Gaa na ọdịnaya

Asụsụ Touo

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Asụsụ Touo
asụsụ, modern language
Mba/obodoSolomon Islands Dezie
Ụmụ amaala kaWestern Province Dezie
Nhazi ọnọdụ8°34′48″S 157°18′0″E Dezie
Ụdị asụsụlanguage isolate Dezie
Usoro ederedeLatin script Dezie
Ọkwa asụsụ Ethnologue6a Vigorous Dezie
Map

 

Asụsụ ezinụlọ nke Solomon Islands

A na-asụ asụsụ Touo, nke a makwaara dị ka Baniata ( Mbaniata ) ma ọ bụ Lokuru, n'akụkụ ndịda Rendova Island, nke dị na mpaghara ọdịda anyanwụ nke Solomon Islands .

A na-ahụkarị Touo ka ọ bụ onye otu ezinụlọ Central Solomons, n'agbanyeghị na Glottolog na-ewere ya dị ka ihe dịpụrụ adịpụ . Pedrós (2015) jiri nlezianya na-atụ aro Lavukaleve dịka onye kacha nso na Touo. Ọtụtụ n'ime asụsụ ndị gbara ya gburugburu na Touo so na obere otu Oceanic nke ezinụlọ asụsụ Austronesia .

A na-akpọ asụsụ Touo mgbe ụfọdụ asụsụ Baniata ( Mbaniata ) ma ọ bụ asụsụ Lokuru, na-eso obodo abụọ kacha ukwuu na-asụ asụsụ ahụ. [1] Okwu Touo sitere na ethnonym nke ndị na-asụ Touo na-eji ezo aka n'onwe ha.

fonology

[dezie | dezie ebe o si]

Consonants

[dezie | dezie ebe o si]

Touo consonants bụ: [2] : 869 

Touo nwere ụdaume isii na ụdaume ise siri ike.

Udaume
N'ihu Azu
Nsogbu Lax Nsogbu Lax
Elu ḭ ⟨ ḭ ⟩ i ⟨ ⟩ ṵ ⟨ ṵ ⟩ u ⟨ ⟩
N'etiti ḛ ⟨ ḛ ⟩ e ⟨ ⟩ o̰ ⟨ ⟩ o ⟨ ⟩
Dị ala a̰ ⟨ ⟩ a ⟨ ⟩ ɔ

Ụfọdụ ụzọ abụọ pere mpe na-egosi ọdịiche ụdaume ụda na-esighị ike na Touo: [2]

Lax vs. Ụdaume dị egwu
Lax Nsogbu
Ọkpụkpụ Gloss Ọkpụkpụ Gloss
e okporo uzo Lua error in Module:Unicode_data at line 483: attempt to index field 'scripts' (a boolean value). oven
avo ubi a̰vo anọ
ua WHO? Lua error in Module:Unicode_data at line 483: attempt to index field 'scripts' (a boolean value). rie
isi obere Lua error in Module:Unicode_data at line 483: attempt to index field 'scripts' (a boolean value). ura

Ụtọ asụsụ

[dezie | dezie ebe o si]

Usoro okwu na Touo bụ SOV . [2]

Touo nwere okike anọ. [2]

  • nwoke
  • nke nwanyi
  • neuter I (generic)
  • neuter II (ụfọdụ osisi)

Naanị na ụfọdụ paradigms nke otu nọmba nwere ike ịmata neuter I na II.

Touo na-amata ọnụọgụ anọ. [2]

  • otu
  • abuo
  • gụpụtara (ya bụ, akọwapụtara ọnụ ọgụgụ; enwere ike iji ma ọnụọgụ ole na ole ma ọ bụ ọtụtụ)
  • edeghị aha (ya bụ, akọwapụtaghị ọnụ ọgụgụ; ejiri maka ọnụọgụ karịrị atọ)
  • Asụsụ Tetepare

Ihe ndetu

[dezie | dezie ebe o si]
  1. Tryon (1983). Solomon Islands languages: an internal classification, Pacific Linguistics Series C - No. 72. Canberra: Pacific Linguistics. DOI:10.15144/PL-C72. ISBN 978-0-85883-292-3. 
  2. 1 2 3 4 5 Stebbins (2018). "The Papuan languages of Island Melanesia", in Palmer: The Languages and Linguistics of the New Guinea Area: A Comprehensive Guide, The World of Linguistics. Berlin: De Gruyter Mouton, 775–894. ISBN 978-3-11-028642-7. Stebbins, Tonya; Evans, Bethwyn; Terrill, Angela (2018). "The Papuan languages of Island Melanesia". In Palmer, Bill (ed.). The Languages and Linguistics of the New Guinea Area: A Comprehensive Guide. The World of Linguistics. Vol. 4. Berlin: De Gruyter Mouton. pp. 775–894. ISBN 978-3-11-028642-7.
  • Paradaịsc nwere nchịkọta abụọ nke ihe Arthur Cappell ( AC1, AC2 ) gụnyere ihe asụsụ Touo.

Ntụaka

[dezie | dezie ebe o si]
  • Dunn (2005). "Vernacular Literacy in the Touo Language of the Solomon Islands". Current Issues in Language Planning 6 (2): 239–250. DOI:10.1080/14664200508668283. 
  • Terrill (2003). "Orthographic design in the Solomon Islands: The social, historical, and linguistic situation of Touo (Baniata)". Written Language & Literacy 6 (2): 177–192. DOI:10.1075/wll.6.2.03ter.