Asụsụ Tukang Besi
Tukang Besi bụ Asụsụ Austronesian nke otu ụzọ n'ụzọ anọ nke ndị na-asụ na Tukangbesi Islands na ndị na-eme ememme Sulawesi na Indonesia. A na-eji Tukang Besi pidgin eme ihe n'ahụ.[1]
Ọmụmụ ụdaolu
[dezie | dezie ebe o si]Asụsụ dị n'ebe ugwu nke Tukang Besi nwere ike ise iri na ise na ụzọume ise.[1] Ọ na- egwuregwu nke na- mgbaàmà na ndị nke abụọ nke na nke ikpeazụ. Asụsụ ahụ nwere ikeume abụọ, nke a na-ahụ ahụkebe n'asụsụ ụwa. coronal plosives na /s/ nwere ndị yiri ibe ha nke na-arụ ọrụ dị ka phonemes dị iche iche.
| Bilabial | Ezé / Alveolar |
Velar | Mkpịsị aka | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Ụgbọ imi | m | n | ŋ | |||||
| Plosive | ala dị larịị | p | b | t̪ | (d̪) | k | ɡ | ʔ |
| tupu ịlụ di ma ọlị | mp | mb | n̪t̪ | n̪d̪ | ŋk | ŋɡ | ||
| Implosive | ɓ | ɗ̪ | ||||||
| Ihe na-esiri ike | ala dị larịị | β | s | (z) | h | |||
| tupu ịlụ di ma ọlị | n̪s̪ | |||||||
| Ihe na-atọ ụtọ | r | |||||||
| N'akụkụ | l̪ | |||||||

Ihe odide:
- /b/ na-apụta naanị na okwu ndị a gbazitere agbazitere, mana ọ dị iche na /ɓ/
- [d] na [z] abụghị phonemic ma na-apụta naanị dị ka allophones nke /dʒ/, nke na-apụtara naanị na okwu mgbazinye.
Orthography
[dezie | dezie ebe o si]Mkpụrụedemede
[dezie | dezie ebe o si]- a - [a/ɐ]
- e - [ɛ/e]
- i - [i/ɪ]
- o - [ma ọ bụ]
- u - [ɯ/u]
Mkpụrụ okwu
[dezie | dezie ebe o si]- b - [ɓ/ʔɓ/ʔb/β]
- b̠ - [b]
- c - [t͡ʃ]
- d - [ɗ̪]
- d̠ - [d/d͡ʒ/z]
- g - [g/ Qatar/ʔ Qatar/ɣ]
- h - [h/h]
- j - [d͡ʒ]
- k - [k/c]
- l - [l̪]
- m - [m]
- mb - [mb]
- mp - [mp]
- n - [n]
- nd - [n̪d̪]
- ns - [n̪s̪]
- nt - [n̪t̪]
- ng - [ŋ]
- qill - [ŋɡ]
- ngk - [ŋk]
- nj - [n̪d̪]
- p - [p]
- r - [r]
- s - [s]
- t - [t̪]
- w - [w]
- ' - [ʔ]
Asụsụ
[dezie | dezie ebe o si]Aha
[dezie | dezie ebe o si]Tukang Besi okike ma ọ bụ nọmba. Ọ bụ ergative-absolutive.
Ngwaa
[dezie | dezie ebe o si]Tukang Besi nwere oge mgbanwe n'ọdịnihu, nke a na-egosi na prefix, mana enweghị oge gara aga.
Usoro okwu
[dezie | dezie ebe o si]Tukang Besi na-eji ngwaa-ihe-ihe okwu usoro, nke ndị Fiji na-ike. ka ọtụtụ nwera Austronesian, ọ prepositions, mana ọ na-etinye adjectives, genitives, nadeterminers n'azụ aha. Ebe na-egosi nke-ehi saịtị na njedebe nke ahụ. [3]
Ihe odide
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ Donohue (1996). "Some trade languages of insular South-East Asia and Irian Jaya", in Wurm: Atlas of Languages of Intercultural Communication in the Pacific, Asia, and the Americas. Berlin: Mouton de Gruyter, 713–716.
- ↑ Donohue (1999). "Tukang Besi", Handbook of the International Phonetic Association. Cambridge University Press, 151–53. ISBN 0-521-65236-7.
- ↑ Dryer, Matthew S. (2013). Language Tukang Besi. The World Atlas of Linguistic Structures Online. Leipzig: Max Planck Institute for Evolutionary Anthropology. Retrieved on 27 February 2021.
Ịgụ ihe ọzọ
[dezie | dezie ebe o si]- Donohue (1999). A Grammar of Tukang Besi. Berlin: Walter de Gruyter. ISBN 9783110805543.
- Donohue (2000). "Tukang Besi dialectology", in Grimes: Spices from the East: Papers in languages of Eastern Indonesia, Pacific Linguistics No. 503. Canberra: Pacific Linguistics, 55–72. DOI:10.15144/PL-503.55.