Asụsụ Suki
| Language name | ||
|---|---|---|
| Spoken in: | — | |
| Region: | — | |
| Total speakers: | — | |
| Language family: | Default | |
| Language codes | ||
| ISO 639-1: | none | |
| ISO 639-2: | — | |
| ISO 639-3: | — | |
| Note: This page may contain IPA phonetic symbols in Unicode. | ||
Suki bụ asụsụ Gogodala-Suki nke ihe dị ka mmadụ 3500 na-asụ ọtụtụ kilomita n'ime ime osimiri Fly dị na ndịda ọdịda anyanwụ Papua New Guinea .
Nchịkọta
[dezie | dezie ebe o si]A na-asụ Suki n'ụzọ bụ isi n'ime obodo isii nke Western Province : Gwaku
Suki nwere njikọ mkpụrụ ndụ ihe nketa na asụsụ atọ ndị ọzọ nke ngwaahịa Gogodala–Suki, Gogodala, Ali na Walua, mana a na-ewere ya dị ka ndị nọpụrụ iche n'ọkwa ezinaụlọ n'ime otu a.
Dị ka ọ dị n'ọtụtụ asụsụ Papuan, ọ dị ole na ole akwụkwọ ebipụtara na Suki. Ọnụ ọgụgụ mmuta na Suki bụ 5-15%, Bekee bụ asụsụ nkuzi n'ụlọ akwụkwọ na a na-asụkwa Hiri Motu .
Aha ndị ọzọ
[dezie | dezie ebe o si]A na-akpọkwa Suki dị ka Wiram ma mara ya na mbụ dị ka Nausaku, mgbe otu n'ime obodo ndị a na-asụ Suki. Obodo a adịkwaghị, mana ọ dị nso na Isala nke ugbu a.
fonology
[dezie | dezie ebe o si]Asụsụ ụda olu Suki dị nnọọ mfe. O nwere usoro ụdaume ise, dị ka ọtụtụ n'ime asụsụ ndị na-abụghị Austronesia nke Papua New Guinea. Sistemu consonant dịkwa mfe, nwere fọnịm iri na atọ. Tebụlụ dị n'okpuru depụtara fọnịm na allophone ha; a na-enye allophones n'ime akpaaka.
Consonants
[dezie | dezie ebe o si]| Labial | Alveolar | Palatal | Velar | |
|---|---|---|---|---|
| Nkwụsị | pb (β) | t (tʰ) d | k (kʰ) ɡ (ɣ) | |
| Fricatives | sz | |||
| Ọnụ imi | m | n | ||
| Ihe ruru | w | (l) | j | |
Udaume
[dezie | dezie ebe o si]| m (ɪ) (e) | ị (ʊ) | |
| ɛ (æ) | o (ɔ) | |
| a (ɑ) | ||
Ọkpụkpụ
[dezie | dezie ebe o si]A na-eji mkpụrụedemede Latin dee Suki na-enweghị ụda olu . Ọ na-esote mgbakọ Bekee nke ịde aha kwesịrị ekwesị na mkpụrụokwu mbụ nke ahịrịokwu. Ederede na-adịkarị ka n'asụsụ Bekee, n'agbanyeghị na anaghị eji akara ajụjụ na ihe mkpu. A na-eji mkpụrụedemede ndị a dee Suki: abdegikmnoprstuwy z. A na-eji mkpụrụedemede w na y ma dị ka consonants na ụdaume.
Ọmụmụ ihe ọmụmụ
[dezie | dezie ebe o si]Suki bụ asụsụ na-akpasu iwe nke ọma site na suffixing, n'agbanyeghị na agbapụtala ọnụ ọgụgụ dị nta nke prefixes. Ma aha na ngwaa nwere ike were ọnụ ọgụgụ dị ukwuu nke suffixes. Usoro okwu ọnụ bụ nke a, ebe ihe ndị dị na mpakọ bụ nhọrọ: mgbọrọgwụ ngwaa + (nsogbu ihe kpatara) + ( suffix onye-ihe) + (ntụgharị ntụgharị) + suffix tense + suffix onye-nọmba. [1] Mkpebi onye ahụ bụ nke a:
| Onye-Ihe | Onye-Ọgụgụ | |
|---|---|---|
| 1st otu | -ne | -aru |
| 2nd/3 nke otu | -ø | -eru |
| 1st otutu | -iye | -erimu |
| 2nd/3 ọtụtụ | -de | -eru |
Nkpọaha
[dezie | dezie ebe o si]Usoro nnọchiaha nke Suki bụ ihe a na-adịghị ahụkebe n'ụwa, ọ bụ ezie na ọ bụ ihe a na-ahụkarị maka asụsụ New Guinea, n'ihi na nnochiaha nke 2nd singular na 1st plural bụ nwoke idina nwoke . Dịka aha aha, nnọchiaha ahụ nwekwara ike were ọtụtụ mgbakwunye ikpe.
| Otu | Ọtụtụ | |
|---|---|---|
| Onye mbụ | ne | e |
| Onye nke abụọ | e | de |
| Onye nke atọ | u | i |
Ọnụọgụ
[dezie | dezie ebe o si]Enwere ọnụọgụ anọ dị na Suki, ọ bụ ezie na ọ bụ naanị morphemes abụọ iji gosipụta ndị a na ikekwe naanị otu n'ime ha bụ asụsụ mbụ. Voorhoeve na-ekwu na Suki yiri ka ọ gbaziri menes (abụọ) n'aka ndị Zimakani agbata obi. Ọnụọgụgụ nwekwara ike were obere mkpisi okwu ikpe.
| 1 | nimap |
| 2 | ndị mmadụ |
| 3 | nwere map |
| 4 | ndị mmadụ |
N'edemede, a na-edepụta ọnụọgụgụ otu ruo anọ, ebe a na-eji ọnụọgụ Arabic dee ọnụọgụ dị n'elu anọ.
Suki bụ asụsụ isiokwu-ihe-ngwaa (SOV).
Ntụaka
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ Voorhoeve, C.L. (1970)
Akwụkwọ akụkọ
[dezie | dezie ebe o si]- Capell, A. Nnyocha nke asụsụ New Guinea. Sydney: Mahadum Mahadum Sydney, 1969, SBN 424054205
- Capell, Arthur. Nnyocha asụsụ nke South-Western Pacific. South Pacific Commission. Akwụkwọ nka nka nke 136. Nouméa: South Pacific Commission, 1962.
- McElhanon, KA, na CL Voorhoeve, ed. Trans–New Guinea Phylum: Nchọgharị na mmekọrịta dị omimi nke mkpụrụ ndụ ihe nketa. Vol. B #16. Sydney: Mahadum Mba Ọstrelia, 1970.
- Ross, Malcolm (2005). "Mkpọaha dị ka nchọpụta mmalite maka ịchịkọta asụsụ Papuan". na Andrew Pawley, Robert Attenborough, Robin Hide, Jack Golson, eds.. Papuan pasts: omenala, asụsụ na akụkọ ndụ ndụ nke ndị na-asụ Papuan. Canberra: Pacific Linguistics. pp. 15–66. ISBN 0-85883-562-2 . OCLC 67292782
- Agba Ọhụrụ na Suki / Godte Gi Amkari Titrum Ine. Port Moresby: The Bible Society of Papua New Guinea 1981,
- Voorhoeve, CL, "Ụfọdụ ndetu na Subgroup Suki-Gogodala nke Central na South New Guinea Phylum." na Wurm, SA, na DC Laycock, ed. Ọmụmụ asụsụ Pacific na nsọpụrụ nke Arthur Capell. Vol. Usoro C #13: Mahadum Mba Ọstrelia, 1970,
- Wurm, SA, ed. Ọmụmụ asụsụ na asụsụ Mpaghara New Guinea. Vol. 1. Canberra: Mahadum Mba Ọstrelia, 1977,