Gaa na ọdịnaya

Asụsụ Rotoka

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Rotokas bụ asụsụ North Bougainville nke ihe dị ka mmadụ 4,320 na-asụ na Bougainville Island na Papua New Guinea .

Central Rotokas bụ ihe a ma ama maka obere ngwa ngwa consonantal fọnịm, enweghị imi phonemic, yana maka inwe ma eleghị anya mkpụrụedemede ọgbara ọhụrụ kacha nta.

Dịka Allen na Hurd (1963) siri kwuo, e nwere olumba atọ amatara: Central Rotokas ("Rotokas Proper"), Aita Rotokas, na Pipipaia; nwere olumba ọzọ a na-asụ n'obodo Atsilima (Atsinima) nwere ọkwa edoghị anya.

fonology

[dezie | dezie ebe o si]

Olumba etiti Rotokas nwere otu n'ime ngwa ngwa ekwentị kacha nta n'ụwa. [1] : 271 Central Rotokas nwere ọdịiche ogologo ụdaume n'etiti ogologo na mkpụmkpụ, [1] : 273 mana ma ọ bụghị ya, enweghị njirimara suprasegmental pụrụ iche dị ka ụda, yana ikekwe nrụgide. [2]

Consonants

[dezie | dezie ebe o si]

Ebe Central Rotokas nwere naanị ekwentị consonantal isii, Aita Rotokas nwere itoolu; Aita na-agbakwunye imi phonemic (dịka ọmụmaatụ nke a nke obere ụzọ abụọ, /buta/ ' vs. /muta/ ' [3] : 208 ). Ngwa ahịa nwere oke n'olumba Central nwere ike ịmalite site n'ịkwatu ọdịiche ụda olu dị n'etiti imi na nke na-abụghị imi. [3] : 206 

Ọnụ imi dị na Aita na-adakọkarị plosive ndị a na-ekwu na Central (dịka "osisi" bụ emaoto na Aita na ebaoto na Central [3] : 208 ), mana plosive ndị a na-ekwu na Central nwere ike ịdekọrịta ma ọ bụ imi ma ọ bụ plosive a na-ekwu na Aita. [3] : 207 

Central Rotokas

[dezie | dezie ebe o si]

Consonants na-eme n'ebe atọ a na-ekwu okwu : bibial, alveolar, na velar, nke ọ bụla nwere ụda olu na ụdị dị iche iche na-enweghị ụda. [3] : 207 Igwe ụda olu atọ a nwere ụda olu nke ọ bụla nwere mgbanwe allophonic sara mbara, yana usoro allophonic [β, b, m], [ɾ, n, l, d] na [ɡ, ɣ, ŋ] . [1] : 274 Nke a na-eme nhọrọ nke akara maka fọnịm dịtụ aka ike. : [3] 207 

A naghị anụkarị imi imi. A ga-eji ha eme ihe mgbe ụfọdụ mgbe ndị na-ekwu okwu na-agbalị ịkpọ okwu bekee (dịka "bye-bye" ka a na-akpọ [maemae] ), ma ọ bụ mgbe ị na-agbalị iṅomi onye mba ọzọ na-asụ Rotokas (ọbụlagodi ma ọ bụrụ na onye mba ọzọ ejighị ya mee ihe). [1] : 274 

Central Rotokas
Bilabial Alveolar Velar
Enweghị olu p t k
Ekwuru b d ɡ
  • N'afọ 1960, /t/ akọwara dị ka [ts]~[s] tupu /i/ . : [1] 274 Nnyocha e mesịrị na 2000s chọpụtara na nke a abụghịzi eziokwu, ikekwe n'ihi asụsụ abụọ juru ebe niile na Tok Pisin . [3] : 207 

Aita Rotokas

[dezie | dezie ebe o si]

Olumba Aita nwere fọnịm consonant itoolu, nwere ọdịiche ụzọ atọ achọrọ n'etiti ụda olu, enweghị olu, na consonants imi. [3] : 207 

Aita Rotokas
Bilabial Alveolar Velar
Enweghị olu p t k
Ụda olu, ọnụ b d ɡ
Ụda olu, imi m n ŋ
  • /b/ varies between [b] and [β].[3]: 207 
  • /d/ is chiefly realized as [ɾ].[3]: 207 
  • /t/ is [s] before /i/.[3]: 207 

Udaume na olumba Central nwere ike ịdị ogologo ma ọ bụ mkpụmkpụ, mana olumba Aita ọ dị ka enweghị oke ogologo. [3] : 209 

N'ihu Central Azu
Mechie i ( iː ) u ( uː )
N'etiti etiti e ( eː ) o ( oː )
Mepee a ( aː )

Ọkpụkpụ

[dezie | dezie ebe o si]

Ọkpụkpụ nke Rotokas na-eji mkpụrụedemede 12 nke mkpụrụedemede Latin, na-enweghị ụda olu ma ọ bụ ligatures . Akwụkwọ ozi ndị a bụ a, e, g, i, k, o, p, r, s, t, u na v. Edere ụdaume ogologo dị ka okpukpu abụọ. Edere /t/ ka <s> tupu /i/, mana <t> n'ebe ọzọ. [4]

Edekwara Rotokas site na akara ngosi IPA maka fọnịm ya. [3] : 207 

Nchegbu eleghị anya ọ bụghị ụda ụda. [2] A na-emesi okwu ndị nwere syllable 2 ma ọ bụ 3 ike na nkeji okwu mbụ; ndị nwere 4 na-enwe nrụgide na nke mbụ na nke atọ; na ndị nwere 5 ma ọ bụ karịa na antepenultimate. Nke a gbagwojuru anya site na ụdaume ogologo, ma enwere ihe dị iche na iwu nke atọ n'etiti ụfọdụ ngwaa arụrụ. [5]

Ụtọ asụsụ

[dezie | dezie ebe o si]

  N'ụdị, Rotokas bụ a na-ahụkarị ngwaa-ikpeazụ asụsụ, nwere adjectives na ngosi nnochiaha na-ebute ụzọ aha ha na-agbanwe, na postposition na-eso ya. Ọ bụ ezie na adverbs nweere onwe ha n'usoro ha, ha na-ebute ụzọ ngwaa ahụ, dịka n'ihe atụ na-esonụ:  

Okwu okwu

[dezie | dezie ebe o si]

Ihe ndị bụ isi ahọpụtara na Rotokas:

Ihe odide ala ala peeji

[dezie | dezie ebe o si]

anya ọ bụghị ụda ụda. [1] A na-emesi okwu ndị nwere syllable 2 ma ọ bụ 3 ike na nkeji okwu mbụ; ndị nwere 4 na-enwe nrụgide na nke mbụ na nke atọ; na ndị nwere 5 ma ọ bụ karịa na antepenultimate. Nke a gbagwojuru anya site na ụdaume ogologoanya ọ bụghị ụda ụda. [1] A na-emesi okwu ndị nwere syllable 2 ma ọ bụ 3 ike na nkeji okwu mbụ; ndị nwere 4 na-enwe nrụgide na nke mbụ na nke atọ; na ndị nwere 5 ma ọ bụ karịa na antepenultimate. Nke a gbagwojuru anya site na ụdaume ogologo

  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 1.4 An abbreviated phoneme inventory | Languages of Papua New Guinea. pnglanguages.sil.org. Retrieved on 2025-02-24.
  2. 2.0 2.1 Organised Phonology Data.
  3. 3.00 3.01 3.02 3.03 3.04 3.05 3.06 3.07 3.08 3.09 3.10 3.11 3.12 The Phoneme Inventory of the Aita Dialect of Rotokas (en). ResearchGate. Archived from the original on 2023-03-23. Retrieved on 2025-02-24.
  4. Organised Phonology Data.
  5. Firchow (1973). Vocabulary of Rotokas--Pidgin--English, The Long Now Foundation, Ukarumpa: Summer Institute of Linguistics. 

Ntụaka

[dezie | dezie ebe o si]