Gaa na ọdịnaya

Asụsụ Tamang

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Language name
Spoken in: — 
Region:
Total speakers:
Language family: Default
Language codes
ISO 639-1: none
ISO 639-2:
ISO 639-3:
Ndị agbụrụ Nepal ahọpụtara; <span id="mwGQ" style="color:#660000;">Bhotia</span>, <span id="mwGw" style="color:#660000;">Sherpa</span>, <span id="mwHQ" style="color:#660000;">Thakali</span>, <span id="mwHw" style="color:green;">Gurung</span>, <span id="mwIQ" style="color:#ff6600;">Kirant</span>, <span id="mwIw" style="color:#ff6600;">Rai</span>, <span id="mwJQ" style="color:#ff6600;">Limbu</span>, Nepal Bhasa, <span id="mwKQ" style="color:#ffcc33;">Pahari</span>, <span id="mwKw" style="color:#333366;">Tamang</span> (rịba ama na Kulu Rodu (Kulung) ókèala na-ehie ụzọ akara dị ka Tamu/Gurung Territories na map a)

Tamang ( Devanagari : तामाङ; tāmāng ) bụ okwu ejikọtara ọnụ na ụyọkọ olumba Tibeto-Burman a na-asụkarị na Nepal, Sikkim, West Bengal ( Darjeeling ) na North-Eastern India . Ọ gụnyere Eastern Tamang, Northwestern Tamang, Southwestern Tamang, Eastern Gorkha Tamang na Western Tamang . Myirịta lexical n'etiti Eastern Tamang (nke a na-ewere dị ka nke kachasị ama) na asụsụ Tamang ndị ọzọ dịgasị n'etiti 81% na 63%. Maka ntụnyere, a na-eme atụmatụ myirịta lexical n'etiti Spanish na Portuguese na 89%.

Ethnologue kewara Tamang n'ime ụdị ndị a n'ihi enweghị nghọta.

  • Eastern Tamang : 759,000 na Nepal (2000 WCD). Ọnụ ọgụgụ ndị bi na mba niile: 773,000. Sub-olumba bụ ndị a.
    • Mpụ-East Tamang (Sailung Tamang)
    • Central-Eastern Tamang (Temal Tamang)
    • Southwwest Tamang (Kath-Bhotiya, Lama Bhote, Murmi, Rongba, Sain, Tamang Gyoi, Tamang Gyot, Tamang Lengmo, Tamang Tam)
  • Western Tamang : 323,000 (2000 WCD). Sub-olumba bụ ndị a.
    • Trisuli (Nuwakot)
    • Rasuwa
    • Olumba ugwu ọdịda anyanwụ nke Western Tamang (Dhading) — nọ na-enwe koodu ISO dị iche iche, jikọtara ya na tdg na 2023. [1] Ọnụọgụ mmadụ 55,000 (ọnụọgụ 1991). A na-ekwu okwu na etiti ugwu ugwu nke Nuwakot District, Bagmati Province .
    • Olumba ndịda ọdịda anyanwụ nke Western Tamang
  • Eastern Gorkha Tamang : 4,000 (2000 WCD). Sub-olumba bụ ndị a.
    • Kasigaon
    • Kerounja

Asụsụ Tamang bụ asụsụ Sino-Tibet a kacha asụ na Nepal.

Nkesa ala

[dezie | dezie ebe o si]

Ethnologue na-enye ozi ọnọdụ ndị a maka ụdị Tamang.

Eastern Tamang

  • Bagmati Province : Bhaktapur District, Chitwan District, Dolkha District, Kathmandu District, Kavrepalanchok District, Lalitpur District, Makwanpur District, n'ebe ọwụwa anyanwụ Nuwakot District, Ramechhap District, Sindhuli District na ọdịda anyanwụ Sindhupalchowk District.
  • Mpaghara No. 1 : Okhaldhunga District, ọdịda anyanwụ Khotang District na Udayapur District

Ndịda ọdịda anyanwụ Tamang

  • Mpaghara Bagmati : Chitwan District, South Dhading District, ọdịda anyanwụ na ugwu ọdịda anyanwụ mpaghara Kathmandu na ugwu ọdịda anyanwụ Makwanpur District.
  • Mpaghara Nke 2 : Mpaghara Bara, Mpaghara Parsa na Mpaghara Rautahat

Western Tamang

  • Bagmati Province : Western Nuwakot District, Rasuwa District, na Dhading District
  • Ebe etiti ugwu nke Nuwakot District, Bagmati Province ( Northwestern Tamang )
  • mpaghara ugwu ọwụwa anyanwụ Sindhupalchok, Mpaghara Bagmati : Bhote Namlan, na Bhote Chaur, n'akụkụ osimiri Trishuli n'ebe ọdịda anyanwụ n'akụkụ osimiri Budhi Gandaki.
  • Northwestern Makwanpur District, Bagmati Province : Phakel, Chakhel, Khulekhani, Markhu, Tistung na Palung
  • North Kathmandu District, Bagmati Province : Jhor, Thoka, na Gagal Phedi

Eastern Tamang

  • ndịda na ọwụwa anyanwụ nke Jagat, Northern Gorkha District, Gandaki Province

Ụtọ asụsụ

[dezie | dezie ebe o si]

Ụfọdụ njirimara ụtọ asụsụ nke asụsụ Tamang gụnyere:

  • Usoro usoro okwu nke SOV
  • Ojiji nke postposition ;
  • The genitives na- eso aha;
  • ajụjụ okwu medial ;
  • Ọ bụ asụsụ na-enweghị isi ;
  • CV, CVC, CCV, V, CCVC;

Asụsụ Tamang bụ ụda olu .

fonology

[dezie | dezie ebe o si]

Consonants

[dezie | dezie ebe o si]
N'ihu Azu
Mechie i iː u uː
N'etiti eeː o oː
Mepee a aː

Ụda anọ na-eme ka ọdịda dị elu [â], etiti-elu larịị [á], Ọkwa etiti-ala [à], dị obere [ȁ] .

Usoro edemede

[dezie | dezie ebe o si]

Edere asụsụ Tamang na prakriti .

Ntụaka

[dezie | dezie ebe o si]

asụsụ Tupí-Guaraní na ndị na-asụ otu asụsụ ma ọ bụ karịa na-abụghị Tupí-Guaraní. na-

  1. Change Request Documentation: 2022-001. ISO 639-3. SIL International. Retrieved on 27 January 2023.

Akwụkwọ akụkọ

[dezie | dezie ebe o si]
  • Perumalsamy, P. 2009 “Asụsụ Tamang” na nyocha asụsụ

nke India: Sikkim mpịakọta I, New Delhi: Office of Registrar General India, pp: 388-455 https://censusindia.gov.in/census.website/data/LSI

  • Hwang, Hyunkyung (2019). "Laryngeal contrast and tone in Tamang: an analysis based on a new set of Tamang data". Journal of the Phonetic Society of Japan 23: 41–50. DOI:10.24467/onseikenkyu.23.0_41. 

Njikọ mpụga

[dezie | dezie ebe o si]