Asụsụ Taabwa
Ọdịdị
Asụsụ Taabwa
| Obere ụdị nke | Sabi, Mambwe-Lungu language |
|---|---|
| Mba/obodo | Democratic Republic of the Congo, Zambia |
| Ụmụ amaala ka | Tanganyika Province, Luapula Province, Northern Province |
| Usoro ederede | Latin script |
| Ọkwa asụsụ Ethnologue | 5 Na-etolite |
Taabwa (Ichitaabwa; a na-akpọkwa "Kitabwa" ma na-asụ "Tabwa"), ma ọ bụ Rungu (Malungu), bụ Asụsụ Bantu nke mba Congo na mba Zambia nke ọkara nde mmadụ na-asụrụ.
Hụkwa
[dezie | dezie ebe o si]- Taabwa Twa
Ebemsịbia
[dezie | dezie ebe o si]- [Ihe e dere n'ala ala peeji] Nchịkọta asụsụ nke asụsụ Shila, Nkuba Bukongolo-Lac Moëro. Akwụkwọ edemede a na-eji putaghi, Mahadum Lubumbashi, DRC. Enwere ya ebe a
- Kavimbwa, Pierre Mutono 2002. Akụkụ nke Phonologie na Morphologie nke Kitaabwa (M41a): Ụzọ Structuralist. Akwụkwọ edemede a na-eji putaghi, Mahadum Lubumbashi, DRC. Enwere ya ebe a
- Ntambo, Mwamba 1984. Akụkụ Spatio-Temporels na Kitaabwa (M41). Akwụkwọ edemede a na-eji putaghi, Mahadum Lubumbashi, DRC. Enwere ya ebe a
- Rwakazina, Alphonse-Marie 1966. Nchịkọta asụsụ nke asụsụ Taabwa: Phonologie na Morphologie. Unpublished thesis, Mahadum Lovanium, Faculty of Philosophy and Letters, DRC.
- Tumbwe, Kasoro 1979. Ndị France gbazitere na Taabwa. Akwụkwọ edemede a na-eji putaghi ebipụta, Institut Supérieur Pédagogique de Kisangani, DRC. Enwere ya ebe a
- [Ihe e dere n'ala ala peeji] 1907. Akwụkwọ ọkọwa okwu Kitabwa-French na French -Kitabwa. [Ihe e dere n'ala ala peeji] Brussels: Tervuren Enwere ya ebe a