Gaa na ọdịnaya

Asụsụ Terêna

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Terena
Etelena
A mụrụ ya  Brazil
Ógbè Mato Grosso do Sul
Agbụrụ Ndị Terena
Ndị na-asụ asụsụ ala
16,000 (2006)[1] 
Arawak
  • Ndịda
    • Bolivia-Parana
      • Terena
Koodu asụsụ
ISO 639-2 ter
ISO 639-3 N'ụzọ dị iche iche:ter - Terenagqn - Kinikinao & Guaná - Chané
  
  
  
Glottolog tere1279
ELP Terena
  Guana (Brazil) [2]

Ndị Brazil 15,000 na-asụ Terena ma ọ bụ Etelena. Asụsụ ahụ nwere akwụkwọ ọkọwa okwu na ụtọ asụsụ edere ede.[3]Ọtụtụ ndị Terena nwere ikike Portuguese dị ala. A na-asụ ya na Mato Grosso do Sul. Ihe dị ka 20% bụ ndị gụrụ akwụkwọ n'asụsụ ha, 80% gụrụ akwụkwọ na Portuguese. [citation needed]

Terêna nwere syntax na-arụ ọrụ-akwụsi ike na ngwaa-ihe-isiokwu dị ka usoro okwu ndabara. [4]

Ụdị dị iche iche

[dezie | dezie ebe o si]

Terêna nwere ụdị anọ: Kinikinao, Terena kwesịrị ekwesị, Guaná, na Chané. A na-ewere ụdị ndị a mgbe ụfọdụ ka asụsụ dị iche iche . Carvalho (2016) egosila na ha anọ bụ otu asụsụ.[5] Naanị Terena kwesịrị ekwesị ka a ka na-ekwu.

Mmekọrịta asụsụ

[dezie | dezie ebe o si]

Terena malitere na Northwestern Chaco . N'ihi ya, enwere ike ịhụ ọtụtụ okwu mgbazinye Northern Guaicuruan na Terena .

Enwekwara ọtụtụ okwu nbinye Tupi-Guarani na Terena na asụsụ Arawakan ndịda.[6]

Ọmụmụ ụdaolu

[dezie | dezie ebe o si]

Mgbochiume

[dezie | dezie ebe o si]
Akpụkpọ ahụ Alveolar Palatal Velar Mkpịsị aka
Plosive enweghị olu p t (tʃ) k ʔ
Nri ᵐb ⁿd ᵑɡ
Ihe na-esiri ike enweghị olu s ʃ h
Nri ⁿz ⁿʒ
Ụgbọ imi m n (ɲ)
Tap ɾ
N'akụkụ l (ʎ)
Ihe atụ v-no-generated-contents="true" id="mwqw" lang="und-Latn-fonipa" typeof="mw:Transclusion">w ~ v j

/w, ʃ, n, l/ nwere ike ịnụ mgbe niile dị ka [v, tʃ, ɲ, ʎ].[7]

Ụdaume

[dezie | dezie ebe o si]
N'ihu Central Ịlaghachi azụ
Elu i. Ọ bụ:iː (ɨ) u ũ uː
N'etiti e ẽ eː o.oː
ɛ ɛː Ọ bụ n'afọ ka a na-akpọ ɔː
Ala Dị Ala a na-akpọ aː

A na-anụ [ɨ] dị ka allophone nke /i/.[8]

  • Asụsụ Ogbi nke Terena

Ntụaka

[dezie | dezie ebe o si]
  1. Terena at Ethnologue (18th ed., 2015) (subscription required)
    Kinikinao & Guaná at Ethnologue (18th ed., 2015) (subscription required)
    Chané at Ethnologue (18th ed., 2015) (subscription required)
  2. Endangered Languages Project data for Guana (Brazil).
  3. Butler (1979). Aprenda Terêna, Vol. 1 (in pt). Summer Institute of Linguistics. 
  4. Rosa (2010). Aspectos morfológicos do terena (Aruák), 71–72. Retrieved on 2024-05-26. 
  5. Carvalho (2016-03-10). "Terena, Chané, Guaná and Kinikinau are one and the same language:: setting the record straight on southern Arawak linguistic diversity" (in pt). LIAMES: Línguas Indígenas Americanas 16 (1): 39–57. DOI:10.20396/liames.v16i1.8646165. ISSN 2177-7160. 
  6. Carvalho, Fernando O. de. Tupi-Guarani Loanwords in Southern Arawak: Taking Contact Etymologies Seriously Templeeti:Webarchive.
  7. Silva (2013). Estudo Lexicografico da Lingua Terena. Araraquara: Universidade estadual paulista julio de mesquita filho. 
  8. Nascimento (2012). Aspectos Gramaticais da Língua Terena. 

Templeeti:Languages of BrazilTempleeti:Arawakan languages