Asụsụ Tetserret
Tetseret (Tin-Sert) bụ asụsụ Western Berber nke agbụrụ Ait-Awari na Kel Eghlal Tuareg nke ọgbakọ Akoubounou (Akabinu) na Niger na-asụ. Mpaghara isi okwu a dị n'etiti Abalak, Akoubounu na Shadwanka.[2] Ụdị dị iche iche nke Kel Eghlal na-asụ ka a na-akpọ taməsəɣlalt. A na-eji Tamasheq dakọtara šin-sart / šin-sar / tin-sar n'akwụkwọ ụfọdụ ochie.[3] Nghọta ama ama n'etiti ụfọdụ Ait-Awari na-enweta aha tet-serret, yana Tamasheq dakọtara šin-sart, site na okwu pụtara '(asụsụ) nke Sirte'.[4]
Asụsụ
[dezie | dezie ebe o si]Tetseret bụ otu n'ime asụsụ Berber ikpeazụ a ghọtara dị ka ihe dị iche. N'ihe dị ka afọ 1981, Bernus mesoro Tetseret dị ka olumba nke Tuareg. ụfọdụ isi mmalite ọbụna na-agbagwoju ya anya na asụsụ Northern Songhay. na ụfọdụ akwụkwọ mbụ gbagwojuru ya anya na asụsụ Northern Songhay.
Tetseret bụ naanị asụsụ Berber dị ndụ iji soro Zenaga nke Mauritania kerịta ọtụtụ mgbanwe ụda.. [7] O nwekwara okwu ndị na-abụghị Tuareg a na-ahụ n'asụsụ Berber ndị ọzọ. Dịka ọmụmaatụ, afagan (nwoke) yiri Shilha na Central Atlas Tamazight nke Morocco; ayddid (akpa akpụkpọ ewu maka mmiri) yiri Ghadames nke Libya; na awdoš (ox) na-echeta Hassaniya Arabic.
Ndị niile na-asụ Tetseret bụ asụsụ abụọ n'asụsụ Tawellemmet, nke emetụtala asụsụ ha. [9] N'ihe dị ka n'afọ 2011, a naghịzi agwa Tetseret na ụmụaka, ya mere ọ dị ka ọ dị ize ndụ.[10]
Asụsụ ahụ nwere ọkwa ụfọdụ n'ime obodo ya, dị ka ngwá ọrụ nke ịgbasa okpukpe, dịka ọ bụ 'ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ mmehie ịghara ikwu ya', Asụsụ ahụ nwere ugwu ụfọdụ n'obodo ya, dịka ngwá ọrụ iji gbasaa okpukpere chi, dịka 'ọ fọrọ nke nta ka ọ bụrụ mmehie ịghara ikwu ya' ọ na-esiri ike ịtụle ọnụọgụ ndị na-asụ 'ezi', n'ihi na ọ bụ nnukwu ihere na-adịghị ekwu ya n'ime obodo, na-eduga na ndị na-aza ajụjụ na-ekwubiga okwu ókè banyere asụsụ ha. [11][9]
Akwụkwọ
[dezie | dezie ebe o si]- Drouin, Jeannine 1984. Ihe ọhụrụ nke sociolinguistics Tuareg. Asụsụ ndịda Naijiria, tamasaghlalt. Paris Groupe Linguistique d'Études Chamito-Sémitiques, G.L.E.C.S.,XXIV-XXVIII (1979-1984), Geuthner, peeji nke 507-520.
- Khamed Attayoub, Abdoulmohamine. Okwu nke njem n'etiti ndị Tuareg Ayttawari Seslem. Ihe ole na ole na-asụ asụsụ teterrét. Na ed. H. Claudot-Hawad, Voyager site n'echiche nke onye na-akwagharị akwagharị. Paris: Éditions Paris-Méditérranée, peeji nke 159-166.