Gaa na ọdịnaya

Asụsụ Tukang Besi

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Tukang Besi bụ Asụsụ Austronesian nke otu ụzọ n'ụzọ anọ nke ndị na-asụ na Tukangbesi Islands na ndị na-eme ememme Sulawesi na Indonesia.  A na-eji Tukang Besi pidgin eme ihe n'ahụ.[1]

Ọmụmụ ụdaolu

[dezie | dezie ebe o si]

Asụsụ dị n'ebe ugwu nke Tukang Besi nwere ike ise iri na ise na ụzọume ise.[1]  Ọ na- egwuregwu nke na- mgbaàmà na ndị nke abụọ nke na nke ikpeazụ.  Asụsụ ahụ nwere ikeume abụọ, nke a na-ahụ ahụkebe n'asụsụ ụwa.  coronal plosives na /s/ nwere ndị yiri ibe ha nke na-arụ ọrụ dị ka phonemes dị iche iche.

Tukang Besi (asụsụ ugwu) ụdaume[2]
Bilabial Ezé / Alveolar
Velar Mkpịsị aka
Ụgbọ imi m n ŋ
Plosive ala dị larịị p b (d̪) k ɡ ʔ
tupu ịlụ di ma ọlị mp mb n̪t̪ n̪d̪ ŋk ŋɡ
Implosive ɓ ɗ̪
Ihe na-esiri ike ala dị larịị β s (z) h
tupu ịlụ di ma ọlị n̪s̪
Ihe na-atọ ụtọ r
N'akụkụ
Mkpụrụedemede ụdaume nke Tukang Besi

Ihe odide:

  • /b/ na-apụta naanị na okwu ndị a gbazitere agbazitere, mana ọ dị iche na /ɓ/
  • [d] na [z] abụghị phonemic ma na-apụta naanị dị ka allophones nke /dʒ/, nke na-apụtara naanị na okwu mgbazinye.

Orthography

[dezie | dezie ebe o si]

Mkpụrụedemede

[dezie | dezie ebe o si]
  • a - [a/ɐ]
  • e - [ɛ/e]
  • i - [i/ɪ]
  • o - [ma ọ bụ]
  • u - [ɯ/u]

Mkpụrụ okwu

[dezie | dezie ebe o si]
  • b - [ɓ/ʔɓ/ʔb/β]
  • b̠ - [b]
  • c - [t͡ʃ]
  • d - [ɗ̪]
  • d̠ - [d/d͡ʒ/z]
  • g - [g/ Qatar/ʔ Qatar/ɣ]
  • h - [h/h]
  • j - [d͡ʒ]
  • k - [k/c]
  • l - [l̪]
  • m - [m]
  • mb - [mb]
  • mp - [mp]
  • n - [n]
  • nd - [n̪d̪]
  • ns - [n̪s̪]
  • nt - [n̪t̪]
  • ng - [ŋ]
  • qill - [ŋɡ]
  • ngk - [ŋk]
  • nj - [n̪d̪]
  • p - [p]
  • r - [r]
  • s - [s]
  • t - [t̪]
  • w - [w]
  • ' - [ʔ]

Asụsụ

[dezie | dezie ebe o si]

Tukang Besi okike ma ọ bụ nọmba.  Ọ bụ ergative-absolutive.

Tukang Besi nwere oge mgbanwe n'ọdịnihu, nke a na-egosi na prefix, mana enweghị oge gara aga.

Usoro okwu

[dezie | dezie ebe o si]

Tukang Besi na-eji ngwaa-ihe-ihe okwu usoro, nke ndị Fiji na-ike.  ka ọtụtụ nwera Austronesian, ọ prepositions, mana ọ na-etinye adjectives, genitives, nadeterminers n'azụ aha.  Ebe na-egosi nke-ehi saịtị na njedebe nke ahụ. [3]

Ihe odide

[dezie | dezie ebe o si]
  1. Donohue (1996). "Some trade languages of insular South-East Asia and Irian Jaya", in Wurm: Atlas of Languages of Intercultural Communication in the Pacific, Asia, and the Americas. Berlin: Mouton de Gruyter, 713–716. 
  2. Donohue (1999). "Tukang Besi", Handbook of the International Phonetic Association. Cambridge University Press, 151–53. ISBN 0-521-65236-7. 
  3. Dryer, Matthew S. (2013). Language Tukang Besi. The World Atlas of Linguistic Structures Online. Leipzig: Max Planck Institute for Evolutionary Anthropology. Retrieved on 27 February 2021.

Ịgụ ihe ọzọ

[dezie | dezie ebe o si]