Gaa na ọdịnaya

Asụsụ Tedim

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Asụsụ Tedim
asụsụ, modern language
obere ụdị nkeKuki-Chin Dezie
mba/obodoNdia, Myanmar Dezie
ụmụ amaala kaAssam, Manipur, Mizoram, Sagaing Region, Chin State Dezie
Ọkwa asụsụ Ethnologue5 Na-etolite Dezie

 

Asụsụ Tedim bụ asụsụ Tibeto-Burman a na-asụkarị na mpaghara ndịda Indo-Burmese . Ọ bụ asụsụ ala nna nke ebo Tedim nke ndị Zomi, yana ụdị olumba ahaziri ahazi na-ejikọta site na olumba Sukte na Kamhau. Ọ bụ asụsụ ngwaa nke isiokwu-ihe, na mmegide na-eso ngwaa. Ọ bụ asụsụ Paite nwere nghọta.

Akụkọ ihe mere eme

[dezie | dezie ebe o si]

Zomi bụ asụsụ mbụ Pau Cin Hau, onye ndu okpukpe dịrị ndụ site na 1859 ruo 1948. Ọ chepụtakwara logographic ma mechaa mee ka mkpụrụedemede dị mfe maka ihe odide na Zomi.

fonology

[dezie | dezie ebe o si]

Enwere ike ịkọwa ụda olu Zomi dị ka (C)V(V)(C)T n'usoro, ebe C na-anọchite anya consonant, V na-anọchi anya ụdaume, T na-anọchi anya ụda olu, na mbodo na-ejikọta nhọrọ nke syllable. [1]

Consonants

[dezie | dezie ebe o si]
Labial Alveolar Alveolo -<br id="mwKQ"><br><br><br> palatal Velar Glottal
Na-egbu egbu /



Mmekọrịta
enweghị olu p t k ʔ
achọsi ike tɕʰ ( kʰ )
kwuputara b d ɡ
Nke na-ese okwu enweghị olu f s x h
kwuputara v z
Ihu imi m n ŋ
Odika l
  • Enwere ike ịnụ ihe dị ka [j, w] dị ka allophone nke ụdaume /i̯, u̯/ n'ime diphthongs.
  • /x/ nwekwara ike ịnụ dị ka ihe nkwụsị velar na-achọsi ike [kʰ] na mgbanwe efu.
N'ihu Central Azu
Mechie i iː u uː
N'etiti ɛɛː ɔ ɔː
Mepee a aː
Diphthong
N'ihu Central Azu
Mechie i̯ i̯a ui̯ uːi̯ u̯a
N'etiti ei̯ ɛːi̯ eu̯ ɛːu̯ oi̯ ɔːi̯
Mepee ai̯ aːi̯ au̯ aːu̯
  • Ụda /ɛ, ɔ/ nwere ike inwe obere allophone nke dị nso karịa [e, o]. [2]

Ntụaka

[dezie | dezie ebe o si]
  1. Proposal to Encode the Pau Cin Hau Alphabet in ISO/IEC 10646. unicode.org. Retrieved on 15 September 2023.
  2. Otsuka (2014). Tiddim Chin. Toshihide Nakayama and Noboru Yoshioka and Kosei Otsuka (eds.), Grammatical Sketches from the Field: Tokyo: Research Institute for Languages and Cultures of Asia and Africa (ILCAA), Tokyo University of Foreign Studies., 109–141.