Asụsụ Suba
Kisuba, makwaara dị ka Olusuba, bụ asụsụ Bantu nke ndị Suba nke Kenya na-asụ. Asụsụ ahụ nwere usoro nhazi ọkwa dị ukwuu site na iji prefixes na-ekwu maka okike na nọmba. Agbụrụ Suba dị n'ikpere mmiri ọwụwa anyanwụ na agwaetiti nke Ọdọ Victoria na Kenya na Tanzania . Ha na agbụrụ ndị gbara agbata obi, dị ka ndị Luo, site n'alụmdi na nwunye, n'ihi ya, ọtụtụ ndị Suba na-asụ asụsụ abụọ na Dholuo . Okpukpe Suba nwere akụkọ ihe mere eme polytheistic oge ochie nke gụnyere odide nke mmụọ dị iche iche, nke mmụọ nna ochie. Mwelite asụsụ Suba na nso nso a emetụtala ọnụ ọgụgụ ndị na-asụ obodo na-abawanye kwa afọ.
Akụkọ ihe mere eme
[dezie | dezie ebe o si]Suba bụ asụsụ Africa nke ndị Sub-Saharan na-asụ n'akụkụ ọwụwa anyanwụ nke ọdọ mmiri Victoria. E hiwere ndabere azụmaahịa n'etiti narị afọ nke 19 n'etiti ndị Suba na ndị Luo, ezinụlọ buru ibu gbara agbata obi. Ka oge na-enwe mmekọrịta chiri anya, ezinụlọ abụọ ahụ wee mara omenala na omume ibe ha. N'ikpeazụ, site n'ihe ndị dị ka alụmdi na nwunye, agụmakwụkwọ, na okpukperechi, ezinụlọ abụọ ahụ ga-ejikọta wee bụrụ ndị a maara dị ka Luo-Suba. Ebe Luo bụ ọnụ ọgụgụ buru ibu, njikọ aka ahụ ga-ebelata ọchịchọ ndị mmadụ na-asụ Suba, n'ihi ya, na-ebelata ọnụ ọgụgụ ndị na-asụ asụsụ Suban. Ọtụtụ ndị na-asụ Suban ghọrọ asụsụ abụọ na Suba na Luo. N'etiti 1990s, mweghachi nke asụsụ Suba mere mgbe gọọmentị Kenya malitere ọrụ asụsụ Suba, bụ ebe ewepụtara Suba dịka isiokwu n'ụlọ akwụkwọ praịmarị Kenya. Tụkwasị na nke ahụ, a mụọla ọtụtụ ihe atụ ndị e dere ede nke asụsụ Suban site n'ihe odide okpukpe Suban oge ochie. Ihe odide ndị a na-akọwa okpukpe ọtụtụ chi nke na-akọwa mmụọ nke ndị nna ochie dị ka ndị na-echebe ezinụlọ na ala. Ka ọ dị ugbu a, Iso Ụzọ Kraịst bụ okpukpe bụ́ isi nke ndị Suban na-ekpe, bụ́ ebe n’afọ 2010, a sụgharịrị Agba Ọhụrụ n’asụsụ Suba.
Nkesa ala
[dezie | dezie ebe o si]Asụsụ Suba na ndị na-asụ ya dị n'akụkụ ọwụwa anyanwụ Africa nke ọdọ mmiri Victoria, na-ejupụta ma Kenya na Tanzania. Na mgbakwunye, ụmụ amaala Suban dị n'agwaetiti dị iche iche n'ime ọdọ mmiri Victoria. [1]
Ụtọ asụsụ
[dezie | dezie ebe o si]Ụtọ ụtọ asụsụ Suban na njirimara ya yiri asụsụ Bantu ndị ọzọ.
fonology
[dezie | dezie ebe o si]Suba, ịbụ asụsụ Bantu, nwere phonology Bantu nke a na-ahụkarị nke asụsụ Bantu ndị ọzọ. N'ozuzu, Suba nwere consonants 11 na ụdaume 7. Constant na-eme naanị na mmalite nke mkpụrụedemede, na-ekepụta usoro nke V ma ọ bụ CV. Mkpụrụokwu nwere ike iji ụdaume malite ma ọ na-adị mkpa ka akwụsị na ha mgbe niile. Mkpụrụokwu Suban nwekwara ụda abụọ dị iche iche, dị ala na nke dị elu. Akara ụda dị elu nwere nnukwu ụda olu (´), ma akara ala dị ala nwere ụda ili (`) ma ọ bụ enweghị akara ma ọlị. Ụda dị ala na-adịkarị n'asụsụ Suban. [ a chọrọ nkọwa ]
Morphology/ syntax
[dezie | dezie ebe o si]Usoro nhazi aha ya sara mbara na-eji prefixing iji akara okike na ọnụọgụgụ, n'aka nke ya na-achọpụta ma aha ahụ ọ bụ otu ma ọ bụ ọtụtụ. [2]
Otu njirimara dị mkpa nke nhazi okwu Suban bụ ike ọ nwere ịgbanwe ọnụọgụgụ na mpụtara okwu site na obere mgbanwe na prefixes okwu ha. Nganiihu nke aha na-egosi klas aha na nọmba na aha, na-eme ka aha na-enweghị prefix bụrụ ihe efu. Ọtụtụ usoro nhazi aha Bantu nwere klaasị aha 22, na-anabata ụdị otu na ọtụtụ dị ka klaasị aha abụọ dị iche iche. Kama, Suba nwere klaasị aha iri site na ijikọta ụdị otu na ọtụtụ n'ime otu klaasị aha. Myirịta dị n'ọnụ aha na prefixes na-ekpebi ihe aha bụ nke klaasị aha. Site n'ịmepụta klaasị aha pere mpe, asụsụ Suba nwere ike iji sistemu prefixing pere mpe iji gbanwee mpụtara na ọtụtụ okwu. Na mgbakwunye, aha mgbọrọgwụ pụtara nwere ike ịgbanwe dabere na nganiihu eji, nke a na-ahụ kpọmkwem na nnọchiaha. Usoro a na-emekarị maka asụsụ Suba bụ SVO, yiri Bekee na asụsụ Bantu ndị ọzọ. Adjectives na mgbọrọgwụ nọmba ga-ekwenyerịrị na klaasị aha na nọmba na aha ndị ha na-eme. [2]
Ihe atụ 1
[dezie | dezie ebe o si]| Suba noun class | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Class | Singular | Gloss | Plural | Gloss | |
| 1 | Mu-wa | o-mwana | baby | a-wana | babies |
| 2 | Mu-mi | o-muti | tree | e-miti | trees |
| 3 | n-n | e-ngoko | hen | e-ngoko | hens |
| 4 | ki-bi | e-kitabu | a book | e-bitabu | books |
| 5 | li-ma | i-toke | banana | amatoke | bananas |
| 6 | ka-bu | ka-nafu | laziness | ba-nafu | laziness |
| 7 | lu-n | o-lusuba | olusuba | ----------- | ----------- |
| 8 | gu-ga | gu-bwa | bad dog | gu-bwa | bad dog |
| 9 | ku-ma | ku-tumbula | to boast | ma-tumbula | to boast |
| 10 | tu | tu-baka | a little sheep | -------------- | ------------ |
Ihe atụ 2
[dezie | dezie ebe o si]| Mkpọaha Suba [3] | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Aha aha | Isiokwu dị iche iche | Gloss | Ọtụtụ isiokwu | Gloss | Ebumnuche otu | Gloss | Ebumnobi otutu | Gloss |
| Onye mbụ | inze | I | ifu | anyi | ifu | m | ọ bụrụ | anyi |
| Onye nke abụọ | iwu | ị | mbaria | ị | iwu | ị | muri | ị |
| Onye nke atọ | iyi | ọ | awu | ha | ekee | ya | iwo | ha |
| Onye nke atọ | iyi | ya | awu | ha | ekee | ya | iwo | ha |
| Onye nke atọ | kiri | ya | ekee | ha | ekee | ya | ekiawu | ha |
Usoro edemede
[dezie | dezie ebe o si]Usoro odide Suba gbadoro ụkwụ na mkpụrụedemede Latịn . Iji ihe odide Latịn eme ka ọ dịrị ndị Suban mfe ime Iso Ụzọ Kraịst na ịsụgharị amaokwu nke Akwụkwọ Nsọ. Sistemụ ọnụọgụgụ Suba nwekwara agbụrụ Latin ka ọ na-eji usoro dị ala iji guzobe usoro dị elu. Ebe Suba bụ otu n'ime asụsụ Bantu nke Kenya, a ka kwesịrị ịmụkwu nkọwa nke asụsụ ahụ.
Ihe atụ 1
[dezie | dezie ebe o si]| mkpụrụedemede Latin | ||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Akwa ukwu | A | B | C | D | E | F | G | H | I | J | K | L | M | N | O | P | Q | R | S | T | U | V | W | X | Y | Z |
| Lowercase | a | b | c | d | e | f | g | h | i | j | k | l | m | n | o | p | q | r | s | t | u | v | w | x | y | z |
Ihe atụ 2
[dezie | dezie ebe o si]| Suba numeral system | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Number | Reading | Meaning | Number | Reading | Meaning |
| 1 | endala | 1 | 11 | ikumi ne endala | 10+1 |
| 2 | iwiri | 2 | 12 | ikumi ni iwiri | 10+2 |
| 3 | isatu | 3 | 13 | ikumi ni isatu | 10+3 |
| 4 | ine | 4 | 14 | ikumi ni ine | 10+4 |
| 5 | itaanu | 5 | 15 | ikumi ni itaanu | 10+5 |
| 6 | mukaago | 6 | 16 | ikumi ni mukaaga | 10+6 |
| 7 | musamvu | 7 | 17 | ikumi ni musamvu | 10+7 |
| 8 | munaane | 8 | 18 | ikumi ni munaane | 10+8 |
| 9 | kienda | 9 | 19 | ikumi ná kienda | 10+9 |
| 10 | ikumi | 10 | 20 | amakumi awiri | 20 |
Ntụaka
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ "SAFEGUARDING ENDANGERED ORAL TRADITIONS IN EAST AFRICA", UNESCO REPORT. Retrieved on 2020-05-25.
- ↑ 2.0 2.1 Ochieng (2013-12-19). "A Description of the Morphosynthatic Structure of the Suba Language". Open Science Repository Language and Linguistics (open-access): e23050474. DOI:10.7392/openaccess.23050474. Ochieng, Lilian A.; Khasandi, Vicky; Mutit, James (2013-12-19). . Open Science Repository Language and Linguistics (open–access): e23050474. doi:10.7392/openaccess.23050474 (inactive 28 Jan 2025). Archived from the original on 19 April 2024.
{{cite journal}}: CS1 maint: DOI inactive as of January 2025 (link) - ↑ Solan (2012-12-06). Pronominal Reference: Child Language and the Theory of Grammar (in en). Springer Science & Business Media. ISBN 978-94-009-7004-5.