Asụsụ Shaoxing
Olumba Shaoxing ( simplified Chinese ) bụ asụsụ Wu a na-asụ n'obodo Shaoxing karia n'etiti obodo Yuecheng na mpaghara ya. Ọ bụ olumba Wu na-anọchi anya ya nwere ọdịiche dị n'akụkụ atọ na mkpịrịsị nkwụsị a na-ekwupụta yana akwụkwọ ndekọ aha kewara na nke ọ bụla n'ime ụdị anọ nke Middle Chinese na-ekewa n'ime ndekọ elu na nke nta. N'ime Wu, a na-ekewa ya dị ka olumba Northern Wu nke mpaghara Taihu bụ nke e debere ya n'okpuru mpaghara Linshao (臨紹小片/临绍小片).
Ọ bụ ịkpọ olumba Shaoxing bụ ọkọlọtọ a ga-eji na ederede Yue opera . Ọ bụkwa asụsụ obodo Cai Yuanpei na Lu Xun nke Baihua na-ejikarị mkpụrụokwu sitere n'olumba obodo ya jupụta.
Nkesa
[dezie | dezie ebe o si]Mpaghara ime obodo dị n'ebe ugwu na ọwụwa anyanwụ gbagoro site na Dongpu (东浦) ruo Doumen (斗门) na ugwu Pingshui (平水) na mpaghara ndịda ime obodo bụ otu ihe ahụ dị na etiti obodo. N'èzí mpaghara ndị a, ndị mmadụ ka nwere ike na-asụ "olumba Shaoxing," mana enwere ọdịiche pụtara ìhè n'etiti ụdị okwu ndị a na nke obodo obodo Shaoxing. [1]
Nnyocha n'ime olumba Shaoxing
[dezie | dezie ebe o si]Olumba Shaoxing enwetala nlebara anya buru ibu na-enweghị atụ. Nnyocha e dekọrọ maka olumba dị kemgbe oge Kangxi na usoro ndị eze Qing, mgbe e nwere isi ọrụ atọ na-emeso olumba Shaoxing.
N'oge a, Chao Yuen Ren dekọtara mpaghara anọ na Shaoxing na nyocha Wu Modern (现代吴语研究). E wezụga Chao, olumba Shaoxing enwetawo nlebara anya kachasị site n'aka ọkà mmụta olumba nke China Wang Futang (王福堂) onye Shaoxinghua jiyin (绍兴话记音) 1959 bụ akwụkwọ mbụ zuru oke n'oge ọgbara ọhụrụ raara onwe ya nye n'olumba. Yang Wei (杨葳) na Yang Jun (杨浚) achịkọtala mkpụrụokwu dị nkenke, fonology na ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ndepụta okwu ibe 300 nke olumba ahụ na Shaoxing Fangyan (绍兴方言). Enwekwara otu mkpụrụokwu asụsụ bekee The phonology of Shaoxing Chinese nke Zhang Jisheng dere na obere ọrụ ndị ọzọ na Chinese.
A na-akpọkwa olumba Shaoxing na Zhejiang Fangyan Fenqu (浙江方言分区), Zhejiang Fangyanci (浙江方言词), na Shaoxingshi yanyu juan (绍兴市谚语卷). Dị ka ọ dị n'ọtụtụ ebe na China, Shaoxing na-ekpuchikwa ya na Atlas Linguistic of Chinese Dialects .
Ndepụta ụda olu
[dezie | dezie ebe o si]Mmalite
[dezie | dezie ebe o si]| Labial | Dental / Alveolar | Alveolo-Palatal | Velar | Glottal | ||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Ihu imi | m | n | ɲ | ŋ | ||
| Plosive | tenuis | p | t | k | ʔ | |
| achọsi ike | pʰ | tʰ | kʰ | |||
| kwuputara | b | d | ɡ | |||
| Mmekọrịta | tenuis | ts | tɕ | |||
| achọsi ike | tsʰ | tɕʰ | ||||
| kwuputara | dz | dʑ | ||||
| Nke na-ese okwu | enweghị olu | f | s | ɕ | h | |
| kwuputara | v | z | ʑ | ɦ | ||
| N'akụkụ | l | |||||
Agba ikpeazụ
[dezie | dezie ebe o si]Ntụaka
[dezie | dezie ebe o si]Nkọwapụta
[dezie | dezie ebe o si]n'ógbè ahụ. Oge ọchịchị ndị Russia malitere n'afọ ndị 1900, bụ nke gosipụtara mmalite nken'ógbè ahụ. Oge ọchịchị ndị Russia malitere n'afọ ndị 1900, bụ nke gosipụtara mmalite nken'ógbè ahụ. Oge ọchịchị ndị Russia malitere n'afọ ndị 1900, bụ nke gosipụtara nke
- ↑ Tu (2012). {{{title}}} (in zh). Beijing: 中国社会科学出版社, 1.
Akpọrọ ọrụ
[dezie | dezie ebe o si]