Gaa na ọdịnaya

Asụsụ Tatar nke Siberia

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Siberian Tatar (Себертатарца, Sebertatartsa) is a Turkic language spoken by about 140,000 people[1]na Western Siberia, Russia, bụ isi na mpaghara Tyumen, Novosibirsk, Omsk, Tomsk na Kemerovo Oblast, kamakwa na Sverdlovsk Oblast. Dị ka Marcel Erdal si kwuo, n'ihi àgwà ya pụrụ iche, a pụrụ iwere Siberia Tatar dị ka àkwà mmiri dị n'etiti asụsụ Kipchak na Siberian Turkic.

Asụsụ

[dezie | dezie ebe o si]

Asụsụ Tatar nke Siberia nwere olumba atọ: Tobol-Irtysh, Baraba ma ọ bụ Tsanakül na Tom ma ọ bụ Umar-Tom. Dịka D. G. Tumasheva si kwuo, olumba Baraba dị nso na olumba ndịda nke Altai, Kyrgyz ma nwee nnukwu myirịta na asụsụ Chulym, Khakas, Shor, na Tuvan. N'uche ya, olumba Tomsk dị nso na Altai na asụsụ ndị yiri ya. Asụsụ nta nke Tevriz nke olumba Tobol-Irtysh na-ekerịta ihe dị mkpa na asụsụ Siberian Turkic, ya bụ, Altai, Khakas na Shor.

Ọ bụ ezie na Gabdulkhay Akhatov bụ onye Volga Tatar, o tinyere aka n'ịmụ banyere ihe ndị dị na asụsụ Tatar Siberia nke ndị Siberia, ndị Tatar Siberia. N'akwụkwọ ya bụ "Ala Asụsụ nke Ndị Tatar Siberian West" (1963), Akhatov dere gbasara ndị Tatar Siberian Tobol-Irtysh, otu ndị Tatar Siberian ọdịda anyanwụ, bụ ndị bi na Omsk na Tyumen Oblasts.

N'ọrụ ya "Dialect of the West Siberian Tatars" (1963) Gabdulkhay Akhatov dere banyere ịkwaga Tobol-Irtysh Tatars Tyumen na Omsk. N'inye nyocha zuru oke nke usoro ụdaolu, ihe mejupụtara okwu na nhazi ụtọ asụsụ, onye ọkà mmụta sayensị kwubiri na asụsụ nke ndị Tatar Siberia bụ asụsụ dị iche, e kewara ya n'asụsụ atọ ma ọ bụ otu n'ime asụsụ Turkic kachasị ochie. Prọfesọ G. Akhatov kpọrọ asụsụ Siberian Tatar nke Tyumen na Omsk Oblasts nke West Siberian Tatars, ebe asụsụ Baraba na Tom Tatars kpọrọ asụsụ nke East Siberian Tatards.

Ụfọdụ ọrụ na-eme ka ọdịiche dị n'etiti asụsụ atọ a kpọtụrụ aha n'elu, na-ekewa ha dị ka ndị a: [2]

  • Obodo Tobol-Irtysh Obusikwu Tyumen Obusikpu (Tyumensky District, Yalutorovsky District, na Nizhnetavdinsky District of Tyumenoblast) Obusiku Tobol Obusik (Tobolsky District, Vagaysky District, Yarkovsky District ofTyumen Oblast) Obosikwu Zabolotny Obusikyu Obusik, Obusikikwu Obusik
    • Asụsụ Tyumen (Tyumensky District, Yalutorovsky District, na Nizhnetavdinsky District nke Tyumen Oblast)
    • Obere asụsụ Tobol (Tobolsky District, Vagaysky District, Yarkovsky District of Tyumen Oblast) Eastern Tobol (tokuz-Uvat) ụdị (Vagaysky District)
      • Ụdị Tobol nke Ọwụwa Anyanwụ (Tokuz-Uvat) (Vagaysky District)
    • Obere asụsụ Zabolotny (Tobolsky District na Nizhnetavdinsky District nke Tyumen Oblast)
    • Tevriz (Kurdak, Kurtak) sub-dialect (Tevrizsky District, Ust-Ishimsky District, Znamensky District of Omsk Oblast, tinyere ụfọdụ ebe obibi na Tyumen Oblast's Vagaysky District)
    • Asụsụ Tara (Tarsky District, Bolsherechensky District, Kolosovsky District nke Omsk Oblast)
  • Asụsụ Baraba (nke a na-asụ n'ala Baraba niile)
  • Asụsụ Tom Eushtino-Chatsk (Tomsky District, Tomsk Oblast) Asụsụ Orsk Chat (Kolyvansky District, Novosibirsk Oblast), Kalmak (Yurginsky District, Kemerovo Oblast)
    • Eushtino-Chatsk (Tomsky District, Tomsk Oblast) Orsk Chat sub-dialect (Kolyvansky District, Novosibirsk Oblast).
      • Asụsụ Orsk Chat (Kolyvansky District, Novosibirsk Oblast)
    • Kalmak (Yurginsky District, Kemerovo Oblast)

Asụsụ Baraba na Tom nke asụsụ Siberian Tatar bụ nke Kyrgyz-Kipchak nke asụsụ Turkic, tinyere Kyrgyz, Southern Altai, Teleut, na Telengit. Asụsụ Tobol-Irtysh bụ nke Kipchak-Nogai nke asụsụ Turkic, nke gụnyekwara Nogai, Karagash, asụsụ steppe nke Crimean Tatar, Kazakh, Karakalpak, na asụsụ Kipchak nke Uzbek.[2]

Ọmụmụ ụdaolu

[dezie | dezie ebe o si]

Mkpụrụedemede

[dezie | dezie ebe o si]
N'ihu Ịlaghachi azụ
unrounded <small id="mweQ">gbara gburugburu</small> unrounded <small id="mwfg">gbara gburugburu</small>
N'akụkụ na /i/ Ọ bụ /y/ na /u/
N'etiti e /e/ өø//ø/ ы /ɤ/ banyere /o/
Emeghe na /æ/ na /a/

Mkpụrụ okwu

[dezie | dezie ebe o si]
Bilabial Alveolar Post-alveolar<br id="mwqA"> Velar Uvular
Ụgbọ imi m / m//m/ н /n/ (ng /ŋ/) __ibo__ N'ihi ya, ọ bụ n'ihi na/ɴ/
Plosive p /p/ t /t/ na /k/ қ /q/
Ihe na-esiri ike b /β/ site na /s/ ш /ʃ/ g /ɣ/ ғ /ʁ/
Africate ц /t͡s/
Ihe na-atọ ụtọ r /r/
Ihe atụ na /w/ л /l/ й /j/

/ŋ/ nwere ike ịbụ allophone nke /z/.

Mkpụrụ akwụkwọ

[dezie | dezie ebe o si]

Mkpụrụ akwụkwọ Siberian Tatar na ịkpọpụta IPA: [3]

Akwụkwọ ozi Nkwupụta Ihe edeturu
A na [a]
Ọ bụ na [æ]
B b [b]; [β]
N'ime [v]; [w]
G g [ɡ]; [ɣ]
Ғ ғ [ɣ]
D [d]
E [e] Ọzọkwa n'okwu ndị e si n'ụgbọ mmiri nweta na Russia[je]
ё [jo] Naanị n'okwu ndị a gbazitere na Russia
J [ʒ]; [ʑ]
Z [z]
Na na [i]
Y й [j]
K na [k]
Қ қ [q]
L [l]
M m [m]
N'ihi ya [n]
Nkwupụta [ŋ]; [[
Banyere [ʊ̞]; [o]
Ihe ndị ọzọ [œ]
P [p]
R [r]
Site na [s]
T. [t]
N'ime ya [u]; [w] Ihe atụ nke na-eme ụda abụọ ahụ: ọ - [ul]; pu - uaqıt [waqıt]
Ugboro ole na ole [y]; [w] Ihe atụ nke ime ụda abụọ ahụ: күреү - küreü [kyrew]
F [f]
H x [χ]
C. [t͡s]
Onye ọ bụla [tʃ]; [tɕ]
Sh [ʃ]; [ɕ]
Щ щ [ɕɕ] Naanị n'okwu ndị a gbazitere na Russia
Ъ ъ [-] Naanị n'okwu ndị a gbazitere na Russia
Ọ bụ [ɤ]; [ɯ]
Ọ dị [ʲ] Naanị n'okwu ndị a gbazitere na Russia
E E. [e] Naanị na mbido okwu
Yu [ju] Naanị n'okwu ndị a gbazitere na Russia
Mụ onwe m [ja] Naanị n'okwu ndị a gbazitere na Russia

Edemsibia

[dezie | dezie ebe o si]

Akwụkwọ

[dezie | dezie ebe o si]
  • Сагидуллин (2008). {{{title}}} (in ru). Тюмень: Искер. ISBN 9785875911293. 
  • Сагидуллин (2014). {{{title}}} (in ru). Тюменский дом печати. ISBN 9785875912368. 
  • Сагидуллин (2010). (in ru, sty). Тюмень: Мандр и Ка. ISBN 978-5930204414. 

Njikọ mpụga

[dezie | dezie ebe o si]

Templeeti:Turkic languages