere na Rote-Austronesian na Proto-Malayo-Polynesian. [1][2][3]
N'ịbụ ndị na-emegharị n'ụdị dị iche iche nke mpaghara okwu Rote-Meto, ụdị Meto na West Rote nwere ọtụtụ ihe ọmụmụ ha na okwu ha na-ama pastọ ihe mere eme.[1][2] Nke a na-egosi na Proto-Rote-Meto kewara na alaka, West Rote-Meto na Nuclear Rote.Templeeti:CladeN'ikpeazụ, Meto bịara na mmekọrịta chiri anya na ụdị Nuclear Rote ma nwee ụfọdụ ihe ọhụrụ na nke ikpeazụ. O yikarịrị ka, ndị na-asụ ụdị mbụ nke Meto na mbụ biri na Rote Islands na nso ndị na-ekwu okwu West Rote, mana mgbe e mesịrị n'akụkọ ihe mere eme kwagara Timor, ebe ha nọgidere na-emekọrịta ihe na ndị na-akpọ ụdị Nuclear Rote.[2]
N'ọkwa dị elu, akara Rote-Meto na ụbọchị Austronesian a na-asụrụ n'ebe ihe ncheta.[1] Edwards (2021) egwu ha na mpaghara Timor-Babar, nke ncheta Austronesian niile a na-asụrụ n'tọ sitere na Rote Island gafe Timor na Barat Daya Islands ruo Selaru (otu n'ime Tanimbar Islands). [1]
Ihe owuwu
[dezie | dezie ebe o si]Tebụl ntụnyere
[dezie | dezie ebe o si]Tebụl ntụnyere a (obere nhọrọ sitere na Edwards (2021:88-403)) na-egosi nkwekọrịta dị n'etiti asụsụ Rote-Meto, gụnyere okwu nketa yana ihe ọhụrụ Rote-meto.[1]
| Okwu ndị e ketara site na Proto-Austronesian (PAn) | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Ụgbọ mmiri nuklia (Termanu) |
West Rote (Dengka) |
Meto (Amarasi) |
Proto-Rote-Meto | PAn | Ihe ọ pụtara |
| uda | uɗan | uran | *uɗan | *quzan | 'mmiri ozuzo' |
| huni | hundi | uki | *Hundi | *ịpụta | 'banana' |
| dale-k | lala-ʔ | nana-ʔ | *dalə | *daləm | 'n'ime' |
| ledo | lelo | neno | *ledo | *qaləjaw | 'anyanwụ, ụbọchị' |
| fee | fee | fee | *ụgwọ | *bəRay | 'Nye' |
| Ihe ọhụrụ Rote-Meto | |||||
| Ụgbọ mmiri nuklia (Termanu) |
West Rote (Dengka) |
Meto (Amarasi) |
Proto-Rote-Meto | PAn | Ihe ọ pụtara |
| hoka | hoka | hoka | *hoka | - | 'ọkpụkpọ òkù' |
| lui | lui | nui | *ya onwe ya | - | 'iwepụ' |
| ndui | ndui | kui | *ndui | - | 'ịdọrọ mmiri' |
| pinu | mbinu | pinu | *mbinu | - | 'ọ bụghị' |
Mmetụta okwu sitere n'asụsụ ndị na-abụghị ndị Austronesian
[dezie | dezie ebe o si]Otu ụzọ n'ụzọ atọ nke akwụkwọ ọkọwa okwu ndị bụ isi e wu ike maka Proto-Rote-Meto ngwaọrụ na-etymon Austronesian ma ọ bụ Malayo-Polynesian a ma ama. Ụtụtụ n'ime okwu ndị a e wu nwe nwe ike na-icheghị n'asụsụ ndị nna Proto-Malayo-Polynesian na Proto-Austronesian, dị ka echichetụ prenasalized na-eme nke okwu. O ire ka, a gbaziri okwu ndị a site n'asụsụ na-ahụ nke Austronesian nke ndị bi n' rii ahụ na-asụ..[2][4]
Ihe odide
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ 1.0 1.1 1.2 1.3 Edwards (2021). Rote-Meto Comparative Dictionary. Canberra: ANU Press. Edwards, Owen (2021). Rote-Meto Comparative Dictionary (PDF). Canberra: ANU Press.
- ↑ 2.0 2.1 2.2 Edwards (2018a). "Parallel Histories in Rote-Meto". Oceanic Linguistics 57 (2): 359–409. DOI:10.1353/ol.2018.0016. Edwards, Owen (2018a). "Parallel Histories in Rote-Meto". Oceanic Linguistics. 57 (2): 359–409. doi:10.1353/ol.2018.0016. hdl:1887/67592..
- ↑ Edwards (2018b). "Top-Down Historical Phonology of Rote-Meto". Journal of the Southeast Asian Linguistics Society 11 (1): 63–90.
- ↑ Klamer. "Lexical Borrowing in Austronesian and Papuan Languages: Concepts, Methodology and Findings", in Klamer: Traces of Contact in the Lexicon: Austronesian and Papuan Studies. Leiden: Brill, 1–21. DOI:10.1163/9789004529458_002.