Gaa na ọdịnaya

Asụsụ Taabwa

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Asụsụ Taabwa
asụsụ, modern language
Obere ụdị nkeSabi, Mambwe-Lungu language Dezie
Mba/obodoDemocratic Republic of the Congo, Zambia Dezie
Ụmụ amaala kaTanganyika Province, Luapula Province, Northern Province Dezie
Usoro ederedeLatin script Dezie
Ọkwa asụsụ Ethnologue5 Na-etolite Dezie

Taabwa (Ichitaabwa; a na-akpọkwa "Kitabwa" ma na-asụ "Tabwa"), ma ọ bụ Rungu (Malungu), bụ Asụsụ Bantu nke mba Congo na mba Zambia nke ọkara nde mmadụ na-asụrụ.

  • Taabwa Twa

Ebemsịbia

[dezie | dezie ebe o si]
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Nchịkọta asụsụ nke asụsụ Shila, Nkuba Bukongolo-Lac Moëro. Akwụkwọ edemede a na-eji putaghi, Mahadum Lubumbashi, DRC. Enwere ya ebe a
  • Kavimbwa, Pierre Mutono 2002. Akụkụ nke Phonologie na Morphologie nke Kitaabwa (M41a): Ụzọ Structuralist. Akwụkwọ edemede a na-eji putaghi, Mahadum Lubumbashi, DRC. Enwere ya ebe a
  • Ntambo, Mwamba 1984. Akụkụ Spatio-Temporels na Kitaabwa (M41). Akwụkwọ edemede a na-eji putaghi, Mahadum Lubumbashi, DRC. Enwere ya ebe a
  • Rwakazina, Alphonse-Marie 1966. Nchịkọta asụsụ nke asụsụ Taabwa: Phonologie na Morphologie. Unpublished thesis, Mahadum Lovanium, Faculty of Philosophy and Letters, DRC.
  • Tumbwe, Kasoro 1979. Ndị France gbazitere na Taabwa. Akwụkwọ edemede a na-eji putaghi ebipụta, Institut Supérieur Pédagogique de Kisangani, DRC. Enwere ya ebe a
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] 1907. Akwụkwọ ọkọwa okwu Kitabwa-French na French -Kitabwa. [Ihe e dere n'ala ala peeji] Brussels: Tervuren Enwere ya ebe a