Gaa na ọdịnaya

Asụsụ Tuareg

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Asụsụ Tuareg
macrolanguage, modern language, language subfamily
Obere ụdị nkeBerber languages Dezie
Mba/obodoMali, Niger, Algeria, Libya, Burkina Faso Dezie
Usoro ederedeLatin script, Tifinagh, Arabic alphabet Dezie
Òtù na-achịkwa asụsụDirection Nationale de l'Alphabétisation Fonctionnelle et de la Linguistique Appliquée Dezie
Ọkwa asụsụ UNESCO2 vulnerable Dezie

 

Tuareg asụsụ bụ otu asụsụ na olumba Berber nwere njikọ chiri anya. Ndị Tuareg Berber na-asụ ha n'akụkụ buru ibu nke Mali, Niger,Algeria, Libya, na Burkina Faso, nwere ndị na-ekwu okwu ole na ole, ndị Kinnin, na Chad.[1]

Olumba Tuareg so na South Berber na mgbe ụfọdụ a na-ewere ya dị ka otu asụsụ (dịka ọmụmaatụ site na Karl-Gottfried Prasse ). A na-eji mgbanwe ụda ole na ole mara ha nke ọma (karịsịa na-emetụta mkpọpụta z na h mbụ). Ụdị ndị Tuareg bụ ndị na-adịghị ahụkebe n'ụzọ ụfọdụ; ha na-ejigide ụdaume abụọ dị mkpụmkpụ ebe asụsụ Northern-Berber nwere otu ma ọ bụ nke ọ bụla, ma nwee oke nrịanrịa nke okwu mgbazinye Arabic karịa ọtụtụ asụsụ Berber. [ a chọrọ nkọwa ]

A na-edekarị asụsụ Tuareg n'ụdị mkpụrụedemede Tifinagh . Otú ọ dị, a na-ejikarị edemede Arabic eme ihe na mpaghara ụfọdụ (ma ọ dị kemgbe oge ochie), ebe script Latin bụ ọrụ na Mali na Niger[ a chọrọ nkọwa ]

Nkewa nke ntakiri

[dezie | dezie ebe o si]

  Ndị na-ekwu okwu Tin Sert (Tetserret) na-akọwapụta dị ka Tuareg, mana asụsụ a bụ Western Berber .

Ọkpụkpụ

[dezie | dezie ebe o si]

Enwere ike iji script Tifinagh (Libyco-Berber) oge ochie dee asụsụ Tuareg, script Latin ma ọ bụ nke Arabic . Mmemme mmuta nke mba Mali DNAFLA ewepụtala ụkpụrụ maka mkpụrụedemede Latịn, nke a na-eji emezigharị na Prasse's Lexique na mmemme mmuta gọọmentị na Burkina, ebe na Niger ejiri usoro dị iche. Enwekwara ụfọdụ mgbanwe na Tifinagh na n'edemede Arabic. [ 5 ]

Achọtala ojiji mbụ nke edemede Tifinagh na nka nkume na n'ili dị iche iche. N'ime ndị a bụ ili ncheta afọ 1,500 nke Tuareg matriarch Tin Hinan, bụ ebe a chọtara ihe odide Tifinagh n'otu mgbidi ya. [1]

Amachibidoro ojiji Tifinagh ugbu a ka ọ bụrụ ịde usoro anwansi, na-ede n'ọbụ aka mgbe achọrọ ịgbachi nkịtị, yana n'edemede leta. [2] Ndị ebo na-etinye aka na mmụta islam na-ejikarị eme ihe n'asụsụ Arabik, mana amachaghị maka mgbakọ ya. [3]

fonology

[dezie | dezie ebe o si]

Usoro ụdaume gụnyere ụdaume ogologo ise, /a, e, i, o, u/ na ụdaume abụọ dị mkpụmkpụ, /ə, ă/ (na ibe a, /ă/ a na-eji anọchi anya IPA [æ] ). Ụfọdụ n'ime ụdaume ahụ nwere ụda olu mepere emepe nke na-eme ozugbo tupu consonants na-ekwusi ike, dabere na mgbanwe olumba. Allphones ndị a gụnyere [ɛ] maka /e/ na /i/ (n'agbanyeghị /i/ nwere ike ghara imeghe), [ɔ] maka /o/ na /u/ (n'agbanyeghị /u/ nwere ike ghara imeghe), na [ă] maka /ə/ . [ 17 ] Karl Prasse rụrụ ụka na /e/ na-alaghachi na Proto-Berber, ebe /o/ sitere na /u/. Ihe akaebe atụnyere na-egosi na /ə/ na-enweta site na njikọta nke Proto-Berber */ĭ/ na */ŭ/.

Sudlow na-eji ụdaume were were klaasị "semivowels" /w, j/, wee detuo diphthongs ndị a nwere ike ime: /əw/ (> [u]), /ăw/, /aw/, /ew/, /iw/, /ow/, /uw/, /iw/, /ow/, /uw/, /əj/ (> [i]), /j /j/ij/, /aj/, /e, /j. [ 19 ]

Consonants

[dezie | dezie ebe o si]

Ndepụta nke consonant yiri nke ukwuu nke Arabic: ụda olu dị iche; uvulars, pharyngeal (nke a na-akpọkarị emphatics) /tˤ/, /lˤ/, /sˤ/, /dˤ/, /zˤ/ ; na-achọ ka akwara pharynx gbakọọ ma na-emetụta ịkpọpụta ụdaume na-esote, na enweghị olu bilabial plosive . [ 22 ]

Nkwụsị glottal abụghị ụda ụda. Ọ na-apụta na mmalite nke ụdaume-mbụ okwu iji mejupụta ebe consonant mbụ dị n'usoro mkpụrụokwu (lee n'okpuru), ọ bụ ezie na ọ bụrụ na okwu a na-ebute ụzọ na okwu na-agwụ na consonant, ọ na-eme njikọ kama. Nkebiokwu-ikpeazụ /a/ na-esotekwa ụda ụda glottal nkwụsị . [ 23 ]

Gemination dị iche. [ 24 ] Dịkarịa /ɣɣ/ na-aghọ [qː], /ww/ na-aghọ [ɡː], na /dˤdˤ/ na-aghọ [tˤː] . [ 24 ] /q/ na /tˤ/ na-karịsịa geminate. Na mgbakwunye, na Tadɣaq /ɡ/ na-abụkarị geminate, mana na Tudalt singleton /ɡ/ nwere ike ime. [ 24 ]

Nkwekọrịta olu na-eme, yana consonant nke mbụ na-ewere olu nke abụọ (dịka /edˤkăr/ > [etˤkăr] ). [ 25 ]

Mbelata ụyọkọ tụgharịrị okwu/morpheme-ikpeazụ /-ɣt, -ɣk/ banye [-qː] na /-kt, -ɟt, -ɡt/ banye [-kː] (dịka /tămaʃăɣt/ > [tămaʃăq] 'Tamasheq' [ ndetu 2 ] ). [ 26 ]

phonotactics

[dezie | dezie ebe o si]

Nhazi mkpụrụokwu bụ CV(C)(C), gụnyere glotal stops (lee n'elu). [ 23 ]

Suprasegmentals

[dezie | dezie ebe o si]

Nchegbu na-emegiderịta onwe ya nwere ike ime na akụkụ nke ngwaa. [ 17 ]

Ndịiche olumba

[dezie | dezie ebe o si]

Olumba dị iche iche nwere ngwa ngwa ngwa ngwa dị iche iche. Enwere ike ịza ajụjụ ụfọdụ n'ime ndịiche ndị a. Dịka ọmụmaatụ, Proto-Berber *h na-efukarị na Ayer Tuareg, ebe a na-echekwa ya n'ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ọnọdụ ọ bụla na Mali Tuareg. Olumba Iwellemmeden na Ahaggar Tuareg dị n'etiti ọnọdụ ndị a. [ 27 ] [ 28 ] Consonant Proto-Berber *z na-apụta n'ụzọ dị iche na olumba dị iche iche, mmepe nke na-egosipụta ruo n'ókè ụfọdụ n'aha olumba. Achọpụtara ya dị ka h na Tamahaq (Tahaggart), dị ka š na Tamasheq na dị ka z dị mfe na olumba Tamajaq Tawallammat na Tayart. Na abụọ ikpeazụ, * z na-aghọta dị ka ž n'ihu palatal ụdaume, na-akọwa ụdị Tamajaq . Na Tawallammat na karịsịa Tayart, ụdị palatalization a anaghị ejide onwe ya na z . N'olumba ndị a, eze n'ozuzu na-ada ụda tupu /i/ na /j/ . Dịka ọmụmaatụ, a na-akpọ tidət [tidʲət] na Tayart.

Ndịiche ndị ọzọ nwere ike ị nwetaghachi n'ụzọ dị mfe na ibiri. Dịka ọmụmaatụ, agbaziwo pharyngeal Arabic ħ na ` yana okwu mbinye ego Arab site n'olumba ndị ọkachamara na mmụta Islam ( Maraboutic ). Olumba ndị ọzọ na-eji x na ɣ dochie ħ na ʻotu n'otu.

Ụtọ asụsụ

[dezie | dezie ebe o si]

Usoro usoro okwu bụ isi na Tuareg bụ ngwaa–isiokwu–ihe . Enwere ike ịchịkọta ngwaa n'ime klaasị morphological iri na itoolu; Enwere ike ịkọwa ụfọdụ n'ime klaasị ndị a n'usoro n'usoro. Ngwaa na-ebu ozi gbasara isiokwu nke ahịrịokwu n'ụdị akara aha. Ọ dịghị mfe adjectives dị na Tuareg asụsụ; A na-akọwapụta echiche adjentival site n'iji ngwa ngwa ikwu na-akpọkarị 'participle'. Asụsụ Tuareg emetụtala asụsụ Northern Songhay dị ka Sawaq, ndị na-asụ ya bụ omenala Tuareg mana na-asụ Songhay; mmetụta a na-agụnye isi okwu phonology na mgbe ụfọdụ ụtọ asụsụ yana ọtụtụ okwu mgbazinye ego.

Tamasheq na-ahọrọ usoro VSO; otu o sila dị o nwere nhazi okwu-okwu (dị ka n'asụsụ ogbi nke America, Hibru ọgbara ọhụrụ, Japanese na Russian), na-enye ohere ka ebu ụzọ tinye echiche ahụ e mesiri ike, ma ọ bụ isiokwu ma ọ bụ ihe, nke ikpeazụ na-enye mmetụta dị ka nke Bekee. [ 30 ] Sudlow na-eji ihe atụ ndị a, ihe niile na-egosipụta echiche bụ "Ndị ikom anaghị esi nri porridge" (e na-egosi Sudlow's schwa):

meddăn wăr sekediwăn ăsink SVO
wăr sekediwăn meddăn ăsink VSO
ăsinkwăr ti-sekediwăn meddăn 'Porridge, men don't cook it.'
wădde meddăn a isakădawăn ăsink 'It isn't men who cook porridge.'
meddăn a wăren isekediw ăsink 'Men are not those who cook porridge.'

Ọzọ dị ka Japanese, a na-eji "pronoun/particle 'a' na nkebi ahịrịokwu na-esonụ iji weta aha na nkebiokwu na mmalite maka imesi ike," ihe owuwu nke a pụrụ iji mesie ọbụna ihe nke prepositions. [ 31 ] Ihe atụ Sudlow (s na-egosi palato-alveolar fricative na-enweghị olu):

essensăɣ enăle 'I bought millet.'
enăle a essensăɣ 'It was millet that I bought.'

Ihe nrịbama ihe na-apụtaghị ìhè na-ewere ụdị i/y na Tudalt na e/y na Tadɣaq. [ 32 ]

Ọmụmụ ihe ọmụmụ

[dezie | dezie ebe o si]

Dị ka mgbọrọgwụ na ụkpụrụ, ma ọ bụ asụsụ templaịt, mgbọrọgwụ atọ n'otu n'otu (base consonant bases) bụ nke a na-ahụkarị na Tamasheq. Niels na Regula Christiansen na-eji mgbọrọgwụ ktb (ide) iji gosipụta njikọ akụkụ emechara gara aga:

Mgbakwunye isiokwu Tamasheq [ 33 ]
otu otutu
Onye mbụ ...-ăɣ n-...
Onye nke abụọ t-...-ăd t-...-ăm
Onye nke atọ M y-... t-...-măt
F t-... ...-ăn
Ụdị nsonye,



ya bu "onye..."
M y-...-ăn ...-năt
F t-...-ăt ...-nen
Conjugation of k-t-b 'write'[4]
Person Singular Plural
1st Templeeti:Interlinear Templeeti:Interlinear
2nd (m) Templeeti:Interlinear Templeeti:Interlinear
(f) Templeeti:Interlinear
3rd (m) Templeeti:Interlinear Templeeti:Interlinear
(f) Templeeti:Interlinear Templeeti:Interlinear

Nkwekọrịta ọnụ na ojiji nke akụkụ; Tamasheq na-eji anọ, dịka Sudlow depụtara:

  1. Zuru oke: omume zuru oke
  2. Stative: "State na-adịgide adịgide dị ka nsonaazụ na-aga n'ihu nke mmemme emechara."
  3. Ezughị okè: omume n'ọdịnihu ma ọ bụ omume nwere ike ime, "a na-ejikarị ngwaa na-egosipụta mmetụta, mkpebi ma ọ bụ echiche," enwere ike iji "'ad'" (akpụkpọ ya na "'a-'" na prepositions).
  4. Cursive: omume na-aga n'ihu, na-emekarị ihe.
akụkụ
Ngwaa Zuru oke/dị mfe zuru oke Stative/na-akpa ike zuru oke Na-ezughị okè/dị mfe zuru oke ezughị okè nke cursive/na-akpa ike
zgr izgr izgr
'Ọ pụrụ' 'Ọ pụọ'
bdd ibd ibd
'O biliri' 'O biliri (ya mere o guzoro ọtọ)'
ekkeɣ hebu ekkêɣ hebu
'Agara m ahịa' 'Aga m aga ahịa'
lmd ad elmedăɣ Tămasăq lammădăɣ Tămasăq
'M ga-amụ Tamasheq' 'Ana m amụ Tamasheq'
a-dd-as aseka
'Ọ ga-abịarute (ebe a) echi'
iwan tattănăt alemmoZ
'Ehi na-eri ahịhịa'
ăru tasăɣalăɣ siha
'M na-arụbu ọrụ n'ebe ahụ'

A na-egosipụta iwu na ọnọdụ dị mkpa, nke na-eme ka ọ bụrụ ụdị nke akụkụ ahụ na-ezughị okè, ọ gwụla ma a ga-emeghachi omume ahụ ugboro ugboro ma ọ bụ gaa n'ihu, na nke a na-ahọrọ akụkụ nke cursive. [ 35 ]

Ọgụgụ ọzọ

[dezie | dezie ebe o si]

Akwụkwọ akụkọ

[dezie | dezie ebe o si]
  • Bouchiche, Lamara. (1997) Langues et litteratures berberes des sitere na nos jours. Bibliographie internationale et systematique. Paris: Ibis Press.
  • Chaker, Salem, ed. (1988) Etudes touaregues. Bilan des recherches en Sciences sociales. Travaux et Documents de iREMAM no. 5. Aix-en-Provence: IREMAM/LAPMO.
  • Leupen, AHA (1978) Akwụkwọ akụkọ des populations touaregues: Sahara et Soudan centraux. Leiden: Afrika Studiecentrum .

Akwụkwọ ọkọwa okwu

[dezie | dezie ebe o si]
Peeji 247 nke Dictionnaire Touareg–Français nke 1951, na-egosipụta aka ọdịde ọma nke De Foucauld tinyere nkọwa zuru ezu nke ' osisi ụlọikwuu' na usoro iwu ụlọ ntu ndị ọzọ nke Kel Aggar .
  • Charles de Foucauld (1951–1952) Akwụkwọ ọkọwa okwu touareg–francais . 4 vol. Paris: Imprimerie Nationale de France. [mbipụta facsimile mgbe anwụchara (onye edemede dec. 1916); olumba nke Hoggar, ndịda Algeria]
  • Jeffrey Heath (2006) Akwụkwọ ọkọwa okwu tamachek–anglais–Français . Paris: Karthala. [na-ekpuchi olumba nke ugwu Mali]
  • Motylinski, A. (1908). Grammaire, dialogues et dictionnaire touaregs . Alger: P. Fontana.
  • Karl-G Prasse, Ghoubeid Alojaly na Ghabdouane Mohamed, (2003) Dictionnaire touareg–francais (Niger) . Edegharịrị mbipụta nke abụọ; 2 vol. Copenhagen: Museum Tusculanum Press, Mahadum nke Copenhagen. [1st mbipụta 1998; na-ekpuchi olumba abụọ nke Northern Republic of Niger]

Asụsụ asụsụ

[dezie | dezie ebe o si]
  • Christiansen, Niels, na Regula. "Ụfọdụ njirimara ngwaa morphology nke Tadaksahak." Akwụkwọ ọrụ SIL Electronic. 2002. Ụlọ ọrụ SIL International. Disemba 2, 2007 < .
  • Hanoteau, A. (1896) Essai de grammaire de la langue tamachek' : refermant les principes du langage parlé par les Imouchar' ou Touareg . Alger: A. Jourdan.
  • Galand, Lionel. (1974) 'Mmalite grammaticale'. Na: Petites Soeurs de Jesus, Contes touaregs de l'Air (Paris: SELAF), p. 15–41.
  • Heath, Jeffrey. 2005. Grammar nke Tamashek (Tuareg nke Mali) . (Mouton Grammar Series.) na Hague: Mouton de Gruyter.
  • Prasse, Karl G. (1973) Manuel de grammaire touaregue (tahaggart) . 4 vol. Copenhagen.
  • Ag Erless, Mohamed (1999) "Il n'y a qu'un soleil sur terre". Contes, ilu na devinettes des Touaregs Kel-Adagh. Aix-en-Provence: IREMAM.
  • Aghali-Zakara, Mohamed & Jeannine Drouin (1979) Omenala touarègues nigériennes. Paris: Harmattan.
  • Albaka, Moussa & Dominique Casajus (1992) Poésies et chant touaregs de l'Ayr. Tandis qu'ils dorment tous, je dis mon chant d'amour . Paris: Harmattan.
  • Alojaly, Ghoubeïd (1975) Ǎttarikh ən-Kəl-Dənnəg – Histoire des Kel-Denneg. Copenhagen: Akademisk Forlag.
  • Casajus, Dominique (1985) Peau d'Âne et autres contes touaregs . Paris: Harmattan.
  • Chaker, Salem & Hélène Claudot & Marceau Gast, eds. (1984) Ederede touaregs en prose de Charles de Foucauld et. A. de Calassanto-Motylinski. Aix-en-Provence: Édisud.
  • Na-egwu touaregs. Recueillis na traduits nke Charles de Foucauld. Paris, Albin Michel, 1997
  • Foucauld, Charles de (1925) Poésies touarègues. Olumba de l'Ahaggar. Paris: Leroux.
  • Lettres ma ọ bụ marabout. Ozi touaregs ma ọ bụ Père de Foucauld . Paris, Belin, 1999
  • Heath, Jeffrey (2005) Tamashek Ederede sitere na Timbuktu na Kidal . Usoro asụsụ Berber. Cologne: Koeppe Verlag
  • Louali-Raynal, Naïma & Nadine Decourt & Ramada Elghamis (1997) Littérature orale touarègue. Contes na ilu. Paris: Harmattan.
  • Mohamed, Ghabdouane & Karl-G. Prasse (1989) Poèmes touarègues de l'Ayr. 2 vol. Copenhagen: Akademisk Forlag.
  • Mohamed, Ghabdouane & Karl-G. Prasse (2003) əlqissǎt ən-təməddurt-in – Le récit de ma vie. Copenhagen: Museum Tusculanum Press.
  • Nicolaisen, Johannes, na Ida Nicolaisen. The Pastoral Tuareg: Ecology, Culture, and Society. Vol. 1,2. New York: Thames na Hudson, Inc, 1997. 2 mpịakọta.
  • Nicolas, Francis (1944) Folklore Twareg. Poésies et Chansons de l'Azawarh. BIFAN VI, 1–4, p. 1–463.

Isiokwu asụsụ

[dezie | dezie ebe o si]
  • Cohen, David (1993) 'Racines'. Na: Drouin & Roth, ed. À la croisée des études libyco-berbères. Mélanges na-enye Paulette Galand-Pernet na Lionel Galand (Paris: Geuthner), 161–175.
  • Kossmann, Maarten (1999) Essai sur la phonologie du proto-berbère . Köln: Rüdiger Köppe.
  • Prasse, Karl G. (1969) A propos de l'origine de h touareg (tahaggart) . Copenhagen.

Ntụaka

[dezie | dezie ebe o si]
  1. Briggs (February 1957). "A Review of the Physical Anthropology of the Sahara and Its Prehistoric Implications". Man 56: 20–23. DOI:10.2307/2793877. 
  2. Penchoen (1973). Tamazight of the Ayt Ndhir. Los Angeles: Undena Publications. 
  3. Orthography in a plurigraphic society: the case of Tuareg in Niger. Archived from the original on May 3, 2008.
  4. Christiansen & Christiansen 2002, p. 5.

Akwụkwọ akụkọ

[dezie | dezie ebe o si]

 

Njikọ mpụga

[dezie | dezie ebe o si]